Rekordmånga sjuka av kycklingbakterier

Rekordmånga sjuka av kycklingbakterier

Magsjuka på grund av campylobacter har ökat lavinartat i Sverige. Bakterier i kyckling tros vara den största orsaken. Trots det gör myndigheterna inga kontroller av kycklingköttet innan det når konsumenter.

Johanna Berger
Johanna Berger Published: 10 Nov, 2016

Antalet människor som insjuknar i magsjuka av campylobacter har ökat enormt de senaste åren. Under oktober månad smittades 1015 personer i Sverige – en ökning med drygt 150 procent jämfört med samma månad i fjol. Redan under sensommaren blev rekordmånga personer sjuka.

– Det blir nya rekordsiffror i år, det är inte bra, säger Britta Björkholm, Enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Källan till smittan är ofta kyckling, och årets ökning av sjuka personer sammanfaller med en ökad förekomst av bakterien hos kycklingflockar i Sverige. Nu ser flera myndigheter gemensamt över vad man kan göra. Men fortfarande görs inga kontroller av kycklingköttet innan det når konsumenterna.

– Vi kräver inte att företagen ska ta prover efter att kycklingen är slaktad eftersom det inte finns särskilda gränsvärden att agera mot, som det gör för andra bakterier i gris och nötkött. Där måste företaget ta prover och visa att man efterlever dessa krav. Men det finns inte för kycklingar, säger Mats Lindblad, smittskyddssamordnare på Livsmedelsverket.

Inom EU diskuteras nya regler med ett gränsvärde, något man beräknar kan komma att minska sjukdomsfallen med 50 procent. Men det är oklart när EU-reglerna kommer träda i kraft.

På Folkhälsomyndigheten menar man att även branschen måste agera.

– De veterinära myndigheterna och branschen behöver se över sina processer och ta nödvändiga åtgärder, säger Britta Björkholm, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Idag finns ett frivilligt kontrollprogram för campylobacter som branschen hävdar att de följer.

– Vi jobbar med att titta på alla flockar, och vidtar åtgärder där det finns större problem, säger Pia Gustafsson, veterinär på branschorganisationen Svensk Fågel.

Vad är förklaringen till att bakterierna ökar i svenska flockar trots att det finns ett kontrollprogram?

– En lång varm sommar innebär att högsäsongen för campylobacter blir längre.

Pia Gustafsson pekar på att förekomsten av campylobacter i kyckling i Sverige ligger mycket lägre än i andra länder. De viktigaste orsakerna till att svenskar blir sjuka ligger enligt henne utanför den svenska branschens kontroll.

– Man behöver prata om kökshygien. Konsumenter måste lära sig att hantera kyckling på ett säkert sätt. Man konsumerar också mer kyckling, och det finns mer färsk importerad och ekologisk kyckling som har mer campylobacter, säger Pia Gustafsson.

Samtidigt visar statistik att drygt 66 procent av all kyckling som förbrukas i Sverige är svenskproducerad, och den ekologiska kycklingen står för mindre än en procent av produktionen.

På Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten håller man med om att en ökad konsumtion, mer importerad och ekologisk kyckling och dålig kökshygien är viktiga delförklaringar.

– Men vi vet inte vad som är den viktigaste orsaken till ökningen av insjuknade människor, säger Livsmedelsverkets Mats Lindblad.

Campylobacter-fakta

Magsjuka av campylobacter

  • Mellan år 2013 och 2016 (januari – oktober) har antalet människor som drabbades av campylobacterinfektion i Sverige (ej smittad utomlands) ökat med 66 procent.
  • I oktober 2016 rapporterades 1015 fall, jämfört med 404 fall i oktober 2015.
  • Symtom kan vara magsmärtor, blodiga diarréer, illamående, kräkningar och feber.
  • Campylobacterinfektion är en smittspårningspliktig sjukdom som enligt smittskyddslagen klassas som en allmänfarlig sjukdom. Mörkertalet av infektioner tros vara stort.
  • Förorenat vatten eller opastöriserad mjölk kan även de vara en smittkälla.

Källa: Folkhälsomyndigheten

 

Kyckling i Sverige

  • Vi förbrukar 22,4 kg kyckling per person i Sverige (2015).
  • Förbrukningen har ökat med 3,4 procent mellan 2014 och 2015 och fortsätter öka i år.
  • 66,5 % av den kyckling som förbrukas i Sverige är svenskproducerad (2015).
  • Mindre än en procent är ekologisk.
  • Kyckling kan få campylobacter i tarmarna och också på utsidan av kroppen när den föds upp. Målet är både att se till att det finns så lite bakterier som möjligt i kycklingarna under uppfödningen, och sedan se till att de sprids så lite som möjligt under transporten och slaktprocessen.
  • Risken är större att importerad färsk kycklingkött och svensk ekologisk kycklingkött innehåller mer campylobacter. I färsk kyckling finns generellt mer campylobacter, men fryst kyckling kan också innehålla bakterierna.

