Så stoppar du köpsuget

Så stoppar du köpsuget

Kvinna med många shoppingkassar i händerna.
Först julrush, sen mellandagsrea. I teorin tycker vi att det låter bra med minskad konsumtion, men för många är det svårt att ändra mönster och handla mindre. Foto: Shutterstock.

Trots klimatångest, dålig ekonomi och ett hem som drunknar i prylar fortsätter vi handla, mer än vi vill. Inte så konstigt menar experterna - bakom vår överkonsumtion döljer sig ofta knepiga psykologiska och sociala mekanismer. Men de går att överlista. Här är tipsen om hur du stoppar köpsuget.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Published: 7 Jan, 2019

Julens köp- och prylfest står dig upp i halsen. Ändå är du snart ute igen och handlar på mellandagsrean. Känns förloppet igen? Många av oss vill köpa mindre, och vi vet att vi måste minska vår konsumtion för att rädda klimatet. Ändå gör vi inte det. Varför är det så svårt?

Annika Tibblin, fotoCharlotte PahrsonEnligt Annika Tibblin, psykolog med fokus på hållbarhetsfrågor, ligger drivkraften att vilja samla och passa på innan det tar slut djupt inom oss människor, från att vi levde som jägare och samlare.

– När vi nås av reklam och reahets triggas lätt det här i oss. Problemet är att allt är så lättillgängligt, vi hinner ofta inte tänka utan kan agera impulsivt, säger hon.

Annika Tibblin menar också att en del av förklaringen till vårt köpbeteende grundar sig i om vi fick en trygg eller otrygg anknytning till våra föräldrar när vi var små.

– Om ens behov inte blivit förstådda och sedda och man inte fått hjälpa att tolka och hantera sina känslor när man var barn kan det orsaka otrygghetskänslor hos en som vuxen. Man går runt med en känsla av att något fattas en, men man vet inte vad. Att köpa saker kan vara ett sätt att försöka fylla det där tomrummet. Men det blir bara en kortvarig tillfredsställelse, snart känner vi återigen att det är något nytt vi behöver.

Ett råd är därför att fundera på varför du shoppar. Enligt Annika Tibblin uppskattar man inom psykologin att nästan hälften av befolkningen har en otrygg anknytning.

– En otrygg anknytning leder ofta till osäkrare identitet, vilket kan ge ett ökat behov av att vilja tillhöra en speciell grupp och visa tillhörighet till denna grupp genom kläder, prylar och livsstil, säger hon.

Ulrika HolmbergUlrika Holmberg som är doktor i företagsekonomi och föreståndare för Centrum för konsumtionsvetenskap vid Göteborgs universitet har studerat problemet med personer som blir köpberoende. Hon poängterar att förklaringen till köpberoende inte bara ligger hos individen, utan lika mycket i samhället.

– Det som premieras i vår kultur, till exempel att man ska träna och ha ett snyggt yttre, att man ska ha ett fint och välordnat hem, det är saker som hela tiden knuffar oss mot mer konsumtion. Vi dras alla med i de här samhällsnormerna, det gäller inte bara de som hamnar i ett erkänt köpberoende.

För att stå emot krävs en aktiv insats som kan blir krävande för den enskilda att hålla fast vid.

– Om vi inte hela tiden gör aktiva val att avstå utan slappnar av och följer strömmen, då innebär det att vi fortsätter köpa, säger Ulrika Holmberg.

Därför gäller det att man håller fast vid tanken att konsumera mindre, och inte tappar den.

– Att haka på ett socialt sammanhang där man får bränsle för de tankarna kan vara en god hjälp. Annars blir det nästan oöverstigligt som enskild konsument.

Konsumtionsvetaren Ulrika Holmbergs tips för att konsumera mindre:

• Sluta följa facebookgrupper, bloggar, instagramkonton med mera som får dig att vilja handla. Säg nej till reklamutskick via mail och till mobilen.

• Hitta sociala sammanhang där det finns andra som vill minska sin konsumtion och hjälper dig upprätthålla tanken. Till exempel genom sociala medier.

• Gå igenom dina garderober, skåp och lådor så att du får koll på vad du redan har.

• Ge dig själv tid att tänka efter innan du köper något.

Psykologen Annika Tibblins tips för att konsumera mindre:

• Fundera på varför du shoppar. Är det för att dämpa obehagliga känslor? Tänker du ofta att du skulle må bättre om du bara hade den eller den saken? Det kan grunda sig i otrygg anknytning. Samtalsterapi kan vara ett sätt att få hjälp.

• Gör det lite krångligare för dig själv att handla så att du inte kan agera på den första impulsen. Till exempel: Gör dig av med kreditkort och ha en begränsad summa på ett visst köp-kort.

• Gå igenom vad du behöver innan du åker till köpcentret. Gör en lista och köp sen bara det.

• Shoppa inte när du är trött, hungrig eller stressad. Då är det svårare att tänka klart och lättare att agera impulsivt. Köp kan inge en falsk känsla av kontroll när man är stressad.

• Försök se prylarnas hela livscykel framför dig - råvarorna, tillverkningen, transporterna. Tänk att dina beslut spelar roll.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Billiga batterier ger mest energi

Det är ingen mening att lägga pengar på dyra AA-batterier, visar Testfaktas test. Spelkonsolen eller digitalkameran håller minst lika länge med flera av lågprisbatterierna.

Välj rätt underställ i vinter

Klädlagret närmast kroppen är A och O för den som vill hålla värmen. Men det finns flera löften som du bör se upp med. Testfakta guidar till rätt underställ.

Laboratorietest

Stort test av köttbullar: Godaste bullen är ekologisk

Har du redan börjat oroa dig för alla köttbullar som ska rullas i jul? Testfakta lät 43 kockstudenter från Grythyttan bedöma nio färdiglagade alternativ till julbordet. 

Så bokar du en klimatvänlig vintersemester

Turismen är en starkt bidragande orsak till den globala uppvärmningen. Men det betyder inte att man måste sluta resa – bara resa annorlunda. Testfakta tipsar om hur du bokar en klimatvänligare semester i vinter.

Laboratorietest

Mobiler klarar svensk vinter olika bra visar test

Telefonernas batterikapacitet kan minska med hela 40 procent när kylan slår till. Och vissa slutar helt enkelt att fungera. Men det skiljer mycket mellan olika modeller, visar Testfaktas test. 

Så mycket palmolja finns det i biodieseln

Den biodiesel du häller i tanken innehåller ofta palmolja eller restprodukter från palmoljeindustrin. I slutändan kan det leda till högre koldioxidutsläpp än när du tankar fossilt.

Laboratorietest

Här är bästa ledlampan – med det behagligaste ljuset

De ser ut som klassiska glödlampor men vad får du för ljus därhemma? Testfakta har jämfört nio ledlampor i retrostil för att se vilken som är mest lik en glödlampa.

Husmorsknep bättre än specialmedel mot fläckar

Lägg inte pengar på sprayer och andra fläckborttagningsmedel – ibland gör de mer skada än nytta. Det du redan har hemma i skåpen funkar ofta bättre eller lika bra, visar Testfaktas test.

Laboratorietest

Falska löften om barnhörlurar

Många hörlurar för barn utlovar en begränsad maxvolym för att skydda barnens hörsel. Men det är inte alltid löftet på förpackningen stämmer – om hörlurarna kopplas till en dator kan gränsen överskridas, visar Testfaktas test.

Hitta rätt mobilabonnemang till ditt barn

Funderar du på vad som är bästa telefonlösningen till ditt barn? Testfakta har jämfört några av operatörernas billigaste abonnemang och hittat stora variationer.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.