Partiklar från avgaser och däck får fler och fler städer att införa begränsningar för fordonstrafik. I Stockholm är det till exempel förbjudet att använda dubbdäck på särskilt utsatta gator. I Tyskland diskuteras ett framtida förbud mot dieselbilar i städer. Men även våra egna hem är en stor källa till skadliga luftföroreningar. Här släpper byggnadsmaterial, möbler och kläder från sig damm och ibland även skadliga kemikalier. För en del människor är allergi mot pollen ett annat problem. De mikroskopiska partiklarna förekommer inte bara utomhus, utan följer med våra kläder, genom öppna fönster och ventilation.
Många använder luftrenare för att minska problemen. Men luftrenaren blir också ett allt vanligare inslag i svenska hem där ingen besväras av allergier eller har luftrörsproblem. Utbudet av både tillverkare och modeller har också ökat stort. Men som konsument är det inte alltid enkelt att tolka och jämföra de olika tekniska beskrivningarna av kapaciteten som tillverkarna väljer att lyfta fram.
[PDF]
Vad krävs av en luftrenare?
Den grundläggande frågan handlar förstås om luftrenarens förmåga att rena luften. Men vad innebär egentligen mått som kubikmeter luft per timma eller rummets yta i kvadratmeter för resultatet?
Olika tillverkare och återförsäljare har också olika rekommendationer på hur många gånger luften i rummet bör renas per timme. Det svenska Astma- och Allergiförbundet har tagit fram riktlinjer som vänder sig till alla typer av konsumenter. De tar bland annat hänsyn till både luftrenarens prestanda och tekniska egenskaper, som till exempel ljudnivå och energiförbrukning. En luftrenare som används i ett sovrum bör kunna rena luften två gånger i timmen. Ljudnivån ska vid den effekten helst inte överstiga 37 decibel, vilket ungefär motsvarar ljudet från en vanlig mekanisk ventilation i en bostad.
För reda ut om tillverkarna lever upp till de grundläggande kraven har Testfakta Research på uppdrag av tillverkaren Blueair genomfört ett jämförande laboratorietest av luftrenare på den nordiska och brittiska marknaden.
Kapacitetsmässigt representerar urvalet luftrenarnas mellansegment. Tillverkarnas kapacitetsangivelser varierar kraftigt och branschen saknar ett enhetligt sätt att deklarera värden. Några modeller anger kapacitet i kvadratmeter, andra i kubikmeter. Och ofta redovisas bara hur bra de är på att cirkulera luften i rummet, inte hur bra de är på att rena luften.
Så testade vi…
Testarna har utförts av de ackrediterade och oberoende laboratorierna Intertek och IBR Laboratories i Storbritannien. De är indelade i fyra moment: luftrening vid 37 decibel, luftrening vid maxeffekt, användarvänlighet och ozonutsläpp. Luftreningen avser förmågan att rena luften från pollen och damm.
…och fick fram tydliga resultat
I den samlade bedömningen av utfallet väger luftreningskapaciteten av naturliga skäl tyngst, oavsett effektnivå. Kortfattat visar testresultaten en mycket stor variation i förmågan att rena luften. Det är i några fall även stora avvikelser mellan den effekt som tillverkarna deklarerar och den som uppnås i testet. Ett exempel på detta är Stadler Form som vid maxeffekt uppger att man klarar ett rum på 50 kvadratmeter men endast når upp till 14 kvadratmeter.
Den klart högst uppmätta luftreningskapaciteten har Blueair Classic 405. Redan vid låg effekt klarar Blueair att rena luften i ett utrymme på 41 kvadratmeter, jämfört med 5–24 kvadratmeter för de övriga.
Luftrenaren Airfree P100 visade ingen märkbar luftreningseffekt på pollen och damm i laboratoriets test. Airfree producerar nästintill inget mätbart luftflöde eftersom den inte har någon fläkt. Airfree har en teknik som bygger på luftkonvention och förbränning av föroreningar genom ett värmeelement som hettar upp den inkommande luften till 200 °C. Enligt Airfree kan man inte mäta produktens prestanda med den metod som använts i vårt test eftersom den inte filtrerar utan förstör föroreningarna i luften. För att mäta Airfree’s effekt måste luften genomgå mikrobiologisk analys, vilket tyder på att den enbart skulle ha effekt på bakterier och andra mikroorganismer och inte på pollen och damm.
Även användarvänligheten undersöktes
Vid bedömningen av luftrenarnas användarvänlighet har laboratoriets experter bland annat utvärderat hur kontroller och knappar är utformade och hur enkelt det är byta filter. De flesta luftrenarna är ganska enkla att använda men filterbytet kan vara lite svårt på vissa modeller. Bland annat dras totalomdömet för Wilfa och Blueair ner något på grund av ett krångligare filterbyte.
Ozongas inga problem
Just ozon och luftrenare har varit flitigt debatterat. Ozon kan bildas av luftrenare som använder en filterteknik där luften renas genom att partiklarna laddas (joniseras). Det är när även luften som innehåller partiklar joniseras som ozonet bildas. EU har tydliga riktlinjer, ozon som överstiger vissa gränsvärden kan vara hälsofarligt. Men testet visar att ingen av luftrenarna översteg några sådana gränsvärden.
