Svårt rekrytera unga fiskare

Svårt rekrytera unga fiskare

Sommartider är fisketider. Men det blir allt svårare att locka unga till en av Sveriges största fritidssysselsättningar. – Vi håller på att tappa traditionen där fisket var en naturlig del av familjelivet, säger Stefan Nyström, Sportfiskarnas generalsekreterare.

Peter Willebrand
Peter Willebrand Publicerad: 16 Jun, 2011
Läs senare

Fiske är en av Sveriges största fritidssysselsättningar, och tillgången på fiskevatten enorm. När Fiskeriverket gjorde en sammanställning för några år sedan kom man fram till att drygt en miljon svenskar regelbundet ägnade sig åt så kallat fritidsfiske. En tredjedel var kvinnor.

De flesta såg avkoppling från vardagen och kontakt med naturen som främsta skälet till att fiska.

Intresset för fritidsfiske är stabilt bekräftar Sportfiskarnas generalsekreterare, Stefan Nyström.
– Vi räknar med att sportfisket årligen omsätter runt 2 miljarder kronor.

Störst andel fiskande bland befolkningen finns i Norrlands inland, följt av Norrlandskusten samt Norra Götalands och Svealands inland. Trenden är att allt fler blir specialiserade i sitt fiske.
– Den har förstärkts med åren. Allt fler nischar sig och ägnar åt till exempel flugfiske eller fiskar vissa arter, säger Stefan Nyström.

Sportfiskarna har drygt 400 000 medlemmar. De är den hårda kärnan bland fritidsfiskarna. Den genomsittligare fritidsfiskaren fiskar13-14 gånger per år.
– Det kan jämföras med våra medlemmar: 90 procent fiskar i snitt mer än 50 gånger per år, säger Stefan Nyström.

Fritidsfiskaren står även för en ansenlig del av den svenska fiskefångsten som konsumeras under ett år: runt 16 000 ton fisk, drygt 1,5 kilo per svensk.  Yrkesfisket står som jämförelse för cirka 300 000 ton.

Trots det stora intresset ser Stefan Nystöm med visst bekymmer på nyrekryteringen av sportfiskare. Inte minst bland unga.
– Vi håller på att tappa traditionen där fisket var en naturlig del av familjelivet. Det flesta i vår generation kom för första gången i kontakt med fiske via någon av våra föräldrar, som tog oss med på en fisketur.

Stefan Nyström tror att specialiseringen av fisket, med en uppsjö av utrustningsalternativ, bidragit till att skymma själva fiskupplevelsen. Många tror att fiske är mer komplicerat än vad det i själva verket är.
– Jag kan jämföra dagens förutsättningar med när jag själv fiskade i fjällen på 70-talet. Då gick jag omkring med ylletröja och stövlar och hade med dagens mått en relativt enkel utrustning.

Sportfiskarna arbetar också aktivt för att göra avdramatisera bilden och sänka trösklarna till den första fisketuren.
– Vi gör bland annat särskilda satsningar på tjejer och barn, med till exempel sommarläger. Vår stora satsning heter Upp till 13. På 65 sportfiskebutiker i hela landet lånar vi helt enkelt ut fiskeutrustning till barn mot en depositionsavgift på 150 kronor, säger han.

Annars finns väldigt många bra och billiga nybörjarpaket, understryker Stefan Nyström.
– Undvik de allra billigaste alternativen. Det lönar sig att lägga på par hundralappar. För 300-400 kronor får man ett riktigt bra paket som klarar många typer fiske.

Fritidsfiske ingår inte i Allemansrätten. Men alla har rätt att fiska längs Sveriges kuster och i de fem stora sjöarna: Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön. Man får meta, spinnfiska, pilka och pimpla och fiska med lina som har max 10 krokar.

I andra vatten måste man köpa fiskekort eller fråga fiskerättsägaren om lov.
– Kostnaden för ett kort ska inte vara ett hinder. Ett fiskekort kostar vanligtvis från 30-50 kronor för en dag. Om ett kort är dyrare kan det till exempel bero på att en fiskeförening satt ut fisk i sjön, säger Stefan Nyström.

Många gånger kan man köpa fiskekortet direkt via nätet, via betalkort. Sportfiskarna driver portalen Svenska Fiskevatten med ett register över 20 000 fiskevatten i hela landet.
– Det är bara att köra ut kortet i skrivaren när man betalt, säger Stefan Nyström.

