Så får du bäst mobiltäckning

Så får du bäst mobiltäckning

Mattias Boström Published: 7 Sep, 2009
Bristande mobiltäckning tillhör vardagen för de som bor i vildmark och glesbygd. Men problemen är dock inte helt ovanliga i storstaden, trots att det sitter basstationer i stort sett i varje kvarter.
– Jag bor mitt på söder i Stockholm och hade Comviq tidigare. Men det var helt omöjligt att använda telefonen i lägenheten. Jag hade full mottagning på displayen, men det bara hackade hela tiden. Jag var tvungen att byta till Telia, säger Kristoffer Webb.
På Post- och telestyrelsens hemsida (http://e-tjanster.pts.se/Map) finns en sändarkarta som markerar positionerna på landets alla basstationer. En titt på Södermalm i Stockholm visar att kartan är fullspäckad av basstationer för de olika operatörerna. Telia är klart överrepresenterat när det gäller GSM-nätet. Att lokalisera en Tele2-mast är däremot inte lika enkelt.
– Om man bor i ett område med många Teliastationer som sänder med hög effekt, kan det rent teoretiskt bli problem. Telefonens filter kan vara för svagt för att ta bort Teliasignalen, och då kan Tele2-signalen slås ut. Men den troligaste anledningen är att signalen har studsat för många gånger mellan husen, säger Jan Boström på PTS.
Att välja operatör innan man tecknar ett 24-månadersabonnemang är således inte en så enkel uppgift som man kanske tror på förhand. Att titta på operatörernas täckningskartor är ingen garanti för att man får bra täckning. Om man bor i glesbygden är till exempel närheten till en basstation en bra indikation, ingen garanti. I stället bör man titta mer på hur antennen är riktad, vilket finns utsatt på PTS karta.
– Särskilt i glesbygd täcker en basstation ett väldigt stort område, vilket gör att signalen är svag. Risken att man ska befinna  sig i radioskugga på grund av kompakt skog, eller bakom ett berg, ger också hål i radiotäckningen som inte syns på en täckningskarta, säger Jan Boström.
Vad händer då om man tecknat ett 24-månadersabonnemang och omgående märker att täckningen än usel, trots att operatören på förhand hävdade motsatsen?
– Täckningskartorna är väldigt teoretiska och man bör ta dem som en fingervisning. Man bör ta kontakt med kundtjänst och fråga om det finns täckning där man bor, och även fråga om antennen är riktad rätt. Om det då inte funkar så bör du ha grund för en reklamation. Å andra sidan tror jag inte att operatören vill ha en missnöjd kund som inte kan ringa, säger Marek Andersson på Konsumentverket.
När man väljer operatör bör man alltså utgå ifrån var man bor och hur täckningen och antennerna är riktade. I städer är detta generellt inga problem. Utanför städerna fungerar GSM och 3G normalt ungefär lika bra, enligt Jan Boström
– 3G arbetar på högre frekvenser och är därmed mer känsligt för yttre omständigheter. GSM arbetar på lägre frekvenser, når längre och har lättare att ta sig igenom hinder, säger han.
När det gäller den norrländska glesbygden är det Ice.nets 450-nät, följt av Telias GSM-nät, som är bäst. Ice.net använder sig av Telias gamla NMT-frekvens, som har stor täckning även i glesbygd.
– Det sänder på lägre frekvenser. Det når längre och tränger lättare genom väggar. Det ska täcka 80 procent av Sveriges landyta, till skillnad mot de övriga näten som har som uttalat krav att endast täcka själva hushållen, säger Jan Boström.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Sladdlös tappar sugen snabbt

Sladdlöst låter väl bekvämt, men det kan snabbt vara över. 

Testfaktas laboratorietest av sju batteridrivna dammsugare visar att en av dem inte klarar mer än sex minuters drift efter full laddning.

– Med den klarar man knappast dammsuga ett rum innan man måste avbryta, säger Albrecht Liskowsky ansvarig testledare på det tyska laboratoriet.

 

Laboratorietest

Billiga mascaran fixar fransarna lika bra som lyxmärket

När Testfakta laboratorietestade tio vattenfasta mascaror blev visserligen en av de dyraste produkterna, Lancôme Hypnôse, testvinnare men med knapp marginal till en av de billigaste.

 

Skrämmande följder när en båt tvärstoppar vid 20 knop

Aldrig tidigare har Testfakta utfört ett krocktest av en båt. På uppdrag av norska Sjøfartsdirektoratet, norska Kystverket och Redningsselskapet kraschades en fritidsbåt med 20 knop vid RISE Research Institutes of Swedens krockbana i Borås. Resultatet var skrämmande.

Laboratorietest

Elcykelns bromsar är undermåliga

Räckvidden blir bättre och konstruktionerna stabilare. Men för några av elcyklarna räcker inte bromsarna till visar resultaten i Testfaktas laboratorietest.

 

Laboratorietest

Bästa skyddet med billigaste cykellåset

Cykelintresset har skjutit i höjden under pandemin. Samtidigt har cykelstölderna ökat. Vilket lås ska man då köpa för att mest effektivt stoppa tjuven? Testfakta har låtit testa åtta vanliga cykellås, varav sju är certifierade. Det visar sig att de billigaste låsen ger bäst skydd.

Laboratorietest

Rusta glasräcke

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas glasräcke avsett för montering på altan. Rustas glasräcke har testats tillsammans med jämförbara glasräcken från Bauhaus och Jula. Glasräcket från Rusta presterar genomgående bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Dålig fyr på elgrillen

Testets sämsta grill nådde inte högre maxtemperatur än 148 grader.
– Då får du snarast ”kokta” korvar. Det är först vid 160-170 grader som du ens får grillränder, konstaterar Grillexperten Johan Åkerberg.

 

Kundkorten som ger mest tillbaka

Det är stora skillnader mellan dagligvaruhandelns olika medlemsprogram. Det visar Testfaktas stora jämförelse av olika lojalitetsprogram. För en barnfamilj kan det skilja flera tusen kronor om året i återbäring.

Testfaktas guide till luftrenare

Damm, pollen, virus och bakterier – vad krävs för att andas ren luft?
Försäljningen av luftrenare har ökat rejält de senaste åren, och med pandemins intåg har den formligen exploderat. Men hur fungerar egentligen en luftrenare och har den någon effekt på virus och bakterier? Testfakta ger dig några goda råd på vägen inför ett eventuellt köp.

 

Laboratorietest

Stora skillnader mellan olika maskindiskmedel

Ett stort test av maskindiskmedel visar att ett par produkter har svårt att få disken och diskmaskinen ren. Vinnaren klarar dock rengöringen med nästan full pott.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.