– Klipp inte gräset när ni är stressade!
Det säger Suzanne Horn, mamma till Sebastian, som råkade ut för en av förra sommarens otäcka olyckor.
– Vi har alltid varit medvetna om att gräsklippare är farligt, men då har man tänkt på stenar som kan skjuta iväg, inte att man kan hamna under den, säger hon.
Att tre barn i samma ålder skulle råka ut för samma ovanliga och svåra olycka förbluffade personalen på Universitetsjukhuset MAS i Malmö. Men det hände förra sommaren. Tre 4-åriga pojkar, från olika familjer, kom in med svåra hälskador efter att pojkarnas hälar kommit in under åkgräsklipparnas kåpor.
mlns="http://xmlns.escenic.com/2009/import" source="teknomediaPictures" sourceid="http://www.testfakta.se/img/2007/7/5/15624.jpg"/>– Det kändes mycket märkligt med tre fall under samma sommar. Det motsvarar vad som sammanlagt hänt under de tolv tidigare åren, säger Karl Malm, överläkare på UMAS Plastikkirurgiska klinik, som behandlat barnen.
När Suzanne Horn kom in med Sebastian till akuten den där dagen kunde ingen säga om foten skulle gå att rädda. Först efter två dagar kom det positiva beskedet.
– Då föll den första stenen och vi kunde börja blicka framåt, säger hon.
Pojkarnas hälar hade träffats av rotorbladet och fått ett sår på tio gånger fem centimeter som sträckte sig upp på underbenet. Hälsenan hade slitits av på två av pojkarna och en hade fått den viktigaste känselnerven avsliten. Skadan var så allvarlig att läkarna kunde ha tvingats att amputera underbenet. Lyckligtvis fanns det ett alternativ - avancerad plastikkirurgi. Skadan rengjordes och fixerades med hjälp av ett metallstag, nästan som en liten byggnadsställning, beskriver Karl Malm. Efter tre-fyra dagar påbörjades den stora mjukdelsrekontruktionen, en operation som tog över sex timmar.
– Vi tog en stor ryggmuskel på 12-14 centimeter och flyttade den till hälen tillsammans med små blodkärl som kopplade ihop blodförsörjningen, förklarar Karl Malm.
Pojkarna fick tillbringa mellan sju och tio veckor på sjukhuset och sedan använde de rullstol i de två till tre månader det tog innan skadan läkt.
Hur verkade pojkarna klara det här?
– Man blir förvånad med barn, pojkarna var väldigt glada och positiva och anpassningsbara, de lärde sig till exempel åka rullstol jättesnabbt. De hade starkt stöd hemifrån också, säger Karl Malm.
Sedan några månader är pojkarna tillbaka på dagis, men går på sjukgymnastik en gång i veckan. Även om de mår bra så märks sviterna efter olyckan. De behöver hjälpmedel för att korrigera belastningen på den drabbade foten. Pojkarna har försämrad känsel i foten och får lätt små sår på grund av det.
– Vi har hittat ett bra hjälpmedel nu, ett hälskydd som ser ut som en liten hälstrumpa med gel. Sedan han började med den har han inte fått några sår, berättar Suzanne Horn.
– Vi säger aldrig den skadade foten, utan den nya hälen. Det skadade kan vi inte göra något åt, men det kan vi med det nya, säger hon.
mlns="http://xmlns.escenic.com/2009/import" source="teknomediaPictures" sourceid="http://www.testfakta.se/img/2007/7/4/15615.jpg"/> |
Nu kan Mattias, Robin och Sebastian leka igen, men pojkarna har fortfarande vissa sviter efter olyckan. Sebastians mamma hade gärna sett att åkgräsklipparna hade någon form av varningstext. |