Många gifter i snuset

Många gifter i snuset

Laboratorietest

Att snusa är ingen hälsokur. Under läppen stoppar snusaren en rad farliga ämnen utöver det starkt beroendeframkallande nikotinet. Hur mycket tungmetaller, nitrosaminer och rester av bekämpningsmedel man får i sig beror på vilken prilla man väljer.

Laboratorietest
Kristina von Dolwitz
Kristina von Dolwitz Publicerad: 13 Jun, 2014
Läs senare

I Sverige snusar uppskattningsvis 18 procent av männen och fyra procent av kvinnorna trots att det är välkänt att nikotin är både giftigt och starkt beroendeframkallande. Men nikotinet är långt ifrån det enda hälsofarliga ämnet som snusaren får i sig.

På uppdrag av Testfakta har det oberoende laboratoriet Eurofins analyserat innehållet i sex populära portionssnus från olika tillverkare. Laboratoriet mätte inte bara mängden nikotin utan också hur mycket nitrosaminer, tungmetaller och bekämpningsmedel som fanns i de olika snussorterna.

– De tobaksspecifika nitrosaminerna har visat sig vara mycket potenta när det gäller cancer, säger Rosaria Galanti, läkare och professor i epidemiologi vid Karolinska institutet, som forskat på tobak i över tjugo år.

[PDF]

Testfaktas analys visar på stora skillnader mellan portionssnusen. Mest nitrosaminer finns det i LD, som till och med överskrider WHO:s rekommenderade gränsvärde. Den totala halten nitrosaminer är drygt tre gånger så hög i LD som i General. Men Rosaria Galanti tycker att man ska vara uppmärksam även på låga halter:

– Man ska ha klart för sig att det inte finns något som säger att lägre koncentrationer skulle vara ofarligt, det är trots allt cancerframkallande ämnen vi talar om.

Idag har inte Livsmedelsverket något gränsvärde för hur mycket nitrosaminer som snus får innehålla:

– Vi tittar på om det finns för forskningsunderlag för att sätta gränsvärden för tobaksspecifika nitrosaminer. Men det är något som antagligen kommer att ta tid i så fall, säger Hannes Eintrei, jurist på Livsmedelsverket.

Något som också varierar mellan de analyserade portionssnusen är halten nikotin. Här har portionssnuset från Skruf de högsta halterna. Minst nikotin innehåller portionssnuset från LD. 

Analysen visar också på rester av bekämpningsmedel i alla snussorter. I LD:s snus hittade laboratoriet bara en, men i General finns rester från tolv olika pesticider.

– För att få ett snus med lägsta möjliga nivåer av oönskade ämnen som nitrosaminer köper vi in tobak från olika delar av världen. Det medför att det kan finnas låga nivåer av olika sorters bekämpningsmedel i snuset, säger Johan Lindholm, laboratoriechef på Swedish Match.

Utöver detta visar analysen att samtliga snussorter innehåller både tungmetaller och formaldehyd. Men Anneli Widenfalk som är toxikolog och riskvärderare på Livsmedelsverket, anser inte att varken tungmetaller, formaldehyd eller bekämpningsmedel är något som snusaren behöver oroa sig över, då mängderna är så små att de inte förväntas ge en ökad hälsorisk:

– Om man jämför med de skyhöga halterna av nikotin så är det mycket små mängder man får i sig av de här hälsofarliga ämnena. Självklart skulle det vara bättre för hälsan om man kunde begränsa sitt intag av ämnena, särskilt tungmetaller, eller ännu hellre inte snusa alls.

Fakta om testet

Testfakta valde ut populära portionssnus från sex olika tillverkare, och som säljs på den svenska marknaden.

Det oberoende laboratoriet Eurofins Food & Agro Testing Sweden fick i uppdrag av Testfakta att analysera innehållet i en dosa av varje portionssnus.

Laboratoriet mätte halterna av bland annat nikotin, nitrosaminer, formaldehyd, tungmetaller och rester av bekämpningsmedel.

Alla halter är uppmätta i fuktigt snus.

WHO:s rekommenderade gränsvärde för nitrosaminerna NNN och NNK avser halten i torr-tobak. Enligt tidigare analyser innehåller portionssnus i genomsnitt 45 procent vatten.

Fakta: Hälorisker med svenskt snus

Hälsorisker med svenskt snus

Det finns mycket litet belagd forskning kring snusets hälsoeffekter. Det beror på att det är en förhållandevis liten grupp människor i Sverige som bara snusar (och inte röker eller har rökt). Det man vet är:

  • Snusare har större risk att drabbas av matstrupscancer och cancer i bukspottskörteln.
  • Hos snusande gravida finns det ökad risk för att fostret dör, föds för tidigt, får en låg födelsevikt.
  • Vissa samband finns också mellan snusning och ökad risk för diabetes och kraftig viktuppgång.
  • Just nu pågår en stor statistisk undersökning som ska titta på riskerna för att drabbas av cancer och Parkinsons sjukdom om man snusar.