Det finns uppskattningsvis runt en halv miljon sjöar i Sverige. Ett av Sporfiskarnas viktigaste uppdrag är just fiskevården i sjöarna.
– Det här är en av våra stora nationella tillgångar, inte minst sett till turistnäringen. Var man än befinner sig i Sverige har man alltid nära till ett bra fiskevatten, säger Stefan Nyström.

Fakta

En miljon fiskare

År 2006 fritidsfiskade cirka en miljon svenskar. Män fiskade i snitt 16 dagar under året, medan kvinnorna i snitt fiskade 9 dagar. 80 procent fångar tio kilo fisk eller mindre per år.
Fångsterna i fritidsfisket uppgick till totalt cirka 18 000 ton, medan cirka 5 000 ton återutsattes. Ungefär 16 000 ton av den fångade fisken gick till konsumtion.

Utgifterna för fritidsfisket uppgick till 1,7 miljarder kronor, cirka 125 kronor per fiskedag.

Var får man fiska?

Fisket är fritt längs Sveriges kuster och i de fem stora sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön.

För fiske i andra vatten vänder man sig till fiskerättsägaren eller den förening som sköter fiskevården. På Sportfiskarnas hemsida finns en förteckning över fiskevatten. Där kan man även köpa fiskekort online.

Länsstyrelsen har också uppgifter om var man får fiska och till vem man vänder sig med frågor om fiskekort.

Källa: Fiskeriverket

facebook Comments

Fler nyheter

Så mycket palmolja finns det i biodieseln

Den biodiesel du häller i tanken innehåller ofta palmolja eller restprodukter från palmoljeindustrin. I slutändan kan det leda till högre koldioxidutsläpp än när du tankar fossilt.

Laboratorietest

Här är bästa ledlampan – med det behagligaste ljuset

De ser ut som klassiska glödlampor men vad får du för ljus därhemma? Testfakta har jämfört nio ledlampor i retrostil för att se vilken som är mest lik en glödlampa.

Husmorsknep bättre än specialmedel mot fläckar

Lägg inte pengar på sprayer och andra fläckborttagningsmedel – ibland gör de mer skada än nytta. Det du redan har hemma i skåpen funkar ofta bättre eller lika bra, visar Testfaktas test.

Laboratorietest

Falska löften om barnhörlurar

Många hörlurar för barn utlovar en begränsad maxvolym för att skydda barnens hörsel. Men det är inte alltid löftet på förpackningen stämmer – om hörlurarna kopplas till en dator kan gränsen överskridas, visar Testfaktas test.

Hitta rätt mobilabonnemang till ditt barn

Funderar du på vad som är bästa telefonlösningen till ditt barn? Testfakta har jämfört några av operatörernas billigaste abonnemang och hittat stora variationer.

Laboratorietest

Billigt dubbdäck bäst i test

Fler dubbar ger inte automatiskt bättre grepp på vägen, visar Testfaktas test av nio vinterdäck för cykel. Testvinnaren har minst antal dubbar och är dessutom billig.

Laboratorietest

Så mycket smakförstärkare döljer sig i maten

EU bekymrar sig över medborgarnas intag av livsmedelstillsatsen glutamat. En oro har varit att ämnet döljs i ingredienser som jästextrakt. Men Testfaktas analys tyder på att detta inte bidrar i någon större utsträckning.

Storhandla utan bil – åtta rullande shoppingväskor i jämförelse

Slit inte på axlar och armar i onödan genom att släpa på tunga matkassar- en shoppingväska på hjul kan vara till stor hjälp för den som inte har bil, men ändå vill storhandla. Testfakta har jämfört åtta modeller. 

Forskare: oron för mikroplaster kan vara överdriven

Rädslan för mikroplaster sprider sig. Men hur stor miljö- och hälsofara det faktiskt är vet vi inte. Nu varnar forskare för överdrivna och felaktiga slutsatser.
– Det får inte bli vilseledande och skrämma folk i onödan, säger biologen Martin Ogonowski

Laboratorietest

Årets bästa vinteroverall

En vinteroverall för barn ska vara vattentät, slittålig, andas och inte minst – fri från skadliga kemikalier. Men fyra av tio overaller i Testfaktas test innehåller miljöfarliga PFAS-ämnen. 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.