Varma fötter med risk för överhettning

Varma fötter med risk för överhettning

Strumpan sätts på prov i en klimatkammare med en temperatur på -10°C Foto: PZT
Andningsförmågan analyseras genom att mäta vattenångabsorptionen Foto: PZT
Trycket mot en medicinsk dockas underben avgör kompressionen Foto: PZT
30 000 varvs nötning utförs på prov från strumpans häl och trampdyna Foto: PZT
Sedan kontrolleras nötningen och hur slitagetålig strumpan är Foto: PZT
Alla strumpor i testet Foto: Rickard Kilström
Laboratorietest

Testfaktas laboratorietest av eluppvärmda strumpor visar på stora skillnader i såväl pris som kvalitet och prestanda. Några blir till och med så varma att man riskerar att bränna sig om man inte är försiktig. Men testet visar också att det går att hitta en bra strumpa till ett rimligt pris.

Laboratorietest
Peter Willebrand Published: 29 Jan, 2024

Årets bistra vinter är en påminnelse om hur viktigt det är att skydda sig mot kyla. I medierna får vi bland annat tips på hur tidiga tecken på förfrysning uppträder, med allt från vita nästoppar till ömmande tår. 
Eluppvärmda strumpor är en välkommen innovation för den som ska sitta stilla i timmar under ett jaktpass eller ge sig ut på långväga skidturer.

Den eluppvärmda strumpans grundkonstruktion bygger på insydda värmeslingor som drivs av batterier. Batteriet kan hålla fötterna varma under flera timmar innan det måste laddas igen. 

Temperaturen regleras antingen på batterihållaren eller via en app i mobilen. Maxtemperaturen ska som regel endast användas under några minuter strax innan man ger sig ut i kylan. På vissa fabrikat stiger temperaturen också väldigt snabbt till en obehagligt hög nivå, med risk för att bränna sig om man inte är försiktig.

Testfakta har låtit laboratorietesta åtta fabrikat av eluppvärmda strumpor vid det oberoende laboratoriet PZT i Wilhelmshaven, Tyskland. Priserna varierar från 499 till 3 499 kronor. 

[PDF]

Värmekapaciteten, eller förmågan att hålla foten varm vid strängare kyla, väger självklart tyngst. I testet mäter man hur bra strumpan klarar att hålla foten varm vid en temperatur på -10°C. De bästa strumporna klarade att bromsa temperaturfallet under en timma med 12–13°C, jämfört med temperaturfall på drygt 20°C för den sämsta.

Det är ingen tvekan om ett elstrumpan gör stor skillnad mot den traditionella ullsockan, understryker testledaren Thorsten Kutzner vid  laboratoriet PZT. 

–      Samtliga elstrumpor i testet gör foten klart varmare. Sedan är det alltid svårt att bedöma den bidragande effekten av en ökad blodcirkulation som uppstår när en kropp är i rörelse. 

Många svenskar har denna vinter upplevt långa perioder med sträng kyla och en temperatur som klart understiger testets -10°C i kylkammaren. 

–      Ja, och det skulle vara intressant att göra ett utökat praktisk test som visare hur värmen fördelar sig i foten under verkliga påfrestningar. Man kan misstänka att strumporna som bara har en värmeslinga då får svårare att fördela värmen jämnt, säger Thorsten Kutzner. 

För att utvärdera strumpornas hållbarhet utsattes provbitar från hälen och trampdynan för hela 30 000 varvs nötning. Ett krävande och utslagsgivande test där flera av strumporna fick mycket stryk. Mest tålig för slitage var strumpan från Seger som även får testets näst högsta sammanvägda betyg.

Alla strumporna klarade tre tvättar i maskin utan problem men viktigt att understryka att strumporna måste hängtorkas och inte torktumlas – det kan skada värmeslingorna.

Att strumporna andas är viktigt för komforten men om stövlarna eller pjäxorna inte andas spelar det kanske inte så stor roll. En annan komfortaspekt är kompressionen, det vill säga hur de smiter åt kring vaderna. Här var det stora skillnader mellan de olika fabrikaten och därför viktigt att man provar strumpan innan köpet så att det känns bra.

Vad kan man då dra för slutsatser av vårt test – vilken strumpa ska man välja? Det beror givetvis mycket på hur de ska användas, menar Thorsten Kutzner. 

