Så mycket smakförstärkare döljer sig i maten

Så mycket smakförstärkare döljer sig i maten

Bild på ett barn som äter soppa.
EU oroar sig för att vi får i oss för mycket glutamat. Livsmedel som innehåller jästextrakt verkar däremot inte vara något problem, visar Testfaktas test. Foto: Shutterstock.
Laboratorietest

EU bekymrar sig över medborgarnas intag av livsmedelstillsatsen glutamat. En oro har varit att ämnet döljs i ingredienser som jästextrakt. Men Testfaktas analys tyder på att detta inte bidrar i någon större utsträckning.

Laboratorietest
Lotta Hedin
Lotta Hedin Published: 15 Oct, 2018

Smakförstärkaren glutamat och dess eventuella hälsorisker har debatterats under många år. Men myndigheterna har inte funnit stöd för att sätta någon begränsning för hur mycket man kan äta – fram tills nyligen. Förra året gjorde den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten Efsa en ny riskvärdering av glutamat som resulterade i nya rekommendationer om vad som är ett acceptabelt dagligt intag: 30 milligram per kilo kroppsvikt och dag.

– Det finns studier på djur som visar att ämnena i höga doser kan påverka hjärnans och nervsystemets utveckling. Den nya rekommendationen är satt utifrån dessa studier, med väldigt stor säkerhetsmarginal, säger Agneta Oskarsson, professor emerita i livsmedelstoxikologi vid SLU och en av deltagarna i expertpanelen. 

I studier har även andra effekter observerats hos människor, till exempel huvudvärk och ökat blodtryck. 

Glutamat är saltformen av ämnet glutaminsyra, som är en aminosyra. Den finns naturligt i många livsmedel och kan uppträda i flera former: både bunden i matens proteiner och fri. Det är den fria glutaminsyran som kan vara skadlig i för höga doser eftersom den tas upp i blodet mycket snabbare. 


Frågan är hur mycket fri glutaminsyra olika livsmedel innehåller? När tillsatsen glutamat används i ett livsmedel måste det skrivas ut i ingrediensförteckningen. Men för att boosta smaken är det också vanligt att livsmedelstillverkare istället för glutamat - som många konsumenter är misstänksamma mot - adderar jästextrakt eller andra ingredienser som naturligt har ett högt glutaminsyrainnehåll. 

[PDF]

Bland annat svenska Livsmedelsverket har pekat på att till exempel jästextrakt innehåller glutaminsyra, vilket gör det extra svårt för konsumenten att veta hur mycket det egentligen finns i maten.

För att ta reda på hur det förhåller sig har Testfakta låtit analysera ett antal produkter - chips, färdiglagade köttbullar, soppa och buljong, både med och utan tillsatt glutamat eller jästextrakt. 

Resultaten tyder på att det framför allt är tillsatt glutamat - inte jästextrakt - som är problemet. 

För ett barn på 25 kilo räcker det med att äta drygt två portioner av Knorrs köttsoppa med tillsatt glutamat för att hamna över acceptabelt dagligt intag, ADI. Den andra köttsoppan från Findus utan glutamat, men med jästextrakt, kräver nästan 18 portioner.

 De övriga analyserade livsmedlen med jästextrakt bidrar inte heller med några högre nivåer – det skulle krävas att man åt mycket stora mängder för att överstiga acceptabelt dagsintag. 

Svenska Livsmedelsverket vill ändå inte avfärda jästextrakt som problem utifrån Testfaktas resultat.

– Det känns lite vanskligt med tanke på att ni endast tittat på några få livsmedel.  
Alla glutaminkällor kan innebära ett problem och öka risken för att intaget överskrider ADI, säger Nils-Gunnar Ilbäck på Livsmedelsverket.

Efsas expertpanel har föreslagit att tillsatsen glutamat ska begränsas i vissa livsmedel, däribland soppor. Frågan diskuteras i EU-kommissionen. 

Vad har Livsmedelsverket för råd till konsumenter?

– Vi har idag inga råd om att undvika glutamat. Men detta kan komma att ändras beroende på utfallet av diskussionerna i Kommissionen, säger Nils-Gunnar Ilbäck.

