Hur försiktig man än är blir en stekpanna med plastbeläggning repig med åren. Men det kan gå olika snabbt innan beläggningen släpper och pannkakssmeten eller falukorven börja bränna fast. Det visar Testfaktas test.
SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, fick i uppdrag undersöka kvalitet och hållbarhet hos nio vanliga stekpannor med så kallad non-stick-beläggning, som kräver lite eller inget fett.
För att testa hur reptåliga stekpannorna är använde sig laboratoriet av en standardmetod framtagen av bland andra Konsumentverket. Pannan hettas upp till 180 grader och därefter lät man en roterande visp nöta ytan upp till 5 000 varv. Efter vissa givna varvantal bedömdes pannorna visuellt för att se hur mycket skada beläggningen tagit.  
– För att testa vad som verkligen händer med stekegenskaperna utförde vi även stektester med en standardiserad pannkaksmet bestående av en viss mängd ägg, mjölk och mjöl. När pannkakan var färdigstekt vände vi på den för att se hur mycket som hade fastnat, säger Magnus Palm, testledare på SP.

[PDF]

Frågan är vad den brittiske kändiskocken Jamie Oliver skulle tycka om testresultatet. Den lyxiga stekpannan från Tefal för 900 kronor, som han lånat ut sitt namn till, klarar inte ens en tredjedel så mycket påverkan som den mest reptåliga pannan. Tillsammans med stekpannorna från Coop och Hackman fick den under tre i betyg i detta moment.  
– Redan vid tusen varv fick dessa pannor ytgenombrott på beläggningen och pannkaksmeten stekte fast utan fett. Det får betraktas som en relativt dålig reptålighet.

Magnus Palm är inte förvånad över att det skiljer sig så pass mycket mellan pannorna, trots att de flesta använder ungefär samma beläggning.       
– Vi har gjort liknande test tidigare och det brukar alltid skilja sig ganska mycket. Reptåligheten beror på vilka tillsatser man har använt i beläggningen. Precis som med alla typer av plast kan man få olika egenskaper beroende på vad man blandar i.

Högst reptålighet hade OBH Nordica som klarade 3 000 varv med nötningsvispen utan påverkan på vare sig yta eller non stick-egenskaper.  Men trots att reptålighet vägde klart tyngst i slutbetyget stod OBH Nordica inte som totalvinnare i testet. Betyget drogs ned av att pannan var sämst på värmefördelning. En bra stekpanna ska fördela värmen från spisplattan så jämnt som möjligt.
Detta testades på två sätt. Först lät man florsocker dunsta in i pannan och smältförloppet studerades visuellt. Här såg man ingen större skillnad på pannorna. Därefter mättes yttemperaturen på två olika ställen samtidigt.
– Då hittade vi vissa skillnader mellan pannorna även om de överlag var små. Den som stack ut var väl OBH Nordica där det skiljde 20 grader mellan de olika mätpunkterna, säger Magnus Palm.  

Men om värmefördelningen inte skiljer särskilt mycket åt är det desto större skillnad mellan pannornas förmåga att behålla den värme som spisen ger ifrån sig. Vid samma temperatur på spisen skiljde det närmare 90 grader i stekyttemperatur mellan den bästa pannan (Fiskars) och den sämsta pannan (Coop).
– Det beror dels på vilket material pannan är byggd i och dels på hur jämn den är undertill. Vilken betydelse det har för pannans stekegenskaper kan jag inte svara på. Men man kan se det som ett betyg på hur pass energisnåla pannorna är, säger Magnus Palm.

Så säger Kemikalieinspektionen om plastbeläggning i stekpannor

Så länge beläggningen på pannan är relativt oförstörd och bara har lite repor här och där avger den inga farliga ämnen. Men om beläggningen börjar flagna och lossna är det dags att kasta stekpannan.
– Då finns det risk att man kan få i sig små komponenter av plasten som kan innehålla cancerogena ämnen, säger Ulf Rick på Kemikalieinspektionen.