Torsk på omega 3 i fiskpinnar

Torsk på omega 3 i fiskpinnar

Fiskpinnar i urval - Foto: Rickard Kilström
Kemisk analys på laboratoriet - Foto: Eurofins
Kemisk analys på laboratoriet - Foto: Eurofins
Tre av fiskpinnarna i urvalet - Foto: Jakob Broström
Laboratorietest

Frityroljan är viktigare än fisken för tillskott av omega 3 från fiskpinnen. Testfaktas laboratorietester visade fyra gånger så höga halter omega 3 hos de fiskpinnar som friterats i rapsolja.

 

Laboratorietest
Håkan Lövström Published: 15 May, 2022

1953 upptäckte Karl-Evert Flink, produktutvecklare på Findus, djupfrysta ”Fish sticks” under en resa i USA. Han blev övertygad om att den amerikanska succén skulle komma till Sverige och drog blixtsnabbt ihop ett produktionsteam till fabriken i Bjuv, där de första friterade fiskpinnarna, baserade på torsk, presenterades 1956. Fiskpinnen blev snabbt en succé och under de kommande 50 åren satte vi svenskar i oss närmare 2 miljarder pinnar.

Vad innehåller fiskpinnen idag och hur näringsrik är den? För att ta reda på det har Testfakta låtit Eurofins Food & Feed Testing analysera innehållet i nio olika fabrikat.

[PDF]

Huvudingrediensen i fiskpinnar är vit fisk. Sju av förpackningarna anger att innehållet är Alaska Pollock och två, Coop och Xtra, deklarerar torsk. I det senare fallet visar dock laboratoriets analys att det är en blandning av torsk och kolja och därmed stämmer inte innehållsförteckningen även om kolja tillhör familjen torskfiskar.

En av anledningarna till fiskpinnens popularitet hos många barnfamiljer är att det annars kan vara svårt att få barnen att äta fisk. Men hur mycket fisk är det egentligen i en fiskpinne? När laboratoriet tinade upp ett antal pinnar och skalade av paneringen återstod lite drygt hälften av pinnens vikt i form av fisk. Anmärkningsvärt, även om man tar hänsyn till att paneringen har sugit upp en del vatten.

Mest fisk innehåller pinnarna från Picard med endast 33 procent panering och minst fisk har Xtra med 51 procent panering.

Vit fisk som torsk och Alaska pollock innehåller endast cirka 0,5 procent fett jämfört med lax som ligger kring 12 procent. Fettet i de analyserade fiskpinnarna kommer alltså inte från fisken utan från paneringen, eller rättare sagt från oljan som används när de panerade fiskbitarna friteras innan frysning. Tre av fabrikaten, Findus, Coop och Xtra, har använt rapsolja som också innehåller högre halter av den nyttiga fettsyran omega 3. I dessa tre är cirka åtta procent av de totala fettsyrorna omega 3, jämfört med en till två procent för de som använt solrosolja.

Fiskpinnarna från ICA och ICA Basic deklarerar att de innehåller rapsolja, men laboratoriets analys visar att fettsammansättningen närmast liknar den för solrosolja.

Gemensamt för fiskpinnarna där solrosolja används i paneringen är att andelen omega 3 bara uppgår till en fjärdedel i jämförelse med dem som använder rapsolja.

– Det här stämmer in bra på de resultat som vi på Livsmedelsverket har kring olika fetter. Det spelar stor roll vilken olja man använder om man ska titta på andelen omega 3, säger Åsa Brugård Konde som är nutritionist på Livsmedelsverket.

– I fiskpinnar använder man ju en mager vit fisk med väldigt lite fetter. Det vore annat om man skulle titta på exempelvis laxbullar, förklarar Åsa Brugård Konde.

Enligt Livsmedelsverket är omega 3 en av de fettsyror som det kan vara svårt att få i sig tillräckligt av.

– Omega 3 är särskilt viktigt för hjärnans utveckling hos små barn, säger Åsa Brugård Konde.

Fakta om testet

Testfaktas redaktion har analyserat innehållet i ett urval av fiskpinnar på den svenska marknaden. Laboratorieanalysen har utförts av Eurofins Food & Feed Testing Sweden.
Nio fabrikat av fiskpinnar från de större livsmedelskedjorna inhandlades under mars månad 2022.

Följande fabrikat ingår i urvalet:

·       Coop panerade fiskpinnar           
·       Xtra fiskpinnar    
·       ICA fiskpinnar    
·       ICA Basic fiskpinnar       
·       Eldorado panerade fiskpinnar      
·       Findus frasiga fiskpinnar             
·       Garant spröda fiskpinnar             
·       Ocean Sea fish fingers
·       Picard Panées de Colin d'Alaska

Laboratoriets analys
Analysen omfattar artbestämning på fisken, fördelning mellan fisk och panering samt energiinnehåll, fettsyrasammansättning, saltinnehåll och vattenhalt.

