Så ser du över ditt digitala arv

Så ser du över ditt digitala arv

Ska dina selfies och uppdateringar vara kvar när du är borta? I vissa sociala medier kan man själv ange i förhand vad som ska hända med ens konto när man dör. Foto: Shutterstock

Mail, bilder och gamla statusuppdateringar. Frågetecken kring avlidna personers digitala efterlämningar blir allt vanligare vid bouppteckningar.
– Kommer inte de anhöriga överens kan det bli jättejobbigt, säger juristen Lisa Cahlman Friis.
Här är tipsen om hur du kan förbereda dig och underlätta för dem du lämnar.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Published: 6 Aug, 2018

Gamla fotoalbum, en kartong med brev och en back med skivor. Att saker kan vara kärt arvegods även om de inte har något ekonomiskt värde vet de flesta. Men hur blir det när bilderna från våra liv finns sparade i molntjänster istället för i album? När breven är e-mail och favoritmusiken spellistor på Spotify? Ska någon få ärva det? Och i så fall vem?

Enligt Lisa Cahlman Friis som arbetar med bouppteckningar på juristbyrån Familjens Jurist blir det allt vanligare att det uppstår frågetecken kring avlidnas digitala efterlämningar. Det kan handla om rent praktiska problem, som inlogg till olika internettjänster och åtkomst till elektroniska fakturor som dödsboet behöver. Men det kan också vara problem av mer känslomässigt slag.

– Det som kan hända är att de anhöriga har väldigt olika uppfattningar om vad den avlidne hade velat och att de börjar bråka om det. Kommer de inte överens så kan det bli jättejobbigt.

Hur gör man då för att förbereda sig, och underlätta för sina anhöriga?

Lisa Cahlman Friis
Lisa Cahlman Friis

– Det första jag tycker man ska fråga sig är om det är viktigt för en själv vad som händer med ens bilder och andra elektroniskt lagrade saker när man dör. En del människor bryr sig inte alls, men om man gör det är det viktigt att skriva ner exakt hur man vill ha det, säger Lisa Cahlman Friis.

Lagarna som reglerar arv i Sverige skiljer egentligen inte på materiell och immateriell egendom. Det betyder att ett fotoalbum eller en samling brev betraktas på samma sätt oavsett om det är fysiska fotoalbum och pappersbrev, eller om de är digitala. Problemet är bara att de olika tjänsterna som vi använder oss av, där materialet finns lagrat – mailtjänster, sociala medier, molntjänster, med mera – har sina egna villkor som man godkänt när man öppnade sitt konto. Och bestämmelserna där kan vara något annat än vad ärvdabalken säger: att egendomen tillfaller arvtagarna.

– När det gäller Messenger anges till exempel i villkoren att korrespondens som skett där inte lämnas ut. Samma sak kan gälla för olika mejltjänster. Om en avliden persons arvtagare skulle kunna vinna framgång i domstol om äganderätt till digitalt material gentemot till exempel Facebook är oklart. – Frågan har såvitt jag vet inte prövats i Sverige, säger Lisa Cahlman Friis.

Hos flera tjänster, till exempel Facebook, kan man själv ange vad som ska hända med ens konto när man dör. Man kan också utse en person som får rätt att spara ner visst material innan kontot stängs ner. Men olika möjligheter gäller för olika tjänster (se faktaruta).

Uppgifter till efterlevande om viktiga e-konton, inloggningsuppgifter och önskemål om hur saker ska hanteras kan skrivas ner på olika sätt, till exempel i begravningsbyråernas tjänster Livsarkivet eller Vita arkivet. Frågan kan också tas upp i ett testamente.

– Ett testamente som uppfyller de formella kraven blir juridiskt bindande. Därför rekommenderar vi klienter att skriva testamente för att säkerställa att det verkligen blir som man vill med de tillgångar man har den dagen man går bort, säger Lisa Cahlman Friis.

Men att skriva någonting någonstans är ändå bättre än inget alls.

– Av erfarenhet vet jag att det framför allt är i de fall som den avlidne inte angivit någonting alls som det brukar kunna bli jobbigt.

