Klädföretag mörkar sin miljöpåverkan

Klädföretag mörkar sin miljöpåverkan

Flera svenska klädföretag vägrar att svara på frågor om sin produktion utifrån ett miljöperspektiv. Det visar en färsk studie från Naturskyddsföreningen och Swedwatch.

Martina Frisk Published: 2 Oct, 2008
Vi handlar mer och mer kläder i Sverige. På tio år har konsumtionen av kläder och skor ökat med hela 57 procent. En utveckling som inte enbart märks inom Sveriges gränser, utan även får konsekvenser för miljön i tillverkningsländer och i förlängningen globalt.
    I dagarna släppte Naturskyddsföreningen och Swedwatch rapporten ”Den blinda klädimporten”. De två organisationerna har granskat klädtillverkningens miljöpåverkan hos tio svenska klädföretag. Fokus ligger på produktionen i två av de största tillverkningsländerna, Kina och Indien. Bland annat har man pratat med fabriksarbetare om hur tillverkningen går till. Även ansvariga på företagen hemma i Sverige har intervjuats.
6 av 13 företag vägrade över huvud taget att svara på frågor om sitt miljöarbete: Bondelid, Gina Tricot, MQ, Svea, J Lindeberg och Vero Moda. Företaget bakom Vero Moda, Bestseller, menar att det beror på ett slarvfel från företagets sida och att Swedwatchs förfrågan inte har skickats vidare till ansvarig person.
– Företagens öppenhet är mycket viktigt för att konsumenterna ska kunna göra medvetna val. Det är möjligt att dessa företag har ett bra miljöarbete men det är i så fall inte något de vill att deras kunder ska känna till, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen.
    De sju företag som gick med att svara på frågor var Cheap Monday/Weekday, Wesc, Polarn o Pyret, Brothers/Sisters, Peak Performance, Dressmann och Odd Molly.
    Enligt rapporten ställde alla dessa liknande krav på sina leverantörer. Bland annat kräver de att leverantören ska följa de lokala miljölagarna och har även listor med kemikalier som inte får förekomma i slutprodukterna.
Dock ställer få företag krav på minskad miljöpåverkan i tillverkningen. Dessutom följs det stora ansvar, som ofta läggs över på underleverantörerna, sällan upp.
    Ett tydligt exempel på textilindustrins lokala miljöeffekter är den indiska staden Tiripur. Där har kemikalier förorenat grundvattnet ända ner till 100 meters djup. Förenklat kan man säga att en ren vit t-shirt som vi köper i en svensk butik ofta bidrar till utslagna fiskevatten, obrukbara jordbruksmarker och en minskad biologisk mångfald i tillverkningsländerna.
    Mikael Karlsson tror att vi i västvärlden måste dra ner på vår klädkonsumtion för att komma till rätta med problemen i utvecklingsländerna.
– Det finns inget som helst hållbarhetsperspektiv. Det är omöjligt att fortsätta producera så här mycket kläder på ett hållbart sätt, säger han.
    I rapporten finns även en lista med rekommendationer till företagen. Bland annat vill organisationerna att klädjättarna ska ta fram tydliga miljökrav för hela produktionskedjan och sedan noggrant kontrollera att kraven uppfylls. Ett annat förslag är att de svenska företagen ska investera i mindre farliga kemikalier och avloppsrening när de lokala underleverantörerna själva inte har råd.

facebook Comments

Fler nyheter

Osynligt mönster ska stoppa piratkläder

En forskare på Chalmers har tagit fram en speciell tråd som kan skapa osynliga mönster i tyger. Förhoppningen är att den ska kunna hjälpa till att stoppa inflödet av piratkopierade kläder och textilier.
Laboratorietest

Underkänt för tre av nio cykelhjälmar

Tre av nio cykelhjälmar för barn klarar inte kraven, visar Testfaktas test. - Det är inte acceptabelt. En hjälm som inte dämpar stöten tillräckligt ökar risken för skallskador, säger Jonas Eriksson, utredare på Konsumentverket.

Svensk ekomjölk på export

Ett överskott på ekomjölk i Sverige gör att Arla för första gången nu exporterar svenskt ekologiskt mjölkpulver, huvudsakligen till Tyskland. En förklaring till överskottet är att intresset för ekologiska mejeriprodukter mattats av i Sverige, skriver Livsmedel i Fokus.

Försäljningsförbud för Ikeas LED-lampa

Ikeas LED- lampa Ledare uppfyller inte kraven och kan medföra fara i form av elchock och brand. Elsäkerhetsverket har därför beslutat om försäljningsförbud.

Stora prisskillnader på allergitabletterna

Den som vill lindra vårens hösnuva med allergitabletter möts av en djungel av olika preparat och priser. Men det dyrare medlet behöver inte alls vara bättre – prisskillnaderna beror ofta på helt andra saker än kvalitet.

Svensk oxfilé återkallas efter krav från Livsmedelsverket

Tallhöjdens kött och chark AB tvingas återkalla alla produkter märkta ”oxfilé Sverige fryst”. Detta enligt ett krav från Livsmedelsverket.
Laboratorietest

Tufft test avslöjar väskans brister

Tappade hjul, spruckna plasthöljen eller knappt en repa. Det är stora skillnader på hur bra olika resväskor klarar semesterns påfrestningar, visar Testfaktas test.

Griskött funnet i halalmärkt korv

I Livsmedelsverkets analys av gris-DNA i nötköttprodukter upptäcktes tio procent griskött i en halalmärkt salami.

Strålande tider för solel

Efter ett par år med drastiskt sjunkande priser på solcellsanläggningar väljer allt fler svenskar att göra sin egen el av solen. Jens och Gita Ljunggren satsar på att bli självförsörjande på el.

Ny tillsatsapp ska guida bland E-numren

Vad betyder alla förkortningar och symboler på livsmedelsförpackningarna? Konsumentföreningen Stockholm har tagit fram två nya appar som ska göra besöket i affären enklare.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.