Fri och bunden glutaminsyra

Glutamat är saltformen av ämnet glutaminsyra. Glutaminsyra är en aminosyra som finns naturligt i många livsmedel. Men när det förekommer naturligt är ämnet till stor del bundet i matens proteiner och måste smältas i våra magar innan den kan tas upp i blodet. När glutaminsyra och glutamat används som tillsats för att höja smaken handlar det om fri glutaminsyra, som direkt kan tas upp i blodet.  
Koncentrationen i blodet kan då öka snabbt och nå hjärnan i koncentrationer som är högre än normalt.

Så sattes ADI

I djurstudier har forskare kunnat konstatera att hjärnan och nervsystemets utveckling påverkas negativt vid mycket höga doser glutamat. ADI-värdet baseras på den högsta nivå där man i studierna inte kunnat se någon påverkan (en så kallad No Observed Adverse Effect Level, NOAEL) vid 3,200 mg/kg kroppsvikt och dag. Detta värde divideras sedan med osäkerhetsfaktorn 100, vilket ger ett ADI på 30 mg/kg kroppsvikt och dag. Andra effekter som observerats hos människor, till exempel huvudvärk och ökat blodtryck, har uppträtt vid halter över ADI-nivån.

Ovanligt höga halter i ekobuljongen

Biofoods grönsaksbuljong som enligt ingredienslistan är fri från både jästextrakt och tillsatt glutamat innehåller ovanligt höga halter fri glutaminsyra. Enligt laboratoriet brukar man bara se sådana nivåer i produkter med tillsatt glutamat. Omtester har gjorts som visar samma svar. Testfakta har kontaktat Biofood som svarar att de kontaktat sin leverantör och är helt säkra på att inget tillsatt glutamat finns i produkten, utan hänvisar förekomsten till naturliga ingredienser som lök, svamp, med mera.

TABLE OF TEST RESULTS

facebook Comments

Fler nyheter

Färre väljer ekologiskt på Systemet

Försäljningen av ekologiska drycker på Systembolaget har minskat med hela 16 procent under årets tre första månader, skriver Ekoweb.
Laboratorietest

Låg kvalitet på lakanen

Slitstarka lakan som varken noppar sig eller tappar formen är svåra att hitta i svenska butiker. Prislappen ger heller ingen bra vägledning. I Testfaktas test är det dyraste lakanet visserligen bäst, men det billigaste hamnar på en god andraplats.

Altantider –här är de giftfria alternativen

Visst är det härligt att sätta fötterna på en solvarm altan. Ännu bättre känns det förstås om bräderna inte innehåller gifter. Testfakta guidar dig till alternativen till tryckimpregnerat virke.
Laboratorietest

Så mycket försämras skyddet i solkläderna

Solskyddskläder till barnen är en självklar investering för många familjer inför semestern. Men det är stora skillnader på hur bra solskyddet sitter i när plaggen används, visar Testfaktas test.

Mobiloperatörerna luras om 4g-hastigheten

Surfhastigheten med 4g ligger långt ifrån vad operatörerna lovar, enligt ett test som tidningen PC för Alla har gjort.

Så väljer du rätt pulsklocka

Elit eller nybörjare – alla som tränar kan ha hjälp av en pulsklocka för att nå bättre resultat. Men modellerna är många, prisspannet enormt, och för den som överväger köp finns mängder av finesser att ta ställning till. Testfakta reder ut de viktigaste skillnaderna.
Laboratorietest

Lika bra solskydd i billiga brillor

Dyra solglasögon med hög trendfaktor skyddar inte bättre mot solljuset än vad ett par lågprisbrillor gör, visar Testfaktas test. Vad du däremot får med ett par dyrare glasögon är bättre reptålighet.

Så tjänar företagen på öppet köp

Att erbjuda öppet köp är inget måste för butiker, trots det blir returvillkoren allt generösare. Men det handlar inte bara om ökad service, utan också om att vi ska handla mer. – Jag har en misstanke om att konsumenter begår systematiska misstag när det gäller öppet köp, säger ekonomiforskaren Robert Östling.

Osynligt mönster ska stoppa piratkläder

En forskare på Chalmers har tagit fram en speciell tråd som kan skapa osynliga mönster i tyger. Förhoppningen är att den ska kunna hjälpa till att stoppa inflödet av piratkopierade kläder och textilier.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.