Onyttiga mellanmål i sportförpackning

Onyttiga mellanmål i sportförpackning

Man i träningslinne äter proteinbar.
Proteinbarer marknadsförs som bra i samband med träning, men kakorna rekommenderas inte av dietisten – De är som en chokladboll med extra protein, säger dietist Anna Hamilton. Foto: Istockfoto
Leg. dietist Anna Hamilton.
Leg. dietist Anna Hamilton. Foto: Joanna Lenner

Proteinbars framställs som ett nyttigt mellanmål för den som tränar. Men många innehåller också mängder med fett och socker, samtidigt som de saknar viktiga näringsämnen. – Tränar man normalt kan man gå upp i vikt om man äter de här regelbundet, säger dietisten Anna Hamilton.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Published: 19 Jan, 2015

”Ät i samband med träning” och ”för att bygga muskler och styrka”. Så lyder budskapen på förpackningarna. De chokladkakeliknande proteinbarerna säljs numera överallt ­– i mataffärerna, närbutikerna och träningskedjornas receptioner. Kakorna är lätta att ta med och trycka i sig före eller efter träning. Men frågan är hur nyttigt de är?

Testfakta tog hjälp av dietisten Anna Hamilton, en av grundarna till faktasajten matvett.se, för att granska innehållsförteckningarna på nio vanliga märken.

– Visst innehåller de mycket protein. Men man ska inte tro att det är några nyttigheter man äter. I förhållande till hur stort tillskott av kalorier de ger bidrar de över lag med väldigt lite annan näring som vitaminer, mineraler och antioxidanter. Det betyder att du måste äta väldigt näringsrikt de andra målen för att få i dig allt du behöver och samtidigt inte gå upp i vikt.

Enligt Anna Hamilton kan det vara bra att fylla på med protein i samband med träning, framförallt för de som tränar väldigt hårt och ofta. Men av de proteinbars vi tittat på är det ingen som är optimal för ändamålet, även om vissa är bättre än andra.

– Ett återhämtningsmål med snabba proteiner och kolhydrater kan behövas direkt efter träningen för att hjälpa musklerna att återhämta sig och byggas upp. Men fetthalten i många av de här produkterna är för hög. Fett gör att magsäckstömningen går långsammare och man får därför inte den snabba näringstillförseln ut i kroppen.

Som återhämtningsmål är proteinpulver som man blandar ut med vatten bättre, menar Anna Hamilton. De innehåller vanligtvis mindre fett, och eftersom det är flytande näring kommer den också snabbare ut till musklerna.

En vanlig motionär behöver inte något extra intag av protein från barer eller pulver. Proteinbehovet tillgodoses för de allra flesta under de vanliga måltiderna. Däremot kan det vara bra med ett mellanmål före träningen för att orka prestera på hög nivå. Det är också bra med ett mellanmål efter passet om det är flera timmar till nästa planerade mål.

Väljer du att äta en proteinbar som mellanmål är rådet att välja en som kombinerar protein från flera källor, eftersom de har något olika egenskaper. Och välja en som har låg sockerhalt. Låg sockerhalt kompenseras dessvärre ofta av sötningsmedel i de här produkterna, vilket kan ge magbesvär i form av gaser eller ha en laxerande verkan.

På det hela taget finns det många andra mellanmål som är betydligt bättre och billigare.

– De proteinbarer vi tittat på är i princip som en fika eller en chokladboll med extra protein. Sex deciliter mjölk eller en och en halv deciliter kvarg ger samma proteinmängd, och då slipper du alla andra ingredienser som kroppen inte behöver, säger Anna Hamilton.

Fakta

Olika sorters protein
• Proteiner kan komma från animaliska produkter som kött, mjölkprodukter och ägg, eller från växtriket som bönor, linser, nötter, hampa, sädesslag.
• Många livsmedel från växtriket innehåller inte alla aminosyror som kroppen behöver.
• Protein från olika vegetabiliska källor kompletterar dock varandra. Man kan få i sig alla aminosyror från vegetabiliska källor om man äter varierat.
• Vissa proteiner går snabbare för musklerna att ta upp, till exempel vassleprotein.
• Mjölkprotein består till 20 procent av vassleprotein och till 80 procent av kasein som är ett ”långsamt protein”.

