Så gör du ett grönare klädval

Så gör du ett grönare klädval

Tröjor i olika färger på galgställning.
Konsumenten bör tänka en extra gång på miljön innan klädköpet, även om kläderna är av "mer hållbara" material. Foto: Shutterstock.
David Palm, hållbarhetsexpert på IVL Svenska miljöinstitutet.
Elin Lydahl, generalsekreterare på Teko, Sveriges textil- och modeföretag.

Återvunnen ull, bambu och hampa. Kläder av nya, mer hållbara material blir allt vanligare i butikerna. Men det viktigaste miljövalet när man köper kläder handlar inte om vilket tyg det är, menar hållbarhetsexperten.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 9 feb, 2015
Läs senare

Att vår stora klädkonsumtion sätter rejäla avtryck i miljön är ett faktum som knappast undgått någon. Men samtidigt som miljösamvetet gnager i oss vill fortsätta hänga med i modet, och gärna pigga upp garderoben med något nytt när lönen kommer.

Butikskedjornas svar på problemet är ett växande utbud med kläder av mer hållbara material. H&M, Lindex, Kappahl och flera andra märken har numera alla egna kollektioner med plagg av till exempel återvunnen ull, återvunnen polyester, lyocell, hampa och bambu.

– Konsumenterna blir allt mer medvetna och tänker på vad de sätter på sig. Efterfrågan på mer hållbara kläder ökar samtidigt som företagen också vill ta mer ansvar, säger Elin Lydahl, generalsekreterare på bransch- och arbetsgivarorganisationen Teko, Sveriges textil- och modeföretag.

– Jag tror att vi kommer se ännu mer av det framöver, till exempel mer fibrer från de svenska skogarna och mer återvunnet.

Men enligt David Palm, hållbarhetsexpert på IVL Svenska miljöinstitutet, är de hållbara alternativen som erbjuds i butikerna inte alltid så bra som man kan tro.

– Den som vill handla kläder miljömedvetet bör i första hand se till att köpa färre plagg av högre kvalitet, så att kläderna räcker längre. Alternativt köpa second hand, säger han.

Det näst bästa valet ur miljösynpunkt menar han är att välja kläder med en oberoende miljömärkning, som till exempel Bra Miljöval eller Svanen, eftersom de ställer krav på hela tillverkningskedjan. Först i tredje hand tycker han man kan välja kläder av återvunnet material.

– Det är väldigt många faktorer som väger in när man ska bedöma klädernas miljöpåverkan, som hur de spinns, färgas och behandlas innan de sys. Var fibrerna ursprungligen kommer ifrån är bara en del. Att delar av fibrerna är återvunna gör inte nödvändigtvis en stor skillnad för plaggets totala miljöbelastning, säger han.

När det gäller kläder av nya fibrer som marknadsförs som mer miljövänliga kan det också finnas anledning att vara skeptisk.

– Bambu är ett sådant exempel. Många blir jättebesvikna när man säger det, eftersom bambu verkligen har framställts som ett bra miljöalternativ. Men bara att det är bambufibrer säger väldigt lite, det viktiga är hur bambutyget är tillverkat.

Enligt Elin Lydahl på Teko måste man som konsument ligga på och fråga i butiken hur tillverkningsprocessen ser ut.

– Tyvärr finns det inget enkelt svar på vad som är bäst att köpa, säger hon.

Någon risk att de hållbara alternativen i klädhyllan mest skulle lura konsumenten att fortsätta storhandla kläder med felaktigt grönt samvete ser hon inte.

– Självklart måste vi också ändra vårt beteende och använda de kläder vi köper längre. Men vi behöver också de nya materialen. Båda delarna är viktiga ur miljösynpunkt.

Fakta

Sju material i klädbutikernas hållbara hylla

Ekologisk bomull
Inga kemiska bekämpningsmedel, konstgödning eller genmanipulerad råvara tillåts. Bättre än konventionellt odlad bomull, men fortfarande inte oproblematisk eftersom all bomullsproduktion är extremt vattenkrävande. Ekologisk bomullsfiber behöver heller inte betyda att tillverkningsprocessen varit bra ur miljösynpunkt.

Återvunnen bomull
Nya bomullsfibrer blandas med fibrer från återvunna bomullsplagg eller spillmaterial från tillverkningen.

Lyocell
Samma ursprungsfiber som viskos, det vill säga cellulosa från till exempel trä eller bambu. Tillverkningsprocessen för Lyocell är dock betydligt mindre miljöbelastande än viskos, eftersom kemikalierna som används inte är lika skadliga och tas tillvara bättre.

Bambu
Inte alltid så miljövänligt som det framställs. Av bambufibrer görs både bambuviskos, ”bambulyocell” och naturbambu. För att göra bambuviskos bearbetas fibern i en kemisk process, som kan vara mer eller mindre miljöbelastande, och likna framställningen av lyocell (bättre) eller vanlig viskos (sämre). Man kan också bearbeta fibrerna mekaniskt för framställning av naturbambu-textil. Inte lika kemikaliekrävande, men mer energi kan krävas för den mekaniska bearbetningen.

Hampa
Det vanligaste är att fibrerna bearbetas mekaniskt och används till tyger som liknar naturbambu. Hampa kan till skillnad från bambu odlas i svenskt klimat. Närodlad hampa minskar miljöbelastning från transporter.

