Bisfenol A blev nyligen förbjudet i nappflaskor och barnmatsburkar. Men det är fortfarande vanligt förekommande i konserverad mat, visar Testfaktas test.

Debatten om bisfenol i livsmedelsförpackningar tog fart i våras efter att Svenska Dagbladet låtit fyra reportrar äta mestadels konserverad mat under en tid. Efter endast två dagar hade bisfenolhalten i urinen ökat med mellan 2.800 och 4.600 procent hos reportrarna.

Vad experimentet inte visade var vilken typ av konserver som ger störst risk för exponering. Testfakta skickade därför in åtta vanliga konservburkar till det franska laboratoriet Eurofins. Resultaten visar på intressanta skillnader. Medan burkdryckerna inte innehåller några uppmätbara halter alls, hade övriga livsmedel halter på mellan 1,34 mikrogram och 473 mikrogram per kilo.

Professor Bo Jönsson vid Lunds medicinska fakultet var den som utförde studien åt Svenska Dagbladet.
– Era analysresultat bekräftar vår undersökning, att konserver är en stor källa till bisfenol A, och förklarar varför halterna i urinen kan bli så höga som de blev. Sedan är det intressant att det skiljer så pass mycket mellan olika burkar. Det borde tyda på att det går att minska bisfenolet i konserverna, säger han.

[PDF]

Klart högst halt av bisfenol A hittades i kokosmjölken från Santa Maria – 473 mikrogram per kilo. I dagsläget finns inget gränsvärde för bisfenol A i livsmedel som är förpackat i konservburkar. Men enligt Kettil Svensson, toxikolog på Livsmedelsverket, är det en anmärkningsvärt hög halt.
– Vi vet att halten bisfenol A i konservburkar vanligtvis inte överstiger 50 mikrogram. Att kokosmjölken ligger så här högt förvånar mig, säger han.

Enligt laboratoriet behöver inte allt bisfenol i kokosmjölken komma från själva konservburken, utan från till exempel en tunna eller annan typ av behållare tidigare i framställningsprocessen. 

– Det är en möjlig förklaring. Men man vet också att ju fetare ett livsmedel är, desto troligare är det att restmängder av bisfenolet migrerar in i livsmedlet. Och kokosmjölk innehåller mycket fett, säger Kettil Svensson. 

Att fetthalten kan ha betydelse visar också de övriga resultaten i Testfaktas undersökning. Burkdryckerna innehåller inget fett och inte heller någon bisfenol. Tomaterna och de vita bönerna har låg fetthalt och förhållandevis lite bisfenol, medan halterna i de fetare köttkonserverna ligger högre. 

Som orolig konsument finns det alltså ett riktmärke att gå efter. Men vill man vara helt på den säkra sidan bör man välja bort konserverna till förmån för andra förpackningar som tetra.
– Polyeten som finns i tetraförpackningar är en enklare plast som inte släpper ifrån sig så mycket kemikalier. Samtidigt vill jag understryka att man måste äta kilovis med konserver för att komma upp i de nivåer som EU anser vara farliga, säger Kettil Svensson.  

Den riskbedömning, som EU bygger sitt tolererbara dagliga intag (TDI) på, är dock inte helt okontroversiell. Enligt professor Bo Jönsson i Lund finns det ett antal djurstudier som visar på negativa effekter vid betydligt lägre exponering.
– Att man förbjudit det i nappflaskor och barnmatsburkar tyder på att det inte är helt lätt att göra en riskbedömning för bisfenol utifrån den forskning som finns. Jag tycker man borde använda försiktighetsprincipen även på konserver. Bisfenol hör inte hemma i mat, säger han.