Rea på kaffe kan få dyr eftersmak

Rea på kaffe kan få dyr eftersmak

Kraftigt sjunkande världsmarknadspriser har gett billigare kaffe i butikshyllan igen. Bra tycker många – men utvecklingen har också en baksida. – Många odlare kan inte längre leva på sitt arbete och lämnar kaffet, vilket kan leda till brist och prisökningar längre fram, säger Löfbergs vd Lars Appelqvist.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Published: 17 Jan, 2014

Kaffe är stapelvara i de flesta svenska hem, och att priset kan gå både upp och ned har vi konsumenter fått vänja oss vid. Men de senaste åren har kaffepriset varierat extra kraftigt.

I PRO:s matkasseundersökning 2010 låg priset på ett halvkilo kaffe på 29 kronor. 2012 var samma paket uppe på nära 38 kronor. 2013 hade det sjunkit igen till runt 32 kronor.

Förklaringen är ett världsmarknadspris som åkt berg- och dalbana ordentligt. I april 2011 rakade marknadspriset i höjden – då kostade kaffet i genomsnitt 2,31 dollar per pound enligt den internationella kaffeorganisationen ICO:s siffror. I November 2013 låg det på 1 dollar, en nedgång med hela 56 procent.

Prissvängningen har drabbat många av världens kaffeodlare hårt, och enligt organisationen Fairtrade, som arbetar för odlarnas rättigheter i producentländerna, är läget nu högst problematiskt.

– 80 procent av världens kaffeproduktion görs av småbönder som är beroende av kaffet som inkomstkälla. Efter att priserna störtdykt tvingas många nu ge upp sina odlingar, säger Maria Granefelt, pressansvarig på Fairtrade.

Lars Appelqvist, vd på Löfbergs, är också oroad.

– Med de prisnivåer vi har nu får inte odlarna betalt så att det täcker produktionskostnaderna. Och om odlarna tvingas lämna kaffeproduktionen finns det risk att det blir problem med utbudet längre fram, säger han.

De höga priserna 2011 inspirerade flera producenter att öka odlingsarealerna, vilket bidrog till att tillgången blev större än efterfrågan. Men enligt Lars Appelqvist borde den pendeln snart svänga tillbaka.

– Kaffekonsumtionen ökar i världen. Problemet med växtsjukdomen kafferost ökar också och leder till mindre skördar. Kaffeodlingarna är också väldigt känsliga för klimatförändringarna. Vi kommer behöva de kaffeodlingar som finns idag om det inte ska bli brist med stora prisökningar som följd framöver.

Varför ser ni som kaffeföretag då inte till att producenterna får tillräckligt betalt för kaffebönorna?

– Vår ambition är att år 2016 ska allt vårt kaffe vara certifierat av någon av de märkningar som finns på marknaden, och för certifierat kaffe får odlarna mer betalt, säger Lars Appelqvist.

Gevalia och Nestlé med Zoegas har liknande mål – inom ett par år ska allt deras kaffe vara hållbart odlat, enligt dem.

Allt certifierat kaffe ger odlarna bättre ersättning över lag, enligt kaffeföretagen. Men det är bara Fairtrademärkningen som garanterar odlarna ett visst minimipris. Kritiker har menat att ett garanterat lägstapris inte är bra, eftersom det kan sätta utbud och efterfrågan ur spel och bidra till överproduktion. Men Maria Granefelt på Fairtrade håller inte med.

– Det vi gör är att erbjuda ett pris som täcker produktionskostnaderna. Många konsumenter vill betala för det, och det är helt inom ramen för marknadens spelregler. 

Fakta

Olika certifieringar för kaffe

Fairtrade
Rättvisemärkning med krav på bland annat arbetsförhållanden. Odlarna garanteras ett minimipris. Arbetar bara med små kaffeproducenter.

Rainforest Alliance
Märkning som arbetar för att skapa hållbara försörjningsmöjligheter för odlare. Även sociala och miljömässiga krav. Kemiska bekämpningsmedel är tillåtna, med vissa begränsningar. Arbetar med både små och stora producenter.

Krav
Miljömärkning. Tillåter inga kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel. Även krav på socialt ansvarstagande och minskad klimatpåverkan.

UTZ certified
Märkning med sociala och miljömässiga krav. Stöttar och utbildar odlare till bättre lönsamhet och hållbarhet.

Svenska kaffesiffror

• I Sverige konsumerar vi i genomsnitt åtta kilo rostat kaffe per person och år. (2012). 1950 var siffran 4,4 kilo.

• Sedan femtiotalet har kaffet blivit betydligt billigare för konsumenten. Omvandlat till 2012 års priser skulle ett kilo rostat kaffe kostat cirka 190 kronor år 1956 och runt 110 kronor 1980.

Källa: Jordbruksverket, Jordbruket i siffror.

facebook Comments

Fler nyheter

Miljöfarliga ämnen i vanliga skosprejer

Dags för nya höstskor? Se upp innan du impregnerar dem. Många av flaskorna som säljs i vanliga skobutiker innehåller miljöskadliga ämnen som naturen inte kan bryta ner.
Laboratorietest

Testfaktas test av hund- och kattfoder

Utbudet av foder för hundar och katter har aldrig varit så stort och priset varierar kraftigt mellan olika varumärken. Kan man lita på näringsinnehållet i de billigare alternativen och är ett högre pris en garanti för kvalitet?

Farlig barnvagn återkallas

Konsumentverket har stoppat försäljningen av barnvagnen Elipso från Baby Active på grund av flera allvarliga säkerhetsbrister.

Lössens julafton är här

Luskamma barnen en gång i veckan september månad ut. Det menar parasitologen Johan Lindh som ger sina bästa tips för en lusfri skolstart.
Laboratorietest

Spara tusenlappar årligen på rätt hundfoder

Upp till 10 000 kronor om året kan hundfodret kosta. Men det finns bra produkter för en tredjedel av priset, visar Testaktas test.

Dåliga diskmaskiner källa till vattenskador

Antalet vattenskador i våra kök ökar, och i många fall är det en ny men läckande diskmaskin som är orsaken. – Diskmaskinernas kvalitet är ett jätteproblem säger Peter Bratt, skadeexpert på Länsförsäkringar.
Laboratorietest

Hälsofarliga ämnen i ballonger

Hälften av ballongerna i Testfaktas test avger för höga halter av skadliga ämnen. Barn bör inte ha ballongerna i munnen, varnar Kemikalieinspektionen.

Nytt namn på vinnarbatteriet

Clas Ohlson har bytt namn på sitt batteri Cotech Power, som blev bäst i test i Testfaktas batteritest. Det heter nu bara Clas Ohlson, och ser ut som på bilden ovan. När Testfakta köpte in batterier till testet fanns batterier med det gamla utseendet kvar i vissa butiker.

Så sparar du semesterbilderna för framtiden

Semestern är slut och kameran full med sommarminnen. Men hur sparar man bilderna bäst för framtiden? – Satsa på en bra struktur och en kombination av externa hårddiskar och lagring i molnet, säger Calle Rosenqvist, chefredaktör för Kamera och Bild.

Mycket mer kan återvinnas

En betydligt större del av innehållet i svenska hushållssopor skulle kunna återvinnas. Men krångliga system, myter och ren lathet håller tillbaka utvecklingen, menar Åsa Stenmarck, avfallsexpert på IVL Svenska miljöinstitutet.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.