Ny däckmärkning får kritik

Ny däckmärkning får kritik

Nu lanseras ett nytt märkningssystem inom EU som ska hjälpa konsumenterna att välja miljövänligare och säkrare däck. Men märkningen får kritik för att inte passa vårt nordiska klimat.

Martin Hansson
Martin Hansson Published: 1 Nov, 2012

Den 1 november infördes ett nytt märkningssystem för bildäck inom Europa.  På samma sätt som vitvaror delas in i olika energiklasser graderas däcken utifrån hur energieffektiva de här, hur bra de presterar på vått underlag samt hur mycket buller de ger ifrån sig.

– Tanken är att få fokus på bränsleanvändningen när det gäller bil- buss- och lastbilstrafiken. Samtidigt blir det här en bra hjälp för konsumenterna som får en objektiv information om hur väl ett visst däck presterar i jämförelse med andra, säger Anders Hallberg på Energimyndigheten, tillsynsmyndighet för den nya däckmärkningen.  

Däckens energieffektivitet klassificeras på en skala från A till G, där A är bäst. Bedömningen bygger på tester av däckens rullmotstånd – ju mindre rullmotstånd desto mindre bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. Den enskilde bilägaren kan alltså både spara miljö och pengar genom att välja rätt däck.  

– Vi räknar med att man kan spara upp till fem procent i bensinkostnader genom att välja A-klassade däck jämfört med G-klassade. Men det är möjligt att det handlar om ännu mer, säger Anders Hallberg. 

Även däckets grepp på vått underlag graderas från A till G. Här räknar man med att en bil med enbart A-klassade däck kan få upp till 30 procents kortare bromssträcka än en bil med G-klassade däck. Bullernivån bedöms enligt en skala med en, två och tre vågor, där en våg motsvarar lägst ljudnivå.

En förhoppning med den nya märkningen är att den ska få tillverkarna att göra bättre däck. Ett bildäck är alltid en kompromiss där miljö och säkerhet står i ett slags motsatsförhållande till varandra. Hög friktion ger till exempel bra väglag, men större bränsleförbrukning.
– Vi hoppas att märkningen ska driva på den tekniska utvecklingen på samma sätt som den gjort i vitvarubranschen. Redan i dag finns däcktillverkare som säger att de har däck med både A i väggrepp på vått underlag och energieffektivitet, men det handlar om konceptdäck som fortfarande är på experimentstadiet, säger Anders Hallberg.    

Inom däckbranschen är man positiva till den nya märkningen, enligt Anders Hallberg. Men alla är inte lika nöjda. Enligt Motormännens Riksförbund är det bra att energiförbrukningen lyfts fram. Men organisationen tycker att märkningen är förvirrande och att det är för lite fokus på säkerheten. Risken är att konsumenter förblindas av ett däck är tystgående och miljövänligt och glömmer bort trafiksäkerheten, anser man.

Ett annat problem är att nordiska vinterdäck bedöms på samma sätt som de europeiska trots att de är specialutvecklade för nordiska väderleksförhållanden. Dubbdäck finns inte med alls i systemet.
– Det är inte bra om folk köper europeiska vinterdäck för att de får bra omdömen i märkningen i stället för nordiska vinterdäck eller dubbdäck som vi vet är mycket trafiksäkrare på halt väglag, säger Milos Kosijer, tekniker på Motormännen. 
– Märkningen ger bra information om energiförbrukningen, men jag råder konsumenter att fortsätta läsa motortidningarnas däcktester. Det gäller särskilt när man ska köpa nya vinterdäck.

På Energimyndigheten är man medvetna om bristerna, och säger att man hoppas kunna komplettera med en särskild nordisk märkning för is och snö.
– Så fort vi har hittat metoder för hur testet ska gå till kommer vi att föreslå en sådan komplettering. Fram till dess måste konsumenter hitta kompletterande information om vinterdäck på annat håll, säger Anders Hallberg.

Men det är inte bara innehållet i märkningen som har fått kritik, utan även testmetoderna. Daniel Bott, testledare för det tyska testinstitutet Adac:s däcktester som publiceras i konsumentmagasin över hela Europa, är mycket skeptisk. Enligt honom kan däck prestera olika beroende på de yttre förhållandena som testet sker under.
– Även om EU har gett en vägledning om vilka testbanor tillverkarna måste använda, så är reglerna tillräckligt vaga för att producenter som ligger på gränsen mellan två betyg medvetet kan välja vissa banor för att på så sätt få bättre poäng än de skulle ha fått på andra banor, säger han till den danska konsumentsajten Taenk.    

Anders Hallberg på Energimyndigheten har inte hört talas om kritiken, men håller med om att det kan finnas en viss mätosäkerhet i testmetoden.

– Visar det sig att det finns kryphål så får man täppa till det och definiera hårdare hur provningarna ska gå till. Det kommer också finnas en marknadskontroll där vi begär in underlag från tillverkarna. Och finns det misstankar om att något inte är som det ska så kan vi även göra egna tester av enskilda däck, säger han.

