Många gifter i snuset

Många gifter i snuset

Laboratorietest

Att snusa är ingen hälsokur. Under läppen stoppar snusaren en rad farliga ämnen utöver det starkt beroendeframkallande nikotinet. Hur mycket tungmetaller, nitrosaminer och rester av bekämpningsmedel man får i sig beror på vilken prilla man väljer.

Laboratorietest
Kristina von Dolwitz
Kristina von Dolwitz Publicerad: 13 Jun, 2014
Läs senare

I Sverige snusar uppskattningsvis 18 procent av männen och fyra procent av kvinnorna trots att det är välkänt att nikotin är både giftigt och starkt beroendeframkallande. Men nikotinet är långt ifrån det enda hälsofarliga ämnet som snusaren får i sig.

På uppdrag av Testfakta har det oberoende laboratoriet Eurofins analyserat innehållet i sex populära portionssnus från olika tillverkare. Laboratoriet mätte inte bara mängden nikotin utan också hur mycket nitrosaminer, tungmetaller och bekämpningsmedel som fanns i de olika snussorterna.

– De tobaksspecifika nitrosaminerna har visat sig vara mycket potenta när det gäller cancer, säger Rosaria Galanti, läkare och professor i epidemiologi vid Karolinska institutet, som forskat på tobak i över tjugo år.

[PDF]

Testfaktas analys visar på stora skillnader mellan portionssnusen. Mest nitrosaminer finns det i LD, som till och med överskrider WHO:s rekommenderade gränsvärde. Den totala halten nitrosaminer är drygt tre gånger så hög i LD som i General. Men Rosaria Galanti tycker att man ska vara uppmärksam även på låga halter:

– Man ska ha klart för sig att det inte finns något som säger att lägre koncentrationer skulle vara ofarligt, det är trots allt cancerframkallande ämnen vi talar om.

Idag har inte Livsmedelsverket något gränsvärde för hur mycket nitrosaminer som snus får innehålla:

– Vi tittar på om det finns för forskningsunderlag för att sätta gränsvärden för tobaksspecifika nitrosaminer. Men det är något som antagligen kommer att ta tid i så fall, säger Hannes Eintrei, jurist på Livsmedelsverket.

Något som också varierar mellan de analyserade portionssnusen är halten nikotin. Här har portionssnuset från Skruf de högsta halterna. Minst nikotin innehåller portionssnuset från LD. 

Analysen visar också på rester av bekämpningsmedel i alla snussorter. I LD:s snus hittade laboratoriet bara en, men i General finns rester från tolv olika pesticider.

– För att få ett snus med lägsta möjliga nivåer av oönskade ämnen som nitrosaminer köper vi in tobak från olika delar av världen. Det medför att det kan finnas låga nivåer av olika sorters bekämpningsmedel i snuset, säger Johan Lindholm, laboratoriechef på Swedish Match.

Utöver detta visar analysen att samtliga snussorter innehåller både tungmetaller och formaldehyd. Men Anneli Widenfalk som är toxikolog och riskvärderare på Livsmedelsverket, anser inte att varken tungmetaller, formaldehyd eller bekämpningsmedel är något som snusaren behöver oroa sig över, då mängderna är så små att de inte förväntas ge en ökad hälsorisk:

– Om man jämför med de skyhöga halterna av nikotin så är det mycket små mängder man får i sig av de här hälsofarliga ämnena. Självklart skulle det vara bättre för hälsan om man kunde begränsa sitt intag av ämnena, särskilt tungmetaller, eller ännu hellre inte snusa alls.

Fakta om testet

Testfakta valde ut populära portionssnus från sex olika tillverkare, och som säljs på den svenska marknaden.

Det oberoende laboratoriet Eurofins Food & Agro Testing Sweden fick i uppdrag av Testfakta att analysera innehållet i en dosa av varje portionssnus.

Laboratoriet mätte halterna av bland annat nikotin, nitrosaminer, formaldehyd, tungmetaller och rester av bekämpningsmedel.

Alla halter är uppmätta i fuktigt snus.

WHO:s rekommenderade gränsvärde för nitrosaminerna NNN och NNK avser halten i torr-tobak. Enligt tidigare analyser innehåller portionssnus i genomsnitt 45 procent vatten.

Fakta: Hälorisker med svenskt snus

Hälsorisker med svenskt snus

Det finns mycket litet belagd forskning kring snusets hälsoeffekter. Det beror på att det är en förhållandevis liten grupp människor i Sverige som bara snusar (och inte röker eller har rökt). Det man vet är:

  • Snusare har större risk att drabbas av matstrupscancer och cancer i bukspottskörteln.
  • Hos snusande gravida finns det ökad risk för att fostret dör, föds för tidigt, får en låg födelsevikt.
  • Vissa samband finns också mellan snusning och ökad risk för diabetes och kraftig viktuppgång.
  • Just nu pågår en stor statistisk undersökning som ska titta på riskerna för att drabbas av cancer och Parkinsons sjukdom om man snusar.

