Förra året utsattes 67 000 personer i Sverige för id-kapning, det vill säga att en annan person olovligt utnyttjar ens namn eller personuppgifter för att komma över pengar eller varor. Enligt nya siffror från kreditupplysningsföretaget UC har pengarna som id-kapningarna omsätter ökat med 37 procent sedan 2013.

Flera kreditupplysningsföretag och försäkringsbolag erbjuder nu tjänster som ska skydda mot problemet, genom att via sms och mejl snabbt upplysa kunderna om att någon försöker utnyttja ens personuppgifter.

Hos UC kostar tjänsten 49 kronor i månaden. Företaget vill inte avslöja hur många kunder som tecknat sig, men uppger att intresset är stort.

– Vi ser en kraftig ökning av efterfrågan, säger Siri Bengtsson, affärsområdeschef på UC.

Tanken med tjänsten är alltså att du snabbt ska kunna agera om du misstänker att någon försöker utnyttja dig. Men enligt SSF Stöldskyddsföreningen är detta inget fullständigt skydd även om det är ett sätt att begränsa skadan.

– När man får meddelandet är köpet förmodligen redan gjort. Att informationen kommer via sms skyddar en alltså inte mot att utnyttjas, även om man genom att vara snabb kan hindra att fler köp görs under de dagar det annars skulle tagit att skicka ett brev, säger SSF:s vice vd Pia Lindström.

– Det är också bara när det görs en kreditupplysning på en hos just det företag man köpt sin skyddstjänst hos som man får veta något. Här tycker jag företagen som erbjuder tjänsterna måste bli tydligare.

SSF Stöldskyddsföreningen vill se en oberoende utredning om möjligheten för privatpersoner att spärra sina uppgifter i kreditupplysarnas register i förebyggande syfte. I dag går det bara att hindra att uppgifter om ens ekonomi lämnas ut om ett bedrägeri redan skett och man kan visa upp en polisanmälan.

Siri Bengtsson på UC hänvisar till lagstiftningen.

– Vi kan inte lägga in en spärr i förebyggande syfte, för det skulle strida mot kreditupplysningslagen. Det är också väldigt begränsande för individen att ha en sådan spärr, man kan inte handla och teckna avtal som man är van, säger Siri Bengtsson, UC.

Påståendet om lagen tillbakavisas dock av Hans Kärnlöf, jurist på Datainspektionen som är tillsynsmyndighet för kreditupplysningsverksamheten. Enligt honom finns det inget i kreditupplysningslagen som hindrar företagen från att plocka bort människor som önskar det från sina register och inte lämna ut upplysningar om dem.

– De är inte skyldiga att göra det enligt lag, men de får göra det. Datainspektionen skulle inte ha några synpunkter på det, men det är klart att det skulle strida mot deras affärsidé, säger han.

När Testfakta kontaktar UC på nytt står de fast vid sin tolkning av lagen och hänvisar till sin egen jurist. Testfakta har sökt ansvariga politiker i frågan men inte fått svar.