På kontinenten är påslösa dammsugare en storsäljare. Men inte i Sverige. Endast någon procent av alla dammsugare som säljs är påslösa. Fördelen med att slippa jaga rätt påse har inte bitit på de svenska konsumenterna. Inte heller miljöargumentet att den påslösa sparar en massa papper.
Varför? En orsak är självklart priset. Men kan det vara så att de även är sämre?
Testfakta gick till botten med frågorna och laboratorietestade sex påslösa dammsugare. Fyra av dem kostade 3.000 kronor eller mer. Men priset hänger inte alltid ihop kvaliteten.
Testvinnare blev nämligen testets billigaste dammsugare, Volta, som kostar dryga 1.700 kronor.
Testet gjordes på ett av få laboratorier – SLG i tyska Chemnitz – som är ackrediterade för dammsugartester enligt europastandarden.
Testet fokuserade på:
• Uppsugningsförmågan. Hur mycket sugs upp på plant golv och längs väggar och trösklar?
• Partikelutsläppen. Hur mycket av dammet som sugs upp släpps ut igenom genom filtret?
• Sugkraft och effektivitet. Hur bra suger den och hur effektiv är den i förhållande till motorstyrkan?
• Bullret.
• Hanterbarheten och hygienen.
Testvinnaren från Volta hade klart bäst uppsugningsförmåga. Den fick maxbetyget fem både när den testades mitt på golvet och vid väggar och trösklar. Störst problem mitt på golvet hade dammsugaren från Philips medan den från Samsung var sämst längs väggarna.
Ingen av de testade modellerna höll vad de lovade när det gällde effekten. Störst skillnad på angiven effekt och uppmätt effekt i testet hade Black&Decker, som klarade 1.723 watt istället för 2.200 watt, och Siemens som klarade 1.938 watt istället för 2.400 watt.
När det gäller partikelutsläppen klarade alla dammsugare europastandarden.
Ljudnivån, precis som annan prestanda, är i stort sett densamma för dammsugare med eller utan påse. De brummar ganska mycket. Högs lät Black & Decker med 82,9 decibel, medan dammsugaren från Philips hade lägst decibeltal med 76,5.
Även om samtliga testade dammsugare inte höll vad det lovade när det gällde effekten så har astmatiker värre problem om de väljer en påslös: tömningen. Hur man än gör så blir det söligt och dammigt när behållaren ska tömmas. Skillnaden är stor mot de få dammkorn som läcker ut när man plockar bort en dammsugarpåse.
Svårigheten vid tömningen gör att Jan Olson, marknadsansvarig på Astma – och allergiförbundet, gör tummen ner för cyklondammsugaren.
– Det är tvärstopp när det gäller påslösa dammsugare från vår sida. Jag har svårt att se hur man ska hitta en lösning så att det tillfredsställer våra krav.
Ni verkar hårda i er bedömning. Finns det några dammsugare som är bra för allergiker och astmatiker?
– Ja, vi testar regelbundet och minst fem-sex dammsugare klarar våra krav. När vi testar tittar vi också hur dammsugaren är för kontaktallergiker och letar därför efter krom och nickel.
Listan över dammsugare som rekommenderas av Astma - och allergiförbundet.
