I år tar 110 000 svenska elever studenten. Enligt Svensk Handel omsätter varje studentexamen i genomsnitt 17 000 kronor. Det ger en slutnota för i år på närmare 1,9 miljarder kronor. Att det finns pengar att tjäna visar inte minst det ökande antalet företag som erbjuder varor och tjänster åt blivande studenter.
John Falkirk går sista året på Södra Latin i Stockholm. Redan i höstas började reklamutskicken dimpa ner hemma i brevinkastet.
– Ett tag kom tre reklamblad om dagen, om allt ifrån mössor och kläder till företag som anordnar skivor och flakkörningar. Ett företag kom till och med till skolan och höll en timmes långt föredrag om vilka mössor man borde ha. Den finaste kostade över tusen spänn och hade en kamera som man kan fota klasskompisarna med. Det kändes helt bisarrt, säger John Falkirk.
mlns="http://xmlns.escenic.com/2009/import" source="ece-auto-gen" sourceid="0decbc67-df4a-467d-b9ad-230d8032aa1f"/>Han tycker att studenten har blivit alldeles för upphaussad och kommersialiserad.
– Företagen vill få det till att det här är det största ögonblicket i ens liv, men egentligen är det inte större än att gå ut nian. Tar studenten gör ju alla. Det är kul, men inget man behöver vara så himla stolt över.
Själv ska han inte lägga pengar på nya kläder och hade egentligen tänkt använda sin mammas gamla studentmössa. Men när hon inte kunde hitta den köpte han till slut en mössa för 400 kronor. Flaket som klassen ska åka gemensamt i har en klasskompis pappa fixat gratis och studentbjudningen i hemmet står Johns föräldrar för.
– Det blir mer som en stor födelsedagsfest. Jag försöker spara in på det jag kan och lägger hellre pengar på en resa i sommar. Men det blir ändå dyrt med alla studentskivor som man förväntas gå på. Under april och maj är det minst en skiva i veckan. Ska man äta middag kostar det 350 kronor, och då tillkommer dricka.
Ingrid Eriksson, utredare i hushållsekonomi på Konsumentverket, håller med om att studenten trissats upp onödigt mycket de senaste åren, med skenande kostnader som följd.
– Generellt är det dyrare för föräldrar som har flickor. Killarna köper kanske en kostym och på sin höjd två skjortor. Men tjejer kan lägga många tusenlappar på klänningar, skor och hårkreationer. Till det kommer kostnader för mottagning och olika skivor och baler säger hon.
För familjer som redan lever på marginalen kan barnens studentexamen bli förödande för hushållsekonomin, särskilt om man har två eller tre barn som tar studenten under några få år. Och kompistrycket är hårt, enligt Ingrid Eriksson.
– Som förälder vill du inte att dina barn ska få det sämre än kompisarna – det är fullt förståeligt. Men samtidigt kan man ju inte ruinera sig på kuppen. Här måste man vara öppen och tydlig mot sina barn och tidigt ta en diskussion om hur man kan hålla nere kostnaderna. Kanske kan ungdomarna själva hjälpa till genom att jobba extra under en period.
Ett sätt att dra ner på utgifterna är att inte beställa all mat till bjudningen utan laga den själv med hjälp av släkt och vänner. Och kläderna måste inte vara nya.
– Många köper second hand eller lånar kläder. Det är inte lika tabubelagt i dag.
Men även om man håller det enkelt innebär en studentexamen alltid extra kostnader. Därför bör man göra en budget långt i förväg, enligt Ingrid Eriksson.
– En bra grej är att öppna ett tillfälligt konto på banken där man sätter in en viss summa pengar varje månad. Då blir det inte lika kännbart. Och vill man ha en lite påkostad examen får man kanske spara in på annat, strunta i fjällsemestern just det året eller vad det nu kan vara, säger hon.
På Kronofogdemyndigheten har man ingen statistik över hur just studentexamen påverkar familjers ekonomi eller kan vara en förklaring till att man hamnar i myndighetens register. Men det är ingen tvekan om att studenten är en av årets kostnadstoppar för många familjer.
– Det står inte i våra ärenden att det beror på studenten. Men precis som vid jul handlar det om en kostnadstopp där det lätt kan dra iväg med flak och fester. Därför är det enormt viktigt att planera för studenten långt i förväg och skaffa sig en buffert, säger handläggare Jan-Åke Lund på Kronofogdemyndigheten.
Så håller du nere kostnaderna:
* Gör en budget långt i förväg och skaffa en buffert. Sätt in pengar på ett särskilt konto varje månad så blir det inte så kännbart.
* Ta en diskussion tidigt med ditt barn om vad man kan dra ner på. Kanske kan hon eller han bidra genom att exempelvis jobba extra.
* Allt behöver inte köpas nytt: Handla second hand, låna eller hyr kläder.
* Laga maten själv och ta hjälp av släkt och vänner.
* Försök hitta billiga lösningar till flaket eller hemkörningen. Fråga runt bland släkt, vänner och arbetskamrater.