Streamingtjänster kan bli kostnadfälla – så håller du kollen

Streamingtjänster kan bli kostnadfälla – så håller du kollen

Foto: Ola Jacobsen
Foto: Ola Jacobsen

Att streama film och musik och läsa böcker och tidningar via nätet börjar bli standard i de flesta hem. Men se upp – tjänsterna kan lätt bli en post i hushållsbudgeten som vi tappar kontrollen över.

Martina Nyhlin Published: 5 Nov, 2017

– Förr hade du ett telefonabonnemang, tevelicens och en tidningsprenumeration. Numera har du fortfarande kvar alla de gamla kostnaderna, men lägger dessutom på en hel rad andra abonnemang. Det kan bli en fälla för hushållen, säger Margareta Lindberg, utredare på Enheten Kunskapsstöd på Konsumentverket.

Streamingtjänsterna har exploderat de senaste åren och hushållen lägger numera en fjärdedel av sin konsumtionsbudget på medier enligt Kantar Sifo som årligen går igenom ett femtiotal olika konsumtionsområden, allt från livsmedel till kläder.

Konsumentverket gör varje år beräkningar för vad som är en rimlig kostnad för några av hushållens utgiftsområden. I dessa har de behövt höja beloppen för vad en familj klarar sig på när det gäller löpande mediekostnader.

– 2017 tog vi in streamade tjänster och från och med 2018 kommer vi även ta in abonnemang för dataspel i våra beräkningar. Det här är ingen lyx vi räknar på, att ha tjänster för streaming av film och musik börjar nu ingå i vad som är en ”skälig levnadsnivå”, säger Margareta Lindberg.

Mediakostnaderna för abonnemang och licenser har i deras beräkningar sedan 2013 höjts från 838 kronor per månad för ett hushåll med fem personer till 1353 kronor per månad. I detta ingår en dagstidning, telefonabonnemang, tv-licens, bredband, streamingtjänst för film, och streamingtjänst för musiklyssning. Utöver det tillkommer också mobilabonnemang - som kan variera mellan 180-400 kronor per månad beroende på ålder.

Men den som inte ser upp kan lätt sväva iväg och få betydligt dyrare kostnader än de som Konsumentverket beräknat.  Abonnemangen tecknas snabbt och lätt, dras automatiskt och det är svårt att få en överblick. Samtidigt har de ofta korta abonnemangstider med förskottsbetalning och stängs av om man inte betalar.

– På så sätt är de mindre riskfyllda än exempelvis långa mobilabonnemang, som oftare hamnar hos Kronofogden, säger Max Wallenberg, pressekreterare på Kronofogden.

Men Margareta Lindberg föreslår ändå att man med jämna mellanrum sätter sig ihop hela familjen och går igenom vilka abonnemang som verkligen är viktiga.

– Sedan får man krasst välja bort de mindre nödvändiga. Kanske kan man istället gå ihop i storfamiljen eller med vännerna och skaffa olika abonnemang - så när det är någon spännande sportsändning eller film man vill se ses man och tittar hos varandra, det blir ju trevligt också, säger Margareta Lindberg.

Peter Callius, affärsområdeschef för media på Kantar Sifo, tror också att det finns ett tak för hur mycket hushållen kan spendera. De betalar redan mycket för själva distributionen (fiber, bredband, mobilabonnemang) och har inte råd med hur många innehållstjänster som helst.

– Jag tror att det som riskerar att hända är att kunderna skippar innehållstjänster och det kommer sätta press på innehållsleverantörerna. Redan nu kan man se att innehållstjänster tecknas på kortare perioder än distributionsavtalen och dessutom så har ju till exempel Netflix satt ribban för vilken kostnad man kan ta ut för ett filmstreamingabonnemang, säger han.