Återvunnen ull
Ofta är det produktionsspill från tillverkningen som tas tillvara och återvinns. Att insamlade ullkläder får nytt liv är mer ovanligt.

Återvunnen polyester
Framställs framför allt av produktionsspill från tillverkningsprocessen och återvunna PET-flaskor. Nya polyesterfibrer görs av petroleum, och återvunna fibrer kan minska oljeförbrukningen. Återvunnen fleece (polyester) är heller inte oproblematisk ur miljösynpunkt eftersom den kan släppa ifrån sig mikroplastbitar som orsakar problem när de hamnar i sjöar och hav.

Vår klädkonsumtion i siffror

  • Under perioden år 2000 till 2009 ökade konsumtion av kläder och hemtextil med cirka 40 procent i Sverige. Mellan 2011 och 2013 minskade dock konsumtionen med 9 procent.
  • 2013 konsumerades cirka 12,5 kilo nya textilier per person i Sverige.
  • Vi slänger cirka 8 kilo textilier var i hushållssoporna varje år.
  • Globalt förbrukas idag 80 miljoner ton textilier per år. Till år 2050 beräknas förbrukningen öka med 200 procent, till 240 miljoner ton per år.
  • För att producera en t-shirt krävs cirka 1400 liter vatten.
  • CO2-utsläppen från produktionen av en persons genomsnittliga årskonsumtion av textilier i Sverige motsvarar 1 902 kilometers bilkörning.
  • I en svensk undersökning identifierades 165 skadliga kemikalier som används vid textilproduktion.

Källor: Naturvådsverket, Nordiska ministerrådet, Teko.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Otillåtna pesticidhalter i färska örter – flera dillsorter borde inte säljas i butik

Testfaktas stora laboratoriegranskning av färska örter visar att flera av dem innehåller det förbjudna bekämpningsmedlet DDT och otillåtet höga halter av svamppesticiden penkonazol.

Laboratorietest

Stor skillnad på smak och pris mellan olika kaffesorter

Bryggkaffe har onekligen en särskild plats i svenska hjärtan; puttrandet från en bryggare är nog ett av de svenskaste ljud som finns. Samtidigt har kaffet ökat rejält i prisde senaste åren. Testfakta har testat smak och akrylamidhalt på de tolv vanligaste 
sorterna av bryggkaffe i butik, och hittar både toppval och bottennapp. 

Laboratorietest

Test av Clas Ohlsons noppborttagare

På uppdrag av Testfakta har det ackrediterade laboratoriet Weber & Leucht GmbH i Fulda, Tyskland, genomfört ett omfattande prestanda- och kvalitetstest av Clas Ohlsons noppborttagare (artikelnummer 44-6180). Testet omfattar mekanisk prestanda, ergonomi, säkerhet och användarvänlighet och bygger på etablerade och standardiserade testmetoder för textila produkter.

Viktigt med rätt säng för god sömn

Fast eller mjuk, skum eller spiralfjädrar, zonindelad eller inte? Många begrepp och ett gigantiskt utbud gör det svårt att hitta rätt i sängdjungeln. Testfakta och ergonomiexpert Dr Florian Heidinger reder ut begreppen.

Laboratorietest

Håller kalsongerna måttet? Testfaktas stora kalsongtest ger svar.

Kalsonger som tappar formen och blir noppiga efter några tvättar gör ingen glad. Testfaktas stora laboratorietest av boxerbriefs i bomull visar att skillnaderna i kvalitet är stora. Jack & Jones, Calvin Klein och Calida klarade tvätt, torktumling och töjning bäst – medan Björn Borg och Uniqlo tappade formen.

Laboratorietest

Mögelgift i tomatpuré

Tomater som möglat under odling eller lagring kan bilda mögelgifter med potentiellt allvarliga hälsorisker. Testfaktas analys av 14 fabrikat av tomatpuré visar på anmärkningsvärt höga nivåer i vissa produkter.

Laboratorietest

Som man bäddar får man sova

En bra bäddmadrass kan göra din säng både bättre och skönare. Men det är stora skillnader mellan olika märken visar Testfaktas stora test av bäddmadrasser under 3000 kronor.

Laboratorietest

Premiumglas är bäst – men alla klarar kraven

Priset på glasögonglas skiljer sig rejält mellan olika tillverkare och optikerkedjor. Testfaktas stora test av glasögonglas visar att premiumglasen från tillverkarna är något bättre, framför allt när det gäller reptålighet, men inga glasögonglas är dåliga.

Laboratorietest

Bästa ljusslingan till vintermörkret

Slingor av smålampor som lyser upp trädgården eller balkongen är en upplyftande syn under vinterhalvåret och gör den mörka årstiden lite ljusare. Men vad kostar det att ha dem tända dag och natt hela vintern, och hur vet man vilka som håller år efter år och vilka som bara klarar en säsong innan de ger upp? 

Laboratorietest

Mixat resultat i blendertest

En bra blender kan vara en god hjälp i köksarbetet. De flesta av dagens blenders har tillräcklig kraft för att krossa, hacka och mixa det mesta. Men det är vissa skillnader på både prislapp och användarvänlighet, visar vårt test av blenders under 4000 kr.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.