Vilken skruv som ska användas till vad beror bland annat på skruvens rostskydd.
En kolstålsskruv med benämningen C3 på förpackningen är – enligt klassningen - lämplig i kustnära områden med lägre salthalt eller områden med medelhöga halter av luftföroreningar.
I tuffare områden kan det krävas en skruv som är C4-klassad.
Används skruvarna i rätt miljö ska de ha en livslängd på minst 15 år.
- Klassning och certifiering är ett sätt att hjälpa konsumenterna att välja rätt produkt, säger Peter Bengtsson som är VD för Sitac som är certifieringsorgan inom bygg-, installations- och anläggningsområdet.
Testfakta.se har låtit Sveriges Provnings och Forskningsinstitut (SP) i Borås undersöka om den klassning som tillverkarna uppger på förpackningarna också stämmer överens med skruvens verkliga rostskydd.
Av sju testade skruvfabrikat var det fem som var C-klassade. Två av dessa – Gunnebo och Grabber – klarar sannolikt inte den kvalitetsnivå som de är klassade för.
- Det är anmärkningsvärt. Gunnebos och Grabbers skruvar är klassade för C3. Testet indikerar att de inte skulle klara det, säger Magnus Palm som är civilingenjör och chef för SP:s sektion för ytskydd och korrosion.
Den testmetod som användes vid testet är en något förenklad version av den metod som normalt används vid typgodkännande.
Resultatet ger ändå, enligt SP, en god bild av skruvarnas verkliga kvalité när det gäller korrosionsbeständighet.
- Det är inget fel på undersökningen eller våra metoder. De är mycket säkra och ger bra indikation på hur skruvarna uppfyller de olika kraven i C-klassningen, säger Magnus Palm.
Bäst rostskydd hade skruvarna från Essve (klass C4), Västsvensk Bygg (klass C4) samt TT:s skruv (klass C3).
Den undersökta skruven från Gunnebo klarade sig i särklass sämst av alla testade fabrikat, inklusive de som inte har ett typgodkänt rostskydd.
- Resultaten av våra tester är mycket anmärkningsvärda. Uppger företaget att en skruv ska klara kraven för exempelvis C3-klassning så ska den också göra det. Att två av fem testade fabrikat inte uppfyller kraven är allvarligt, säger Magnus Palm.
Bör klassningen ändras?
- Det är inte vi som svarar för certifieringen av trallskruvarna utan vårt dotterbolag Sitac. Det är också de som avgör om klassningen ska göras om eller inte. Vi anser dock att man bör titta närmare på Gunnebo och Grabber. Något kan ha hänt i produktionen.
Det går alltså inte att lita på C-märkningen av skruvar?
- Den kan vara fel. Men det beror inte på hur C-märkningen går till utan på skruvarna. Den här undersökningen indikerar att alla skruvar inte håller den kvalité som utlovats.
Peter Bengtsson, VD för Sitac, anser att testresultatet är mycket allvarligt.
- Vi måste nu prata med alla inblandade och ta reda på vad som har hänt. Det här är en mycket allvarlig indikation på att något är fel. Det får inte finnas några produkter ute på marknaden med vårt märke på som inte uppfyller de kraven som vi har certifierat dem för.
- Är dessa resultat riktiga har det brustit någonstans och det måste rättas till.
Kan det inte bara ha blivit fel i några kartonger med skruvar?
- I samband med att vi godkänner en produkt undersöker vi också företagets kontrollsystem. För att certifieras av oss ska företaget ha fungerande kontrollsystem som gör att det inte blir fel i några kartonger eller så, säger Peter Bengtsson.
- De felaktiga produkter som är ute till försäljning kan dessutom återkallas. Det finns en spårbarhet i det här systemet.