Så bra är de batteridrivna värmesulorna

Så bra är de batteridrivna värmesulorna

Visst värmer de frusna fötter och tår. Men när temperaturen dyker kan batteriet ta slut snabbare än väntat, visar Testfaktas jämförelse av sju värmande sulor.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Published: 3 Feb, 2017

Stelfrusna fötter kan förstöra en efterlängtad skiddag, eller få den mest hängivna hockeyföräldern att tappa stinget på läktaren. Som lösning på problemet finns ett växande utbud av värmande sulor.

Testfakta har jämfört sju olika varianter, från 2400 kronor för de dyraste batteriuppvärmda till 19 kronor paret för den enklaste engångsvarianten. Alla kan mycket riktigt leverera skön värme i skorna – i alla fall ett tag.  Men efter att ha använt sulorna under verkliga förhållanden är det tydligt att man inte bör förlita sig helt på någon av dem.

Hur länge batterierna räcker beror dels på hur varma man vill ha sulorna (på de dyrare modellerna kan du välja flera värmelägen) och på utomhustemperaturen. Som användare är det svårt att beräkna. Bara en av produkterna visar hur mycket som finns kvar i batteriet. Och blir det riktigt kallt kan värmen ta slut ganska snabbt.

När termometern dök till runt 15 minusgrader under användartestet av Term-ic och Rubicsons sulor höll värmen i sig i cirka en och en halv till två timmar, ganska långt från de 6 timmar som utlovas vid medelvärme. Fick batterierna tina en halvtimma i värmen kunde de komma igång igen. Men finns det ingenstans att gå in i det läget kan värmen från sulorna alltså bli ganska kortvarig.

Flera batteriexperter som Testfakta talat med bekräftar att det generellt är så litium-jon batterier fungerar. När temperaturen faller riktigt lågt så kan de inte leverera den energi som är tänkt, men värmer man upp dem kan man få ut mer av dem.

Två modeller har batteriet inbyggt i sulorna, och det är helt klart smidigare att slippa sladdar och klumpiga batteripack på skorna eller kring smalbenen. Men sulorna blir förstås tjockare när batterierna sitter i, och det behövs ganska mycket utrymme i skorna om det inte ska kännas trångt.

Mest high-tech är Digitsoles, som parkopplas till telefonen via bluetooth. Värmen regleras sedan med en app i mobilen, där du också kan få stegräkning, beräknad kaloriförbrukning och se var du gått på en karta.

På ett sätt är det smidigt att styra sulorna med mobilen – telefonen har man ju ändå alltid med sig. Men är det kallt och man fryser om händerna är det inte så roligt att ta av sig vantarna och fippla på mobilskärmen för att höja temperaturen i skorna. I de lägena är Thermacells fjärrkontroll där man styr värmen i sulorna med tre stora knappar bättre, eftersom de kan hanteras även med tumvantar.

En riskfaktor när man använder uppvärmda sulor är att fötterna blir fuktiga. Det kan helt enkelt bli för varmt och man svettas, eller bli kondens på insidan av skon när värmen där inne möter kylan utanför. Med fuktiga strumpor blir fötterna snabbt väldigt, väldigt kalla. Ska du ge dig ut på en längre tur är det därför ett bra råd att ta med torra varma sockor som du kan byta till – om värmesulorna skulle lägga av.

Kemi i engångssulor

Engångssulorna innehåller bland annat järnsulfid, aktivt kol, och salt, som gör sulorna varma när paketet öppnas och de kommer i kontakt med luften. Enligt Kemikalieinspektionen är ämnena som används inte skadliga, varken för människa eller miljö, och produkten kan slängas i hushållssoporna efter användning.

TABLE OF TEST RESULTS

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Superlim inte alltid superbra

Supersnabba och superstarka. Så marknadsförs limmen i de pyttesmå förpackningarna. Men på vissa material fäster en del knappt bättre än målarfärg. Fukt och kyla är det inga av limmen som klarar, visar Testfaktas test.

Stora skillnader i salthalt mellan livsmedel

Salthalten i svenska livsmedel är fortsatt hög. Men läs på etiketten – det går att välja produkter med mindre salt, visar Testfaktas granskning.
Laboratorietest

Noppborttagarna som kan rädda höstkoftan

En bra noppborttagare kan uträtta storverk för garderoben. Men det finns ingen anledning att lägga för mycket pengar. I Testfaktas test är den billigaste maskinen bäst och den dyraste sämst.

Farliga glödlampor stoppas

Elsäkerhetsverket har stoppat två glödlampor för ugn inköpta på Biltema.

Välj rätt larm till lägenheten

Efterfrågan på hemlarm till lägenheter växer. Men vad får man för pengarna? Testfakta har jämfört sju larm från olika företag.

Populärt diskmedel klassat som miljöfarligt

Yes Handdiskmedel klassas numera som miljöfarlig och får inte längre använda Svanen-märkningen. Orsaken är att EU skärpt klassificeringen av vissa tensider som finns i produkten.
Laboratorietest

Flera galonisar läcker

Som nya håller alla regnställ tätt. Men efter en tids användning är det flera som läcker, visar Testfaktas test.

Kritik mot DN:s prenumerationsvillkor

Det är oskäligt att kräva att en uppsägningen av en DN-prenumerationen bara kan ske per brev eller telefon, menar Konsumentverket.

Så kan du skydda barnen på nätet

Är du orolig för vad dina barn hittar på nätet? Surffilter, program och inställningar kan vara en hjälp, men också en falsk trygghet. "Det är viktigare med dialog än ett program i datorn", säger Johnny Lindqvist från Surfa Lugnt.

Laboratorietest

Penseltest visar på stora skillnader i effektivitet och resultat

Att penseln tar upp och släpper ifrån sig färgen på ett kontrollerat sätt är avgörande för prestandan. I Testfakta Researchs stora laboratorietest av lackpenslar kom en vidareutvecklad version av Anza Platinum ut som testvinnare.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.