Så bra är de batteridrivna värmesulorna

Så bra är de batteridrivna värmesulorna

Visst värmer de frusna fötter och tår. Men när temperaturen dyker kan batteriet ta slut snabbare än väntat, visar Testfaktas jämförelse av sju värmande sulor.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Published: 3 Feb, 2017

Stelfrusna fötter kan förstöra en efterlängtad skiddag, eller få den mest hängivna hockeyföräldern att tappa stinget på läktaren. Som lösning på problemet finns ett växande utbud av värmande sulor.

Testfakta har jämfört sju olika varianter, från 2400 kronor för de dyraste batteriuppvärmda till 19 kronor paret för den enklaste engångsvarianten. Alla kan mycket riktigt leverera skön värme i skorna – i alla fall ett tag.  Men efter att ha använt sulorna under verkliga förhållanden är det tydligt att man inte bör förlita sig helt på någon av dem.

Hur länge batterierna räcker beror dels på hur varma man vill ha sulorna (på de dyrare modellerna kan du välja flera värmelägen) och på utomhustemperaturen. Som användare är det svårt att beräkna. Bara en av produkterna visar hur mycket som finns kvar i batteriet. Och blir det riktigt kallt kan värmen ta slut ganska snabbt.

När termometern dök till runt 15 minusgrader under användartestet av Term-ic och Rubicsons sulor höll värmen i sig i cirka en och en halv till två timmar, ganska långt från de 6 timmar som utlovas vid medelvärme. Fick batterierna tina en halvtimma i värmen kunde de komma igång igen. Men finns det ingenstans att gå in i det läget kan värmen från sulorna alltså bli ganska kortvarig.

Flera batteriexperter som Testfakta talat med bekräftar att det generellt är så litium-jon batterier fungerar. När temperaturen faller riktigt lågt så kan de inte leverera den energi som är tänkt, men värmer man upp dem kan man få ut mer av dem.

Två modeller har batteriet inbyggt i sulorna, och det är helt klart smidigare att slippa sladdar och klumpiga batteripack på skorna eller kring smalbenen. Men sulorna blir förstås tjockare när batterierna sitter i, och det behövs ganska mycket utrymme i skorna om det inte ska kännas trångt.

Mest high-tech är Digitsoles, som parkopplas till telefonen via bluetooth. Värmen regleras sedan med en app i mobilen, där du också kan få stegräkning, beräknad kaloriförbrukning och se var du gått på en karta.

På ett sätt är det smidigt att styra sulorna med mobilen – telefonen har man ju ändå alltid med sig. Men är det kallt och man fryser om händerna är det inte så roligt att ta av sig vantarna och fippla på mobilskärmen för att höja temperaturen i skorna. I de lägena är Thermacells fjärrkontroll där man styr värmen i sulorna med tre stora knappar bättre, eftersom de kan hanteras även med tumvantar.

En riskfaktor när man använder uppvärmda sulor är att fötterna blir fuktiga. Det kan helt enkelt bli för varmt och man svettas, eller bli kondens på insidan av skon när värmen där inne möter kylan utanför. Med fuktiga strumpor blir fötterna snabbt väldigt, väldigt kalla. Ska du ge dig ut på en längre tur är det därför ett bra råd att ta med torra varma sockor som du kan byta till – om värmesulorna skulle lägga av.

Kemi i engångssulor

Engångssulorna innehåller bland annat järnsulfid, aktivt kol, och salt, som gör sulorna varma när paketet öppnas och de kommer i kontakt med luften. Enligt Kemikalieinspektionen är ämnena som används inte skadliga, varken för människa eller miljö, och produkten kan slängas i hushållssoporna efter användning.

TABLE OF TEST RESULTS

facebook Comments

Fler nyheter

Miljöskadliga ämnen sprids från skidvallan

Fluorämnen i vallan ger bra glid, men kan skada både dig och naturen. Längs Vasaloppsspåret har förhöjda halter av problemämnena uppmätts. – Fråga efter fluorfri valla, råder miljökemisten Merle Plassmann.
Laboratorietest

Bara en av åtta tonfiskburkar får grönt ljus

Fulfiske, tungmetaller och hormonstörande ämnen. En burk tonfisk kan bjuda på flera obehagliga ingredienser, visar Testfaktas test.

Bildelning alternativ till hyra och äga

Bildelningstjänster har blivit populära alternativ för både weekendresenärer och storstadsbor utan egen bil. Men se upp – timkostnaden kan snabbt skena iväg, och självrisken är högre än vanligt.
Laboratorietest

Din takbox kan bli livsfarlig

Flera vanliga takboxar klarar inte Testfaktas krocktest. Skidor och pjäxor flyger som projektiler, eller så far hela lådan av.

Laboratorietest

Miljögifter i retur

Förpackningar för mikropopcorn och pommes frites innehåller utfasade och förbjudna miljögifter, visar Testfaktas test. Källan kan vara återvunnet papper.

Tusentals luras av bilvärderingssajter

Anmälningarna fortsätter att strömma in från konsumenter som blivit lurade av bilvärderingstjänster på nätet. Trots att problemen pågått i flera år kan myndigheterna inte komma åt verksamheten.

Kylan ingen hinder för löprundan

Är löpning årets nyårslöfte? Då är det bara att sätta igång – kyla är inget hinder för konditionsträning utomhus. Det behövs inte mycket extra utrustning heller, det viktigaste är att klä sig vettigt i förhållande till temperaturen.

Tillstånd krävs för kamera på drönare

Kammarrätten i Jönköping slår nu fast att kameraövervakningslagen gäller för kameror på drönare som filmar eller fotar allmänna platser.

Farliga kemikalier i fyrverkeripjäs

Kemikalieinspektionen har vid en kontroll av fyrverkeripjäser hittat den farliga kemikalien hexaklorbensen.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.