Fakta: Epidemiolog Cecilia Magnusson, KI. ”Health Effects of Snus Use” av Jenny Hansson, 2012

Några farliga ämnen i svenskt snus

  • Tobaksspecifika nitrosaminer: En grupp cancerframkallande ämnen som uppkommer i samband med torkning och förvaring av tobaken. Idag klassas två av ämnena, NNN och NNK som särskilt farliga.
  • Nikotin: Ett start beroendeframkallande gift som finns naturligt i tobak. Ett nervgift som verkar sammandragande på blodkärlen.
  • Formaldehyd: Cancerframkallande. Används inom tillverkningsindustrin men finns också Finns naturligt i många växter.
  • Tungmetaller: Tas upp av tobaksplantan. Halterna är beroende av vilka ämnen som finns i jord, luft och vatten där tobaken odlas.

Källa: Tobaksfakta.se, 1177 Vårdguiden och Folkhälsomyndigheten.

WHO:s rekommendationer

  • Alla konsumentprodukter med nikotin i sig bör regleras.
  • Snus bör regleras genom kontroll av produktinnehåll.
  • Till att börja med, bör länderna sätta ett gränsvärde för halten av de tobaksspecifika nitrosaminerna NNN och NNK. Gränsvärdet för dessa två tillsammans bör inte överstiga 2 mikrogram/gram, uppmätt i torr-tobak.

Källa: WHO Technical Report Series 955: WHO Study Group on Tobacco Product Regulation, 2009

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

En tydlig vinnare i årets stora test av vinterskor för barn

Blöta, kalla fötter är en dålig förutsättning för lek och lärande. Men vilka vinterskor håller barnens fötter både torra och varma genom regn och slask? Testfakta har testat hur väl vinterkängor för barn och unga står sig genom en svensk vinter och kan kora en överlägsen vinnare.

Laboratorietest

Smart teknologi för renare tänder - vilken eltandborste är bäst?

Att använda en eltandborste är en bra start för att förbättra munhälsan och slippa hål. Undersökningar visar också att hela kroppen påverkas av hur munnen mår, och att dåliga tänder kan kopplas till hjärt- och kärlsjukdomar. Testfakta har låtit testa fem appstödda eltandborstar i premiumklassen och resultatet visar att vissa modeller är klart mer effektiva.

Laboratorietest

Från billiga till dyra – vilka torkarblad presterar bäst?

Alla tar dem för givet så längre de fungerar, men den dagen ett torkarblad inte längre torkar felfritt kan det orsaka både irritation och incidenter. Därför är det extra viktigt att byta ut torkarbladen i tid. Men hur ska man tänka och är dyra bättre än de billiga?

Laboratorietest

Konsistensen avgörande i smaktest av vegetariska bitar

Allt fler väljer att äta veganskt eller vegetariskt, åtminstone emellanåt. Ett snabbt och lätt sätt att laga en köttfri måltid är att använda ett vegetariskt köttsubstitut som till exempel vegobitar. Men är det någon skillnad mellan olika märken och är priset en garanti för bättre kvalitet? Testfakta har testat och analyserat vegobitar och ser att det sitter i själva tugget.

 

Laboratorietest

Julienne kuvertlakan

Testfakta Research har på uppdrag av möbelkedjan Mio genomfört ett omfattande laboratorietest av kuvertlakanet Julienne. Julienne presterar mycket bra till bra genom testets samtliga delmoment och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Krispiga, degiga eller fett goda pommes

Pommes frites är standardtillbehör på alla hamburgerkedjor. Basen är potatis som skärs i stavar, friteras och saltas. Men det enkla receptet till trots är skillnaderna i smak, konsistens och fettinnehåll stora. Det visar Testfaktas test av pommes frites från de sex största kedjorna.

Laboratorietest

Pulserande ljus tar bort oönskad hårväxt

Släta ben utan rakning, smärta eller kladdiga krämer? Med IPL-teknik används ljus för att ta bort håret. Men funkar tekniken och vilken apparat är bäst? Testfakta har testat fem apparater och jämfört resultaten.

Laboratorietest

Undvik de billigaste T-shirtarna

Testfaktas analys av T-shirts visar att man bör undvika de billigaste plaggen, som ofta har lägre slittålighet och hållbarhet. Däremot är inte ett högre pris en garanti för kvalitet.

Laboratorietest

Barnmat på burk – energibomb eller tomma kalorier?

Testfakta har låtit analysera färdig barnmat för 6–8 månaders bebisar. Testet visar på stora skillnader i energiinnehåll, fett och mineraler och att alla färdigrätter måste kompletteras med annan mat för att fylla barnets totala näringsbehov under dagen.

Laboratorietest

Håll drickan kall i värmen med en kylbox

Ljummen läsk och slokande sallader är inte skoj att plocka fram när det vankas lunch på stranden, men med en elektrisk kylbox håller sig picknickmaten fräsch även de varmaste dagar. Men några av dem tar lång tid att få ner i temperatur, och det är stor skillnad i hur mycket de rymmer i förhållande till sin storlek, visar Testfaktas test av tio termoelektriska kylboxar.

Laboratorietest

Stor smakvariation bland färdig bearnaise

Bearnaisesås är ett klassiskt tillbehör till grillat och stekt och hör i allra högsta grad sommaren till. I butikernas kyldiskar finns flera färdiglagade alternativ att välja bland, men det är stor skillnad på både smak och konsistens.

Laboratorietest

Näringsrik och välbalanserad jord ger finast plantor

När man väljer jord till blomkrukor och odlingslådor är det viktigt att välja en näringsrik planteringsjord med en bra struktur. Testfakta har testat sex vanliga märken som finns i butik. Resultatet skiljer sig markant - men det måste inte kosta skjortan med bra jord.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.