Artbestämning av fisk
Den fiskart som använts måste deklareras på förpackningen. Laboratoriet har genom DNA och PCR-analys verifierat om den deklarerade fiskarten stämmer med innehållet. PCR-analysen används för att söka efter ett specifikt ämne och genom kombinationen av DNA och PCR-analyser kan man tillförlitligt upptäcka förekomst av artfrämmande DNA i fiskpinnen.

Näringsanalys
Fiskpinnen i sin helhet mals ner till en homogen massa som analyseras med avseende på protein, fett, kolhydrater, vattenhalt, saltinnehåll och fettsyrasammansättning. Fettsyrasammansättningen visar bland annat på mängden omega 3 och omega 6.

Andel panering
För att kunna skilja fisken från panering måste fiskpinnen först tinas upp. Fiskpinnarna tinas under en bestämd tid vid rumstemperatur. Paneringen tas bort och fisk och panering vägs separat. Resultatet redovisas som andel paneringen per 100 g fiskpinne.
 Paneringen suger åt sig en del av vattnet från fisken vid upptiningen och därför är paneringens torrvikt inklusive frityrolja lägre för samtliga prov.

Billigare och bättre med egna fiskpinnar

Kilopriset för fisken i vår analys är högt och varierar stort – från 160 till hela 483 kronor kilot. I favoritaffärens frysdisk kan du säkert hitta torskfilé, eller till och med torskryggfilé, för under 150 kronor kilot.

Färdiga fiskpinnar är ett bekvämt alternativ när det är ont om tid i vardagen, men att göra egna pinnar går snabbt. Och då vet du också vilken fisk du får i dig.

Du behöver inte vara en stjärnkock för att få till det. Det finns en mängd enkla recept att följa. Välj en traditionell panering som mjöl och / eller ströbröd, eller varför inte krossade nötter för fler goda fetter. Ägg är det bästa klistret för att hålla allt på plats.

Och, det vi lärt oss från Testfaktas test; stek i rapsolja så får du i dig lite extra omega 3.

TABLE OF TEST RESULTS

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Elcykelns bromsar är undermåliga

Räckvidden blir bättre och konstruktionerna stabilare. Men för några av elcyklarna räcker inte bromsarna till visar resultaten i Testfaktas laboratorietest.

 

Laboratorietest

Bästa skyddet med billigaste cykellåset

Cykelintresset har skjutit i höjden under pandemin. Samtidigt har cykelstölderna ökat. Vilket lås ska man då köpa för att mest effektivt stoppa tjuven? Testfakta har låtit testa åtta vanliga cykellås, varav sju är certifierade. Det visar sig att de billigaste låsen ger bäst skydd.

Laboratorietest

Rusta glasräcke

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas glasräcke avsett för montering på altan. Rustas glasräcke har testats tillsammans med jämförbara glasräcken från Bauhaus och Jula. Glasräcket från Rusta presterar genomgående bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Dålig fyr på elgrillen

Testets sämsta grill nådde inte högre maxtemperatur än 148 grader.
– Då får du snarast ”kokta” korvar. Det är först vid 160-170 grader som du ens får grillränder, konstaterar Grillexperten Johan Åkerberg.

 

Kundkorten som ger mest tillbaka

Det är stora skillnader mellan dagligvaruhandelns olika medlemsprogram. Det visar Testfaktas stora jämförelse av olika lojalitetsprogram. För en barnfamilj kan det skilja flera tusen kronor om året i återbäring.

Testfaktas guide till luftrenare

Damm, pollen, virus och bakterier – vad krävs för att andas ren luft?
Försäljningen av luftrenare har ökat rejält de senaste åren, och med pandemins intåg har den formligen exploderat. Men hur fungerar egentligen en luftrenare och har den någon effekt på virus och bakterier? Testfakta ger dig några goda råd på vägen inför ett eventuellt köp.

 

Laboratorietest

Stora skillnader mellan olika maskindiskmedel

Ett stort test av maskindiskmedel visar att ett par produkter har svårt att få disken och diskmaskinen ren. Vinnaren klarar dock rengöringen med nästan full pott.

Laboratorietest

Värmeslag bland strykjärnen

Hälften av ångstrykjärnen klarar inte att hålla värmen under Testfaktas laboratorietest.

Laboratorietest

Rusta ångstrykjärn SI20 2200W

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas ångstrykjärn SI20 2200 W. Rustas ångstrykjärn presterar genomgående bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Testfaktas kvalitetsmärkning av yogamattor

I Testfakta Researchs laboratorietest av yogamattor testas glidmotstånd, tryckfördelning, tålighet, rengöring och innehåll av skadliga kemikalier. För att uppfylla kraven för kvalitetsmärkningen måste yogamattan prestera genomgående bra i samtliga testmoment.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.