Så bra är de batteridrivna värmesulorna

Så bra är de batteridrivna värmesulorna

Visst värmer de frusna fötter och tår. Men när temperaturen dyker kan batteriet ta slut snabbare än väntat, visar Testfaktas jämförelse av sju värmande sulor.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Published: 3 Feb, 2017

Stelfrusna fötter kan förstöra en efterlängtad skiddag, eller få den mest hängivna hockeyföräldern att tappa stinget på läktaren. Som lösning på problemet finns ett växande utbud av värmande sulor.

Testfakta har jämfört sju olika varianter, från 2400 kronor för de dyraste batteriuppvärmda till 19 kronor paret för den enklaste engångsvarianten. Alla kan mycket riktigt leverera skön värme i skorna – i alla fall ett tag.  Men efter att ha använt sulorna under verkliga förhållanden är det tydligt att man inte bör förlita sig helt på någon av dem.

Hur länge batterierna räcker beror dels på hur varma man vill ha sulorna (på de dyrare modellerna kan du välja flera värmelägen) och på utomhustemperaturen. Som användare är det svårt att beräkna. Bara en av produkterna visar hur mycket som finns kvar i batteriet. Och blir det riktigt kallt kan värmen ta slut ganska snabbt.

När termometern dök till runt 15 minusgrader under användartestet av Term-ic och Rubicsons sulor höll värmen i sig i cirka en och en halv till två timmar, ganska långt från de 6 timmar som utlovas vid medelvärme. Fick batterierna tina en halvtimma i värmen kunde de komma igång igen. Men finns det ingenstans att gå in i det läget kan värmen från sulorna alltså bli ganska kortvarig.

Flera batteriexperter som Testfakta talat med bekräftar att det generellt är så litium-jon batterier fungerar. När temperaturen faller riktigt lågt så kan de inte leverera den energi som är tänkt, men värmer man upp dem kan man få ut mer av dem.

Två modeller har batteriet inbyggt i sulorna, och det är helt klart smidigare att slippa sladdar och klumpiga batteripack på skorna eller kring smalbenen. Men sulorna blir förstås tjockare när batterierna sitter i, och det behövs ganska mycket utrymme i skorna om det inte ska kännas trångt.

Mest high-tech är Digitsoles, som parkopplas till telefonen via bluetooth. Värmen regleras sedan med en app i mobilen, där du också kan få stegräkning, beräknad kaloriförbrukning och se var du gått på en karta.

På ett sätt är det smidigt att styra sulorna med mobilen – telefonen har man ju ändå alltid med sig. Men är det kallt och man fryser om händerna är det inte så roligt att ta av sig vantarna och fippla på mobilskärmen för att höja temperaturen i skorna. I de lägena är Thermacells fjärrkontroll där man styr värmen i sulorna med tre stora knappar bättre, eftersom de kan hanteras även med tumvantar.

En riskfaktor när man använder uppvärmda sulor är att fötterna blir fuktiga. Det kan helt enkelt bli för varmt och man svettas, eller bli kondens på insidan av skon när värmen där inne möter kylan utanför. Med fuktiga strumpor blir fötterna snabbt väldigt, väldigt kalla. Ska du ge dig ut på en längre tur är det därför ett bra råd att ta med torra varma sockor som du kan byta till – om värmesulorna skulle lägga av.

Kemi i engångssulor

Engångssulorna innehåller bland annat järnsulfid, aktivt kol, och salt, som gör sulorna varma när paketet öppnas och de kommer i kontakt med luften. Enligt Kemikalieinspektionen är ämnena som används inte skadliga, varken för människa eller miljö, och produkten kan slängas i hushållssoporna efter användning.

TABLE OF TEST RESULTS

facebook Comments

Fler nyheter

Elda effektivt och miljövänligt i höst

Det är dags för myskvällar framför brasan. Hur du eldar och vedens kvalitet är avgörande för både uppvärmning och farliga utsläpp.
Laboratorietest

Strumpbyxorna som håller bäst

Trött på att behöva köpa nya strumpbyxor stup i kvarten? Se till att satsa på rätt märke. Det är nämligen stora skillnader på hur bra de håller, visar Testfaktas test.

Nu kan fler hushåll näthandla sin mat

När livsmedelsjättarna nu satsar på nätet får fler hushåll möjlighet att köpa sin mat via datorn eller mobilen. Testfakta har jämfört priser och leveransvillkor hos de största aktörerna.

Varning: Barn bör inte äta riskakor

Livsmedelsverket avråder nu barn från att äta riskakor eftersom de innehåller arsenik. Vuxna bör också begränsa konsumtionen av ris.
Laboratorietest

Led närmar sig glödlampans ljuskvalitet

Led-tekniken har förbättrats snabbt, visar Testfaktas test av åtta ersättare till 60-wattslampan. Men den som vill dimra ljuset kan drabbas av både surr och flimmer.
Laboratorietest

Testfaktas kvalitetsmärkning av lackpenslar

Syftet med Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Permformance är att lyfta fram penslar med bra kvalitet och prestanda. Kraven för kvalitetsmärkningen är högt ställda. Penslarna genomgår en rad olika laboratorietester och får inte underprestera i något enskilt testmoment. Verified Quality & Performance säkerställer därigenom att penseln håller en hög nivå både avseende kvalitet och prestanda.

Tjäna pengar på din gamla mobil

Dags för ny mobiltelefon i höst? Glöm inte att det finns pengar att tjäna på din gamla. Men det gäller att vara snabb, och att se upp så att du inte blir lurad.
Laboratorietest

Trött på batteritorsk

Testfakta Research har i ett laboratorietest jämfört kapacitet och livslängd på marknadens vanligaste AA-batterier. Testet visar att de bättre fabrikaten har 20 till 40 procent bättre kapacitet beroende på användningsområde.

Laboratorietest

Klassiker utklassar i saxtest

Det är värt att lägga några extra kronor på en klassisk märkessax, visar Testfaktas test. Flera andra modeller klipper uselt redan som nya och försämras snabbt av slitage.

Se upp för batterimyterna

Nej, eltandborsten eller telefonen lever inte längre för att du laddar ur den – tvärtom. Och batterier kan inte explodera. Testfakta reder ut fakta och myter om vår allt mer oumbärliga energikälla.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.