Fakta

Detta ingår i den nya märkningen av däck

Energieffektivitet
Klassificeras på en skala från A till G, där A är bäst. Energieffektiviteten bedöms genom att mäta däckens rullmotstånd vilket påverkar bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp.

Bromsning på vått underlag
Klassificeras på en skala från A till G, där A är bäst. Däcken testas mot ett referensdäck och skillnaden i bromssträcka avgör vilken klassning däcket får.

Bullernivå
Ljudnivån mäts utanför bilen och graderas enligt en skala med en, två eller tre vågor. En våg motsvarar lägsta ljudnivån och tre vågor högsta tillåtna ljudnivån. Dessutom anges ljudnivån som däcket ger upphov till i decibel.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Bästa trådlösa in-ear-hörlurarna just nu

Ljudprestanda, användarvänlighet och batteritid på små trådlösa hörlurar har förbättrats avsevärt de senaste åren. Men vilka tar bort bruset bäst? Och vilka ger det bästa ljudet? Testfakta har låtit ett ljudlaboratorium testa tio trådlösa in-ear-hörlurar med brusreducering och hittar skillnader i både prestanda och egenskaper.

Laboratorietest

Test av värmeljus: Vilket brinner längst och jämnast?

Ingen jul utan ljus. Men vilket ska man välja? Värmeljus av stearin kan variera stort i brinntid och brinner ofta med olika stor låga. Det skiljer också rejält i pris mellan olika tillverkare, där vissa kostar nästan dubbelt så mycket som andra. Testfakta har på uppdrag av Rusta låtit laboratorietesta värmeljus av stearin som säljs på den nordiska marknaden och hittat en tydlig vinnare.

Laboratorietest

En tydlig vinnare i årets stora test av vinterskor för barn

Blöta, kalla fötter är en dålig förutsättning för lek och lärande. Men vilka vinterskor håller barnens fötter både torra och varma genom regn och slask? Testfakta har testat hur väl vinterkängor för barn och unga står sig genom en svensk vinter och kan kora en överlägsen vinnare.

Laboratorietest

Konsistensen avgörande i smaktest av vegetariska bitar

Allt fler väljer att äta veganskt eller vegetariskt, åtminstone emellanåt. Ett snabbt och lätt sätt att laga en köttfri måltid är att använda ett vegetariskt köttsubstitut som till exempel vegobitar. Men är det någon skillnad mellan olika märken och är priset en garanti för bättre kvalitet? Testfakta har testat och analyserat vegobitar och ser att det sitter i själva tugget.

 

Laboratorietest

Julienne kuvertlakan

Testfakta Research har på uppdrag av möbelkedjan Mio genomfört ett omfattande laboratorietest av kuvertlakanet Julienne. Julienne presterar mycket bra till bra genom testets samtliga delmoment och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Smart teknologi för renare tänder - vilken eltandborste är bäst?

Att använda en eltandborste är en bra start för att förbättra munhälsan och slippa hål. Undersökningar visar också att hela kroppen påverkas av hur munnen mår, och att dåliga tänder kan kopplas till hjärt- och kärlsjukdomar. Testfakta har låtit testa fem appstödda eltandborstar i premiumklassen och resultatet visar att vissa modeller är klart mer effektiva.

Laboratorietest

Från billiga till dyra – vilka torkarblad presterar bäst?

Alla tar dem för givet så längre de fungerar, men den dagen ett torkarblad inte längre torkar felfritt kan det orsaka både irritation och incidenter. Därför är det extra viktigt att byta ut torkarbladen i tid. Men hur ska man tänka och är dyra bättre än de billiga?

Laboratorietest

Krispiga, degiga eller fett goda pommes

Pommes frites är standardtillbehör på alla hamburgerkedjor. Basen är potatis som skärs i stavar, friteras och saltas. Men det enkla receptet till trots är skillnaderna i smak, konsistens och fettinnehåll stora. Det visar Testfaktas test av pommes frites från de sex största kedjorna.

Laboratorietest

Pulserande ljus tar bort oönskad hårväxt

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat fem apparater och jämfört resultaten.

Laboratorietest

Undvik de billigaste T-shirtarna

Testfaktas analys av T-shirts visar att man bör undvika de billigaste plaggen, som ofta har lägre slittålighet och hållbarhet. Däremot är inte ett högre pris en garanti för kvalitet.

Laboratorietest

Barnmat på burk – energibomb eller tomma kalorier?

Testfakta har låtit analysera färdig barnmat för 6–8 månaders bebisar. Testet visar på stora skillnader i energiinnehåll, fett och mineraler och att alla färdigrätter måste kompletteras med annan mat för att fylla barnets totala näringsbehov under dagen.

Laboratorietest

Håll drickan kall i värmen med en kylbox

Ljummen läsk och slokande sallader är inte skoj att plocka fram när det vankas lunch på stranden, men med en elektrisk kylbox håller sig picknickmaten fräsch även de varmaste dagar. Men några av dem tar lång tid att få ner i temperatur, och det är stor skillnad i hur mycket de rymmer i förhållande till sin storlek, visar Testfaktas test av tio termoelektriska kylboxar.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.