Det tyska skolaboratoriet PFI har på Testfaktas uppdrag testat åtta par vinterskor för barn. Alla utom Kavat-skorna har skickats in av tillverkarna själva med garantier om att det är exakt samma skor som säljs i butik. I Eccos fall har det i efterhand visat sig att de skor som skickades in kom från en tidig provkollektion och Testfakta kan i detta fall inte vara säkra på att skorna motsvarar de som säljs till konsument. Testfakta har därför beslutat att inte ge Ecco något slutbetyg.

Följande parametrar har testats:
 

Vattentäthet: Skorna monterades i en gångsimulator med vatten strax ovanför sulans kant. Skorna får sedan gå 200 000 steg i vattnet, med 60 steg per minut. Med jämna mellanrum kontrollerade labbet om skorna tagit in vatten. I så fall avbröts testet och antalet steg skorna klarat noterades.
 

Värmeisolation: Skorna fylldes med små metallkulor och förseglades så de inte läcker värme från skaftet. En värmesensor mätte temperaturen inuti skorna före och efter skorna fått stå i 30 minuter i -20°C.

Andningsförmåga: Labbet testade hur bra fodret på skorna släpper igenom fukt. Materialet spändes som ett lock över en behållare med fuktsabsorberande material. Genom att väga behållaren före och efter test såg man hur mycket fukt som materialet släppt igenom.

Torktid: Labbet vägde skorna och sprayade sedan deras insida med en halv deciliter vatten. Därefter mätte labbet hur lång tid det tog för skorna att avdunsta vattnet och återfå sin ursprungliga vikt.

Kemisk analys av yttermaterial: Bitar av skornas yttermaterial analyserades efter förekomst av PFOA eller PFOS. I två fall gav analysen utslag för förhöjda halter av PFOA på de sko-par som skickats in av tillverkarna själva. I dessa fall har Testfakta köpt in ytterligare ett par skor och låtit analysera dessa. Båda resultaten redovisas i tabellen.

- Tillhör gruppen högfluorerade ämnen (PFAS) som använts i bland annat textilier, brandsläckningsskum och rengöringsmedel för sin förmåga att bilda släta vatten-, fett- och smutsavvisande ytor.

- PFOA kan både tillsättas för sin funktions skull och uppstå som restprodukt vid användningen av andra fluorerade kemikalier.

- PFOA har funnits med på EU:s lista över särskilt problematiska kemikalier sedan 2013. Ämnet bryts inte ned i naturen och är klassat som reproduktionsstörande och misstänkt cancerframkallande.

- Tidigare i år beslutades om ett förbud för PFOA från och med 2020. Det kommande gränsvärdet är satt till 25 µg/kg.

- Textilbranschen har ett eget gränsvärde på 1 µg/m2 (Oeko-tex-standarden). Detta gränsvärde är även lag i Norge.

Jonas Rampe, Superfit.
– Superfit använder inte PFOA i tillverkningen. Vi kontrollerar för PFOA och har inte hittat några halter av ämnet, varken i den produktionsbatch Testfakta testat eller i den som finns i butik nu. Vi har bett Testfakta returnera de skor de testat för att förstå vad som har hänt, säger han.

Använder ni andra tillåtna PFAS i tillverkningen?

– Vi kontrollerar för de perfluorerade ämnena PFOA och PFOS. Det är det vi kan uttala oss om.

Sören Kragh Pedersen, kommunikationschef på Ecco
– Vi har ett förbjud mot PFOA i tillverkningen sedan tre år tillbaka. Det mest troliga är att ämnet bildats som en restprodukt vid användningen av andra fluorade ämnen. Vår interna undersökning visar dock att de skor vi skickade in till Testfaktas test kommer från en tidig provkollektion. De skor som finns i butik i dag innehåller inte PFOA enligt våra egna provtagningar, säger han.