Näring och träning
• En normalperson behöver cirka 0,8 gram protein per kilo kroppsvikt och dag. En person som tränar hårt och ofta behöver cirka 1,7 gram protein per kilo kroppsvikt och dag.
• Äter du mer energi än vad du behöver omvandlas onödig energi till fett och du går upp i vikt, oberoende av vad energin kommer från.
• Ett återhämtningsmål för den som tränar hårt och ofta bör innehålla 10 – 20 gram protein och ca 1 g kolhydrat per kg/kroppsvikt. Protein från vassle är bra i återhämtningsmål eftersom det går snabbt för kroppen att ta upp det.
• 20 gram protein får du i dig genom att äta ca 1,5 deciliter kvarg eller dricka 6 deciliter mjölk. Lägg till 1-2 bananer eller ett glas juice för kolhydraterna och eventuellt en smörgås så har du ett återhämtningsmål. Kvarg med bär, en rågsmörgås med ost eller ägg eller bönröra passar bra som mellanmål.
 De sötningsmedel som används i flera av produkterna kan ge magbesvär i form av gaser (till exempel polydextros, oligofruktos) eller ha en laxerande effekt (till exempel maltitiol).

TABLE OF TEST RESULTS

facebook Comments

Fler nyheter

MC-hjälmar byggda för standardens krav

MC-hjälmar kan vara designade för att klara standardens krav, avslöjar Testfaktas uppföljningstest. Bara genom att ändra vinkeln på islaget blir resultaten i flera fall helt annorlunda.

– Det är så klart inte bra. Standarden är gammal och kan behöva förnyas, säger Peter Halldin, forskare vid KTH och hjälmexpert.

Laboratorietest

Vattentäta vantar för barn håller inte tätt

Flera vantar till barn marknadsförs som vattentäta trots att de inte är det, visar Testfaktas test.
– Även om tyget är vattentätt så behöver inte sömmar och tejpningar vara det. För konsumenten kan det så klart bli missvisande, säger Rebecka Landin vid textillaboratoriet Swerea IVF.

Bästa sällskapet i höstmörkret. Fem streamingtjänster för film och tv i test

Har du svårt att välja rätt streamingtjänst för film och tv? Ingen fara. Testfakta har testat de fem största leverantörerna och jämfört bildkvalitet, utbud och teknik – för att du ska få det bästa sällskapet i höstmörkret.

Laboratorietest

Slut på sladdtrassel men till högre pris. Åtta trådlösa in-ear-hörlurar i test

Du slipper sladdtrasslet men får räkna med sämre samtalsljud och sinande batterier. Testfakta har testat åtta trådlösa in-ear-lurar för att se vilka som är bäst. 

Säkraste lösenorden – och fem tjänster som hjälper dig minnas dem

Lösenorden skyddar allt som vi vill ha för oss själva i datorer, mobiler och på internet. Testfakta reder ut vad som är ett säkert lösenord och jämför fem tjänster som hjälper dig komma ihåg dem.

Laboratorietest

Miljögifter i flera vinterskor för barn visar Testfaktas test

Årets vinterkängor för barn är mer vattentäta än någonsin. Men flera skor innehåller miljögifter, visar Testfaktas test.

Fett är nödvändigt, men vad är nyttigast – smör, margarin eller olja?

Smör, margarin eller olja – vad är egentligen nyttigast? Testfakta har kollat med en näringsfysiolog. 

Laboratorietest

Så blir du inte blåst på din luftrenare

Allergisk eller inte – kvalitén på inomhusluften blir allt viktigare. En luftrenare kan göra stor skillnad, men tillverkarnas kapacitetsmått är ofta svårtolkade och det är inte lätt att jämföra olika fabrikat.

Laboratorietest

Dun eller syntet i höstkylan? Sju lättviktsjackor i test

En tunn men värmande lättviktsjacka är perfekt när höstkylan kommer. Men vilken ska man välja? Testfakta har testat sju jackor, både med dun- och syntetfoder.

Laboratorietest

Rusta handdukar

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av kvalitet på duschhanddukar. Syftet med testet är att jämföra kvalitén på Rustas handdukar med några större fabrikat på marknaden. Rustas handdukar klarar sig genomgående bra i testet och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.