– Det är dåligt, så här ska det inte vara. Även om man kanske inte blir sjuk av bakterierna så är proverna gjorda på bäst-före-datumets sista dag och då ska livsmedlet vara bra. Det innebär att kunderna luras till att tro att de köper något bättre än vad de egentligen gör, säger Louise Nyholm, statsinspektör på Livsmedelsverkets tillsynsavdelning.
Värst är rostbiffen. 18 av 22 prover av den sorten fick en anmärkning. ource="teknomediaPictures" sourceid="http://www.testfakta.se/img/2008/10/15/78668.jpg"/> Mer än hälften av proverna av de testade rökta och kokta skinkorna innehöll för mycket bakterier.
En liknande undersökning gjordes 2004/2005 och då fick 38 procent av proverna en anmärkning. Sedan dess har vi fått en ny livsmedelslagstiftning med högre krav på företagen.
Anledningen till det dåliga resultatet är främst de för långa hållbarhetstiderna och hygienen hos personalen. Vilka kedjor som fått anmärkningar framgår inte av rapporten. Men generellt är datummärkningen ofta för optimistisk, i vissa fall är hållbarhetstiden satt till över 20 dagar. Det kan jämföras med branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandels riktlinje på fem dagar för kokt skinka och tio dagar för salami.
Dessutom är charkuteriernas kvalitet starkt kopplad till den personliga hygienen hos dem som jobbar i matbutikerna. I 93 procent av butikerna fanns tvättställ med flytande tvål och pappershanddukar nära till hands, men för de butiker där det inte fanns fick proverna nästan alltid anmärkningar för att de innehöll för många bakterier.
Louise Nyholm tror att kedjornas rutiner är genomarbetade i teorin, men att de sviker i praktiken.
– De allra flesta matbutiker har bra rutiner för att motverka sådana här problem. Problemet kan vara att de inte följer dem, säger Louise Nyholm.
Kanske innebär den senaste tidens nyheter att Rajendra Pachauri, chef för FN:s klimatpanel får ännu fler svenska supportrar för sitt förslag: att utse en dag i veckan till en köttfri dag för att minska utsläppen av växthusgaser.
Enligt en uträkning som TT har gjort slängs nio miljoner kött varje år, en siffra som motsvarar 30 000 kor som slaktas i onödan.
– Om de här uppgifterna stämmer så är det ytterst oroväckande eftersom vi med tanke på klimatet behöver både försöka slänga mindre mat och konsumera mindre kött. Slängs det så här mycket kött då behövs det ordentliga åtgärder för att försöka få ner det här svinnet, säger Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges konsumenter, till Sveriges Radio.