 

Konsumentverkets budgetrekommendationer

För löpande mediekostnader (hushåll med fem personer)

Dagstidning: 318 kr
Telefonabonnemang (fast): 169 kr
TV-licens: 197 kr
Bredband: 439 kr
Streaming- film/serier 80 kr
Spotify - familj 150 kr
Mobilkostnader för hushåll med två vuxna och tre barn (räkneexemplet baserat på ett exempel med barn 7,10 och 14 år gamla där det yngsta inte har mobil): 990 kr
Totalt: 2 343 kr

Här kan du räkna på din budget med Konsumentverkets budgetkalkyler
 

 

 

Så mycket lägger svenskarna på media och mediatjänster

(Svenskarnas medikostnader 2016 i snitt per hushåll)

Internetuppkoppling: 3 451 kr
Streaming/Playtjänst Film/tv:  830 kr
Streamingtjänster för musik: 651 kr
TV (ej TV-licens): 2 023 kr
Mobiltelefoni: 5 269 kr
Prenumeration dagstidning: 1 750 kr
Lösnummer dagstidning: 227 kr
Prenumeration magasin: 598 kr
Lösnummer magasin: 281 kr
Lösnummer kvällstidning: 273 kr
Digitala dagstidningar/magasin/artiklar: 140 kr

Källa: Kantar Sifo Orvesto.

facebook Comments

Fler nyheter

Körrapport elcykel: Buddy Bike sX1

I samband med vårt långtidstest av elcyklar fick vi möjlighet att testa en prototyp av nya norska Buddy Bike sX1. Cykeln ingick inte i vårens laboratorietest då den ligger i premium klassen med en prislapp betydligt högre än testdeltagarna.

Laboratorietest

Fristående skummadrass, ett flexibelt alternativ

En ny generation av fristående skummadrasser ger ergonomi i nivå med klassiska spiralfjädrar, visar Testfakta Researchs uppdragstest.

 

Solpaneler på villataket – en strålande affär?

Med rätt solceller får du en pålitlig källa av förnybar energi över lång tid, som både kan sänka elräkningen och minska ditt koldioxidavtryck. Men att köpa fel system för hemmet kan lägga skugga över elräkningen. Testfakta listar grunderna du behöver kunna innan du köper solpaneler för hemmet.

Testfaktas köpguide för elcyklar

Det viktigaste när du ska välja elcykel är att tänka igenom hur du ska använda den. Testfakta hjälper dig ta reda på vilken elcykel som passar just dig bäst.

Laboratorietest

Svårt att bli fläckfri med flytande tvättmedel

Ta bort fläcken och samtidigt riskera att övriga tygfärger blir urblekta? Valet av tvättmedel handlar ofta om kompromisser. Men vill du ta bort tuffa fläckar är valet relativt enkelt: alla flytande kulörtvättmedel fungerar ungefär lika halvbra. Samtidigt gör vissa underverk med noppor.

10 sätt att spara på elräkningen

När elpriserna skjuter i höjden och temperaturen går mot noll blir goda råd dyra. Här är tio tips för att få ner dina elkostnader.

Så slipper du dålig plast

Det finns idag hundratals typer av plast och varje år tillkommer nya. Därför kan det vara svårt att veta vilka plaster som man ska välja – och välja bort. Testfakta reder ut vilka plaster du ska undvika, och hur.

Laboratorietest

Superlimmet som inte fäster

Superlim gör inte alltid skäl för namnet. Testfaktas test av nio märken visar på stora skillnader i fästförmåga på olika typer av material och hur lång tid de behöver för att härda.
Det bästa limmet härdade snabbt, fäste bra på alla material och krävde bara hälften så mycket lim som de sämsta.

Laboratorietest

Kända allergener i deodoranter anges inte på förpackningen

Din deodorant gör jobbet – åtminstone när det handlar om att dölja svettlukten. Har du känslig hud ska du däremot vara uppmärksam. Testfaktas deodoranttest avslöjar att två stora tillverkare inte uppger kända allergener på sin förpackning.

Laboratorietest

Svensk kräftskiva med bitter eftersmak

En handfull svenska kräftor. Fler kan du inte äta om du vill klara riktvärdet för mängden PFAS-kemikalier som en vuxen person maximalt bör få i sig under en vecka. Den svenska kräftan har väldigt höga PFAS-nivåer jämfört med den importerade, visar Testfaktas kräfttest.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.