Glödlampan lyser fortfarande klarast

Glödlampan lyser fortfarande klarast

I september 2012 är glödlampans saga all. Svenska folket har allt mer accepterat ersättaren, lågenergilampan, men det är försäljningen av klara glödlampor som ökar mest.

Kristina von Dolwitz Published: 6 Dec, 2010

I september förra året förbjöds tillverkning och import till EU av alla matta glödlampor, liksom klara glödlampor på 100 W eller mer. Fram till september 2012 kommer det ske en gradvis utfasning av klara glödlampor, enligt en fallande wattskala.
När utfasningen av den gamla glödlampan påbörjades, skedde det under massiv mediebevakning. Svenska folket svarade med att springa ut och hamstra glödlampor. Även handlarna byggde upp stora lager inför förbudet. Försäljningen i augusti 2009 sköt i höjden.  
– Vi hade ju informerat om det här ett år innan, men när sedan medierna började skriva om det ville folk försäkra sig om att inte stå utan glödlampor, säger Peter Bennich, projektledare för belysning på Energimyndigheten.
Men försäljningsuppgången var ingen en engångsföreteelse. Det är framför allt försäljningen av den ännu tillåtna, klara glödlampan som fortsatt att öka. Detta trots att denna typ av lampa knappt såldes tidigare.
– Ökningen beror nog också på att handeln köpt på sig en del, snarare än efterfrågan från kunderna. Folk använder dem i kristallkronor, lampetter och liknande, och de tycker kanske inte att det finns fullgoda ersättare bland lågenergilamporna, säger Magnus Frantzell, vd på branschorganisationen Belysningsbranschen.
Den svaga tilltron till lågenergilamporna är också ett av problemen med utfasningen av glödlampan. Kanske inte så konstigt, då några av de första lågenergilamporna på marknaden var mycket dåliga. Men enligt Peter Bennich är så inte fallet längre.
– Det fanns mycket skräp förut, men nu ställer vi krav på livslängd, färgåtergivning och snabbhet. De gamla lågenergilamporna var energieffektiva, men inte så bra i övrigt. Nu finns det fullgoda ersättare, och det kan till och med vara svårt att se skillnad i blindtester, säger han.
Enligt Peter Bennich har det har skett en attitydförändring bland svenska folket – framförallt hos de yngre.
– Många yngre förstår varför vi måste gå över till lågenergilampor. De inser miljöfördelarna. Men många äldre gillar inte det här, de vill ha sina glödlampor, säger han.
När utfasningen är klar är det alltså lågenergilampor som gäller. Men vi lever i en värld som utvecklas snabbt. Redan nu är led-lamporna på stark frammarsch. Just nu är de dyra och inte särskilt bra på starkt ljus. Men när tekniken fått mogna spås de slå ut dagens lågenergilampor.
 – En lågenergilampa räcker i 10 000 timmar, en led-lampa i 25 000 timmar. Utvecklingen går mycket snabbt och inom några år lär vi ha lampor med ännu lägre energiförbrukning. Och då kan vi också styra ljuset på ett annat sätt, som att till exempel ändra färg, säger Peter Bennich.

 

facebook Comments

Fler nyheter

Gifter i tatueringsfärg

Flera av de färger som används vid tatueringar innehåller skadliga ämnen. Det visar en test som Kemikalieinspektionen gjort, och som Dagens Nyheter tagit del av. Av de 31 färger som undersöktes var det bara 5 som höll måttet.

Spara tusenlappar med nytt elavtal

Cirka en miljon hushåll har oförmånliga tillsvidareavtal med sitt elbolag och kan spara tusenlappar på att byta avtal, uppmanar Konsumentverket.

Ersattes för inställd resa på grund av vulkanaskan

Resenärer som drabbats av inställda eller avbrutna paketresor på grund av vulkanutbrottet på Island har rätt till ersättning, enligt två avgöranden i Resegarantinämnden.

Fakta om testet

Laboratorietest

Svensk vinter släcker smart mobiltelefon

Sol och bad är inget problem för en pekskärmsmobil. Men svensk vinterkyla knäckte två av sex modeller i Testfaktas test. Tio minusgrader släckte ner HTC Legends display.

Lidl återkallar fryst kyckling

Lidl återkallar ett parti djupfryst kyckling sedan Livsmedelsverkets prov visat på salmonella. Kunder som köpt den aktuella kycklingen kan lämna tillbaka varorna i butik.

Stora skillnader i sophämtningsavgift

Det är stora skillnader på avgifterna för sophämtning i landet. Den kan kosta från 810 kronor om året ända upp till 3.177. Det framgår av en kartläggning från Villaägarnas Riksförbund. Dyrast är sophämtningen i värmländska Kil, billigast i Kumla i Örebro län.

Fakta om testet

Svenskt Sigill anmält till Konsumentverket

LRF-ägda Svenskt Sigill har anmälts till Konsumentverket för vilseledande marknadsföring, skriver Jordbruksaktuellt. Ekologiska Svenska Biodynamiska Föreningen står som anmälare.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.