Fakta: Epidemiolog Cecilia Magnusson, KI. ”Health Effects of Snus Use” av Jenny Hansson, 2012

Några farliga ämnen i svenskt snus

  • Tobaksspecifika nitrosaminer: En grupp cancerframkallande ämnen som uppkommer i samband med torkning och förvaring av tobaken. Idag klassas två av ämnena, NNN och NNK som särskilt farliga.
  • Nikotin: Ett start beroendeframkallande gift som finns naturligt i tobak. Ett nervgift som verkar sammandragande på blodkärlen.
  • Formaldehyd: Cancerframkallande. Används inom tillverkningsindustrin men finns också Finns naturligt i många växter.
  • Tungmetaller: Tas upp av tobaksplantan. Halterna är beroende av vilka ämnen som finns i jord, luft och vatten där tobaken odlas.

Källa: Tobaksfakta.se, 1177 Vårdguiden och Folkhälsomyndigheten.

WHO:s rekommendationer

  • Alla konsumentprodukter med nikotin i sig bör regleras.
  • Snus bör regleras genom kontroll av produktinnehåll.
  • Till att börja med, bör länderna sätta ett gränsvärde för halten av de tobaksspecifika nitrosaminerna NNN och NNK. Gränsvärdet för dessa två tillsammans bör inte överstiga 2 mikrogram/gram, uppmätt i torr-tobak.

Källa: WHO Technical Report Series 955: WHO Study Group on Tobacco Product Regulation, 2009

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Pannlampor - bedrägliga ljuskällor i höstmörker

Höstmörkret är en utmaning för alla som vill röra sig fritt utomhus. Testfaktas stora laboratorietest av pannlampor avslöjar extrema effektfall som ökar risken för det att bli svart under löparrundan eller hundpromenaden. Dessutom stämmer sällan tillverkarnas angivna räckvidd i meter.

Körrapport elcykel: Buddy Bike sX1

I samband med vårt långtidstest av elcyklar fick vi möjlighet att testa en prototyp av nya norska Buddy Bike sX1. Cykeln ingick inte i vårens laboratorietest då den ligger i premium klassen med en prislapp betydligt högre än testdeltagarna.

Solpaneler på villataket – en strålande affär?

Med rätt solceller får du en pålitlig källa av förnybar energi över lång tid, som både kan sänka elräkningen och minska ditt koldioxidavtryck. Men att köpa fel system för hemmet kan lägga skugga över elräkningen. Testfakta listar grunderna du behöver kunna innan du köper solpaneler för hemmet.

Testfaktas köpguide för elcyklar

Det viktigaste när du ska välja elcykel är att tänka igenom hur du ska använda den. Testfakta hjälper dig ta reda på vilken elcykel som passar just dig bäst.

Laboratorietest

Det kan vara ditt padelrackets fel om ditt spel har blivit sämre

Man ska ju inte skylla på materialet, men världens första laboratorietest av padelracketar visar att ditt racket faktiskt kan ha förändrats. Ett testat märke visade avvikande mätvärden med 25 procent efter uthållighetstestet.

Laboratorietest

Cape Farewell ställbar säng

Mios ställbara säng Cape Farewell har genomgått Testfaktas omfattande laboratorietest av sängar. Resultaten visar på goda ergonomiska egenskaper för samtliga kroppstyper, bra andningsförmåga och bra kvalitet och uthållighet i material och konstruktion. Sängen uppfyller därigenom kraven för Testfakta Verified Quality & Comfort för samtliga tre kroppstyper.

Laboratorietest

Fristående skummadrass, ett flexibelt alternativ

En ny generation av fristående skummadrasser ger ergonomi i nivå med klassiska spiralfjädrar, visar Testfakta Researchs uppdragstest.

 

Laboratorietest

Svårt att bli fläckfri med flytande tvättmedel

Ta bort fläcken och samtidigt riskera att övriga tygfärger blir urblekta? Valet av tvättmedel handlar ofta om kompromisser. Men vill du ta bort tuffa fläckar är valet relativt enkelt: alla flytande kulörtvättmedel fungerar ungefär lika halvbra. Samtidigt gör vissa underverk med noppor.

10 sätt att spara på elräkningen

När elpriserna skjuter i höjden och temperaturen går mot noll blir goda råd dyra. Här är tio tips för att få ner dina elkostnader.

Så slipper du dålig plast

Det finns idag hundratals typer av plast och varje år tillkommer nya. Därför kan det vara svårt att veta vilka plaster som man ska välja – och välja bort. Testfakta reder ut vilka plaster du ska undvika, och hur.

Laboratorietest

Superlimmet som inte fäster

Superlim gör inte alltid skäl för namnet. Testfaktas test av nio märken visar på stora skillnader i fästförmåga på olika typer av material och hur lång tid de behöver för att härda.
Det bästa limmet härdade snabbt, fäste bra på alla material och krävde bara hälften så mycket lim som de sämsta.

Laboratorietest

Kända allergener i deodoranter anges inte på förpackningen

Din deodorant gör jobbet – åtminstone när det handlar om att dölja svettlukten. Har du känslig hud ska du däremot vara uppmärksam. Testfaktas deodoranttest avslöjar att två stora tillverkare inte uppger kända allergener på sin förpackning.

Laboratorietest

Svensk kräftskiva med bitter eftersmak

En handfull svenska kräftor. Fler kan du inte äta om du vill klara riktvärdet för mängden PFAS-kemikalier som en vuxen person maximalt bör få i sig under en vecka. Den svenska kräftan har väldigt höga PFAS-nivåer jämfört med den importerade, visar Testfaktas kräfttest.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.