Källor: Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt

 

Så undviker du att bli sjuk:

  • Tvätta händerna noga, med tvål och vatten. Redskapen, skärbrädorna och arbetsbänken måste vara rena.
  • Använd inte en disktrasa utan ta först hushållspapper för att torka bort kycklingsaft. Stäng av kranen med handryggen eller armbågen efter du tvättat händerna.
  • Genomstek kycklingen. Värm den till minst 70 grader, då dör bakterierna.
  • Blanda inte det som ska upphettas med det som äts direkt. Ha gärna ingredienserna framme på diskbänken under skilda tider. Fixa klart salladen och ställ undan innan du tar fram kycklingen och börjar hantera den.

Källa: Åsa Rosengren, mikrobiolog på Livsmedelsverket

 

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Bästa trådlösa in-ear-hörlurarna just nu

Ljudprestanda, användarvänlighet och batteritid på små trådlösa hörlurar har förbättrats avsevärt de senaste åren. Men vilka tar bort bruset bäst? Och vilka ger det bästa ljudet? Testfakta har låtit ett ljudlaboratorium testa tio trådlösa in-ear-hörlurar med brusreducering och hittar skillnader i både prestanda och egenskaper.

Laboratorietest

Test av värmeljus: Vilket brinner längst och jämnast?

Ingen jul utan ljus. Men vilket ska man välja? Värmeljus av stearin kan variera stort i brinntid och brinner ofta med olika stor låga. Det skiljer också rejält i pris mellan olika tillverkare, där vissa kostar nästan dubbelt så mycket som andra. Testfakta har på uppdrag av Rusta låtit laboratorietesta värmeljus av stearin som säljs på den nordiska marknaden och hittat en tydlig vinnare.

Laboratorietest

En tydlig vinnare i årets stora test av vinterskor för barn

Blöta, kalla fötter är en dålig förutsättning för lek och lärande. Men vilka vinterskor håller barnens fötter både torra och varma genom regn och slask? Testfakta har testat hur väl vinterkängor för barn och unga står sig genom en svensk vinter och kan kora en överlägsen vinnare.

Laboratorietest

Konsistensen avgörande i smaktest av vegetariska bitar

Allt fler väljer att äta veganskt eller vegetariskt, åtminstone emellanåt. Ett snabbt och lätt sätt att laga en köttfri måltid är att använda ett vegetariskt köttsubstitut som till exempel vegobitar. Men är det någon skillnad mellan olika märken och är priset en garanti för bättre kvalitet? Testfakta har testat och analyserat vegobitar och ser att det sitter i själva tugget.

 

Laboratorietest

Julienne kuvertlakan

Testfakta Research har på uppdrag av möbelkedjan Mio genomfört ett omfattande laboratorietest av kuvertlakanet Julienne. Julienne presterar mycket bra till bra genom testets samtliga delmoment och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Smart teknologi för renare tänder - vilken eltandborste är bäst?

Att använda en eltandborste är en bra start för att förbättra munhälsan och slippa hål. Undersökningar visar också att hela kroppen påverkas av hur munnen mår, och att dåliga tänder kan kopplas till hjärt- och kärlsjukdomar. Testfakta har låtit testa fem appstödda eltandborstar i premiumklassen och resultatet visar att vissa modeller är klart mer effektiva.

Laboratorietest

Från billiga till dyra – vilka torkarblad presterar bäst?

Alla tar dem för givet så längre de fungerar, men den dagen ett torkarblad inte längre torkar felfritt kan det orsaka både irritation och incidenter. Därför är det extra viktigt att byta ut torkarbladen i tid. Men hur ska man tänka och är dyra bättre än de billiga?

Laboratorietest

Krispiga, degiga eller fett goda pommes

Pommes frites är standardtillbehör på alla hamburgerkedjor. Basen är potatis som skärs i stavar, friteras och saltas. Men det enkla receptet till trots är skillnaderna i smak, konsistens och fettinnehåll stora. Det visar Testfaktas test av pommes frites från de sex största kedjorna.

Laboratorietest

Pulserande ljus tar bort oönskad hårväxt

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat fem apparater och jämfört resultaten.

Laboratorietest

Undvik de billigaste T-shirtarna

Testfaktas analys av T-shirts visar att man bör undvika de billigaste plaggen, som ofta har lägre slittålighet och hållbarhet. Däremot är inte ett högre pris en garanti för kvalitet.

Laboratorietest

Barnmat på burk – energibomb eller tomma kalorier?

Testfakta har låtit analysera färdig barnmat för 6–8 månaders bebisar. Testet visar på stora skillnader i energiinnehåll, fett och mineraler och att alla färdigrätter måste kompletteras med annan mat för att fylla barnets totala näringsbehov under dagen.

Laboratorietest

Håll drickan kall i värmen med en kylbox

Ljummen läsk och slokande sallader är inte skoj att plocka fram när det vankas lunch på stranden, men med en elektrisk kylbox håller sig picknickmaten fräsch även de varmaste dagar. Men några av dem tar lång tid att få ner i temperatur, och det är stor skillnad i hur mycket de rymmer i förhållande till sin storlek, visar Testfaktas test av tio termoelektriska kylboxar.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.