Rea på kaffe kan få dyr eftersmak

Rea på kaffe kan få dyr eftersmak

Kraftigt sjunkande världsmarknadspriser har gett billigare kaffe i butikshyllan igen. Bra tycker många – men utvecklingen har också en baksida. – Många odlare kan inte längre leva på sitt arbete och lämnar kaffet, vilket kan leda till brist och prisökningar längre fram, säger Löfbergs vd Lars Appelqvist.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Published: 17 Jan, 2014

Kaffe är stapelvara i de flesta svenska hem, och att priset kan gå både upp och ned har vi konsumenter fått vänja oss vid. Men de senaste åren har kaffepriset varierat extra kraftigt.

I PRO:s matkasseundersökning 2010 låg priset på ett halvkilo kaffe på 29 kronor. 2012 var samma paket uppe på nära 38 kronor. 2013 hade det sjunkit igen till runt 32 kronor.

Förklaringen är ett världsmarknadspris som åkt berg- och dalbana ordentligt. I april 2011 rakade marknadspriset i höjden – då kostade kaffet i genomsnitt 2,31 dollar per pound enligt den internationella kaffeorganisationen ICO:s siffror. I November 2013 låg det på 1 dollar, en nedgång med hela 56 procent.

Prissvängningen har drabbat många av världens kaffeodlare hårt, och enligt organisationen Fairtrade, som arbetar för odlarnas rättigheter i producentländerna, är läget nu högst problematiskt.

– 80 procent av världens kaffeproduktion görs av småbönder som är beroende av kaffet som inkomstkälla. Efter att priserna störtdykt tvingas många nu ge upp sina odlingar, säger Maria Granefelt, pressansvarig på Fairtrade.

Lars Appelqvist, vd på Löfbergs, är också oroad.

– Med de prisnivåer vi har nu får inte odlarna betalt så att det täcker produktionskostnaderna. Och om odlarna tvingas lämna kaffeproduktionen finns det risk att det blir problem med utbudet längre fram, säger han.

De höga priserna 2011 inspirerade flera producenter att öka odlingsarealerna, vilket bidrog till att tillgången blev större än efterfrågan. Men enligt Lars Appelqvist borde den pendeln snart svänga tillbaka.

– Kaffekonsumtionen ökar i världen. Problemet med växtsjukdomen kafferost ökar också och leder till mindre skördar. Kaffeodlingarna är också väldigt känsliga för klimatförändringarna. Vi kommer behöva de kaffeodlingar som finns idag om det inte ska bli brist med stora prisökningar som följd framöver.

Varför ser ni som kaffeföretag då inte till att producenterna får tillräckligt betalt för kaffebönorna?

– Vår ambition är att år 2016 ska allt vårt kaffe vara certifierat av någon av de märkningar som finns på marknaden, och för certifierat kaffe får odlarna mer betalt, säger Lars Appelqvist.

Gevalia och Nestlé med Zoegas har liknande mål – inom ett par år ska allt deras kaffe vara hållbart odlat, enligt dem.

Allt certifierat kaffe ger odlarna bättre ersättning över lag, enligt kaffeföretagen. Men det är bara Fairtrademärkningen som garanterar odlarna ett visst minimipris. Kritiker har menat att ett garanterat lägstapris inte är bra, eftersom det kan sätta utbud och efterfrågan ur spel och bidra till överproduktion. Men Maria Granefelt på Fairtrade håller inte med.

– Det vi gör är att erbjuda ett pris som täcker produktionskostnaderna. Många konsumenter vill betala för det, och det är helt inom ramen för marknadens spelregler. 

Fakta

Olika certifieringar för kaffe

Fairtrade
Rättvisemärkning med krav på bland annat arbetsförhållanden. Odlarna garanteras ett minimipris. Arbetar bara med små kaffeproducenter.

Rainforest Alliance
Märkning som arbetar för att skapa hållbara försörjningsmöjligheter för odlare. Även sociala och miljömässiga krav. Kemiska bekämpningsmedel är tillåtna, med vissa begränsningar. Arbetar med både små och stora producenter.

Krav
Miljömärkning. Tillåter inga kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel. Även krav på socialt ansvarstagande och minskad klimatpåverkan.

UTZ certified
Märkning med sociala och miljömässiga krav. Stöttar och utbildar odlare till bättre lönsamhet och hållbarhet.

Svenska kaffesiffror

• I Sverige konsumerar vi i genomsnitt åtta kilo rostat kaffe per person och år. (2012). 1950 var siffran 4,4 kilo.

• Sedan femtiotalet har kaffet blivit betydligt billigare för konsumenten. Omvandlat till 2012 års priser skulle ett kilo rostat kaffe kostat cirka 190 kronor år 1956 och runt 110 kronor 1980.

Källa: Jordbruksverket, Jordbruket i siffror.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Dåliga sömmar ger blöta bakar

Flera av årets regnställ för barn läcker i sömmarna, visar Testfaktas test. Däremot hittade laboratoriet inga farliga kemikalier i något av plaggen.

Bästa och sämsta snabbmaten

Vad är minst onyttigt av pizza, hamburgare och kebab? Testfakta har tillsammans med dietisten Sara Ask jämfört nio olika snabbmatsrätter.

Laboratorietest

Hög nivå på energisnåla dammsugare

En dammsugares kapacitet sitter inte bara i motorn, visar Testfaktas test. Eu:s nya krav på energisnåla dammsugare har snarare höjt nivån på maskinerna, anser labbet.

Frysta grönsaker lika nyttiga som färska

Visste du att ketchup är näringsrikare än färska tomater? Eller att mikron bevarar näringen i maten bättre än spisen? Testfakta slår hål på fyra myter om mat.
Laboratorietest

Vassaste kniven i lådan

Kniven kan bli din bästa vän i köket - om den är bra och sköts rätt. Men det är stora skillnader på olika märken, och högt pris är ingen garanti för skärpa.

KO stämmer Eniro

Konsumentombudsmannen, KO, vill tvinga nummerupplysningsföretaget Eniro att informera konsumenterna om vad det kostar att ringa 118 118. Därför stämmer man företaget i Marknadsdomstolen.

Gör din smarta telefon energismart

Tillhör du dem som svär över den krympande batterisymbolen på mobilen? Då ska du läsa vidare – det går nämligen att göra telefonen energismart.

Många anmälningar mot Phonecash

Företaget Phonecash som köper upp begagnade mobiltelefoner fick ett 60-tal anmälningar mot sig under förra året. Nu drar Konsumentombudsmannen, KO, företaget inför marknadsdomstolen.

Vinblad stoppas – innehåller 40 olika bekämpningsmedel

Livsmedelsverket har stoppat en leverans av vinblad från Turkiet. Vinbladen innehåller 40 olika bekämpningsmedel varav 17 har halter långt över vad som är tillåtet.

Så gör du ett grönare klädval

Återvunnen ull, bambu och hampa. Kläder av nya, mer hållbara material blir allt vanligare i butikerna. Men det viktigaste miljövalet när man köper kläder handlar inte om vilket tyg det är, menar hållbarhetsexperten.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.