–      För älgjägaren som ska sitta still på pass är värmeförmågan den viktigaste parametern medan det för skidåkaren kan vara viktigare med möjligheten att kunna reglera temperaturen och att strumpan andas bra. 

Ett par modeller visade mycket höga maxtemperaturer, skulle det behövas tydligare varningar? 

–      En av modellerna ligger på en kritisk nivå. Samtidigt betonar den tillverkaren tydligt att man bara ska använda maxeffekten under några minuter just för att undvika att bränna sig, säger Thorsten Kutzner. 

Sammantaget bäst resultat i vårt test får Alpenheat. Testets dyraste strumpa från Therm-Ic får inte så mycket högre sammanlagt betyg än den billigaste från INF - som intar jumboplatsen.

Fakta om testet

Testfaktas nyhetsbyrå har på uppdrag av nordisk media låtit laboratorietesta ett urval av eluppvärmda strumpor. Testerna har utförts av det oberoende laboratoriet PZT i Tyskland. Testet omfattade huvudparametrarna värmekapacitet, andningsförmåga, batterikapacitet, kompression, slitagetålighet och tålighet tvätt.

Följande strumpor har testats:

  • Therm-ic - Ultra Warm Comfort Socks
  • Seger – Seger Heat Mid
  • Lenz – Heat Sock 4.1 Toe Cap
  • Avignon – 1416 Heat Surround Toe 
  • Alpenheat – Fire Wool Sock
  • INF- Batteriuppvärmda strumpor
  • Zalea – Driven by heat
  • Hottronic – Heat Socks XLP 1P Surround comfort

Laboratorietestet

Värmekapacitet
I ett första moment mäts strumpans förmåga att värma upp olika områden på foten. Foten värms upp med elstrumpan inställd på maximal effekt och mätningarna görs med värmekamera på fotens utsida, undersida och översida. För respektive område noteras medeltemperatur och maximal temperatur inom mätområdet.

För att testa och utvärdera strumpans förmåga att hålla foten varm under en längre tid i strängare kyla träs strumpan på en fot fylld med aluminiumgranulat. Foten värms upp i fem minuter på max effekt. Direkt därefter sätts en sko på foten som placeras i en klimatkammare med temperatur på -10°C. Strumpan ställs in på medelhög effekt (näst högsta effek) och sensorer i alumiumiumgranulatet registrerar temperatursänkningen under 60 minuter.

Andningsförmåga
Strumpans förmåga att släppa igenom vattenånga (fukt likt fotsvett) mäts enligt standardmetod EN ISO 14268.

Kompression
Strumpan placeras på en medicinsk docka. Trycket mot dockans underben mäts vid en omkrets på 23 respektive 36 cm. Ju högre tryck, desto bättre kompression ger strumpan.

Slitagetålighet
Provkroppar från strumpans häl och trampdyna utsätts för 30 000 varvs nötning enligt standardmetod EN ISO 12947-2. Efter slutförd nötning noteras slitaget på provkropparna.

Påverkan av tvätt
Strumpan placeras i en tvättpåse och tvättas tre gånger i maskin på 30 grader. Efter torkning (hängtorkning) bedöms påverkan på textilierna och eventuell påverkan på strumpans funktion. 

Batterikapacitet
Batterikapaciteten mäts för höger respektive vänster strumpa vid inställningen på medelhög effekt (näst högsta effekt). Innan mätningen laddas batterierna upp till max och dras ur helt  två gånger.

Tolkning och betygsättning
Resultaten från laboratorietestet tolkas och betygsätts i samråd med det uförande laboratoriet. Betygsättningen görs på en skala från 1 till 10 där 10 är bäst. Betyg under 6 ges endast om resultaten kan anses dåliga eller avsevärt sämre än övriga produkter i testet.

I det sammanlagda betyget har testets delmoment givits följande vikt:

Värmekapacitet                  40%

Batterikapacitet                 20%

Kvalitet & hållbarhet          25%

Andningsförmåga               10%

Kompression                        5%

TABLE OF TEST RESULTS

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Bästa trådlösa in-ear-hörlurarna just nu

Ljudprestanda, användarvänlighet och batteritid på små trådlösa hörlurar har förbättrats avsevärt de senaste åren. Men vilka tar bort bruset bäst? Och vilka ger det bästa ljudet? Testfakta har låtit ett ljudlaboratorium testa tio trådlösa in-ear-hörlurar med brusreducering och hittar skillnader i både prestanda och egenskaper.