Detta gäller för olika tjänster
  • Facebook
    Som användare kan du ställa in vad som ska hända med kontot när du dör. Det finns två alternativ: Att kontot ska raderas eller att kontot omvandlas till en minnessida. Man kan också ange en betrodd person, så kallad ”legacy contact” som kan lägga upp visst material på minnessidan, radera den, och - om man angett att man tillåter det - även kopiera och spara innehåll man delat (inte meddelanden) innan sidan släcks ned. Du gör inställningarna i Settings/manage account. Om man inte anger något alls görs kontot om till minnesida. Anhöriga kan sedan begära att kontot tas bort.

  • Messenger
    Är en del av Facebook som inte medger att privata konversationer som skett på Messenger lämnas ut.

  • Instagram
    Du kan inte välja i förhand om du vill att ditt konto ska raderas eller bli minnessida. Dina anhöriga kan dock göra detta val. De måste då styrka med olika intyg att du verkligen avlidit.

  • Google (gmail, youtube, google drive, mm)
    Som användare kan du bestämma när Google ska se ditt konto som inaktivt (t.ex. om du inte loggat in efter en viss tid). Du kan klicka i om ditt inaktiva konto ska raderas eller ange personer som du vill ska kontaktas. Du kan också välja om och i så fall vilken information från ditt konto som dessa personer ska få tillgång till. Inställningarna görs via Googles ”hantering av inaktiva konton”.

  • Spotify
    Erbjuder inga förinställningar som användaren kan göra i förhand. Spotify meddelar att närstående familj kan kontakta företagets kundsupport för att begära hjälp med hanteringen av ett specifikt konto, men att alla förfrågningar gällande en avliden användare kommer att hanteras först efter en noggrann granskning.

facebook Comments

Fler nyheter

Här handlar du billigaste nätmaten i Göteborg

Familjer i Göteborgsområdet som handlar sin mat på nätet kan spara över 20 000 kronor om året genom att välja rätt butik. Det visar en ny jämförelse av 73 varor hos tio olika näthandlare.

Lättare sälja sina avlagda kläder

Har du fina kläder som bara hänger i garderoben? Nu finns det allt fler webbutiker som bara väntar på att få sälja dem vidare åt dig. Testfakta har jämfört några av tjänsterna.

Laboratorietest

Sex batteridrivna fönsterskrapor i test

Dags för fönstertvätt? Testfakta har testat sex batteridrivna skrapor som suger upp smutsvattnet och lovar både bättre och effektivare rengöring.

Laboratorietest

Robotdammsugare – så bra städar de

Ha inte för höga förväntningar när du köper robotdammsugare, och var noga med vilken maskin du väljer. Testfaktas test av sju olika märken visar att förmågan att göra rent varierar väldigt mycket.

Här handlar du billigaste nätmaten i Stockholm

Familjer som handlar sin mat på nätet kan spara över 20 000 kronor om året genom att välja rätt butik. Det visar en ny jämförelse av 69 varor hos tolv olika näthandlare i Stockholm.

Så löser du stoppet i avloppet

Stopp i avloppet igen? Ingen panik. Testfakta tipsar om hur du fixar proppen, utan skadliga kemikalier.
Laboratorietest

Diska, skölja och torka med glans - nio maskindiskmedel i tufft test

Det ska vara rent, välsköljt och skinande. Kraven är hårda på ett bra diskmedel och långt ifrån alla tillverkare når hela vägen fram. I Testfakta Researchs omfattande laboratorietest är det endast ett fåtal fabrikat som klarar samtliga tre kriterier. Ett av dessa är testvinnaren, den nya versionen av Yes Platinum.

Laboratorietest

Flera barnstolar underkända

Varje år får nära 1 000 småbarn besöka akuten på grund av sin matstol. När Testfakta testar tio höga barnstolar får flera modeller allvarliga anmärkningar när det gäller säkerheten. "Vi kommer kontakta berörda företag", uppger Konsumentverket.

Så bra fungerar babyvakterna

En babyvakt är ett bra hjälpmedel för många småbarnsföräldrar. Men hur mycket kan man lita på dem? Testfakta har undersökt hur bra åtta produkter fungerar i praktiken.

Laboratorietest

Förbjudet bekämpningsmedel i odlad lax

All testad lax innehåller det numera förbjudna bekämpningsmedlet etoxikin – i många fall långt över gränsvärdet för kött. Ämnet tillsätts i fiskfodret för att det inte ska explodera under transporten.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.