Laboratorietest

Test av värmeljus: Vilket brinner längst och jämnast?

Ingen jul utan ljus. Men vilket ska man välja? Värmeljus av stearin kan variera stort i brinntid och brinner ofta med olika stor låga. Det skiljer också rejält i pris mellan olika tillverkare, där vissa kostar nästan dubbelt så mycket som andra. Testfakta har på uppdrag av Rusta låtit laboratorietesta värmeljus av stearin som säljs på den nordiska marknaden och hittat en tydlig vinnare.

Laboratorietest

En tydlig vinnare i årets stora test av vinterskor för barn

Blöta, kalla fötter är en dålig förutsättning för lek och lärande. Men vilka vinterskor håller barnens fötter både torra och varma genom regn och slask? Testfakta har testat hur väl vinterkängor för barn och unga står sig genom en svensk vinter och kan kora en överlägsen vinnare.

Laboratorietest

Konsistensen avgörande i smaktest av vegetariska bitar

Allt fler väljer att äta veganskt eller vegetariskt, åtminstone emellanåt. Ett snabbt och lätt sätt att laga en köttfri måltid är att använda ett vegetariskt köttsubstitut som till exempel vegobitar. Men är det någon skillnad mellan olika märken och är priset en garanti för bättre kvalitet? Testfakta har testat och analyserat vegobitar och ser att det sitter i själva tugget.

 

Laboratorietest

Julienne kuvertlakan

Testfakta Research har på uppdrag av möbelkedjan Mio genomfört ett omfattande laboratorietest av kuvertlakanet Julienne. Julienne presterar mycket bra till bra genom testets samtliga delmoment och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Smart teknologi för renare tänder - vilken eltandborste är bäst?

Att använda en eltandborste är en bra start för att förbättra munhälsan och slippa hål. Undersökningar visar också att hela kroppen påverkas av hur munnen mår, och att dåliga tänder kan kopplas till hjärt- och kärlsjukdomar. Testfakta har låtit testa fem appstödda eltandborstar i premiumklassen och resultatet visar att vissa modeller är klart mer effektiva.

Laboratorietest

Från billiga till dyra – vilka torkarblad presterar bäst?

Alla tar dem för givet så längre de fungerar, men den dagen ett torkarblad inte längre torkar felfritt kan det orsaka både irritation och incidenter. Därför är det extra viktigt att byta ut torkarbladen i tid. Men hur ska man tänka och är dyra bättre än de billiga?

Laboratorietest

Krispiga, degiga eller fett goda pommes

Pommes frites är standardtillbehör på alla hamburgerkedjor. Basen är potatis som skärs i stavar, friteras och saltas. Men det enkla receptet till trots är skillnaderna i smak, konsistens och fettinnehåll stora. Det visar Testfaktas test av pommes frites från de sex största kedjorna.

Laboratorietest

Pulserande ljus tar bort oönskad hårväxt

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat fem apparater och jämfört resultaten.

Laboratorietest

Undvik de billigaste T-shirtarna

Testfaktas analys av T-shirts visar att man bör undvika de billigaste plaggen, som ofta har lägre slittålighet och hållbarhet. Däremot är inte ett högre pris en garanti för kvalitet.

Laboratorietest

Barnmat på burk – energibomb eller tomma kalorier?

Testfakta har låtit analysera färdig barnmat för 6–8 månaders bebisar. Testet visar på stora skillnader i energiinnehåll, fett och mineraler och att alla färdigrätter måste kompletteras med annan mat för att fylla barnets totala näringsbehov under dagen.

Laboratorietest

Håll drickan kall i värmen med en kylbox

Ljummen läsk och slokande sallader är inte skoj att plocka fram när det vankas lunch på stranden, men med en elektrisk kylbox håller sig picknickmaten fräsch även de varmaste dagar. Men några av dem tar lång tid att få ner i temperatur, och det är stor skillnad i hur mycket de rymmer i förhållande till sin storlek, visar Testfaktas test av tio termoelektriska kylboxar.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.