Att sand, salt och plogning inte är tillräckligt när vintern slår till är nog de flesta medvetna om. Varje år måste mellan 25 000 och 30 000 svenskar uppsöka sjukvården efter att ha halkat och slagit sig, enligt siffror från Konsumentverket. Av dessa skadar sig nästan 4 000 så illa att de måste läggas in på sjukhus.

Men det finns många bra hjälpmedel att ta till – allt från dyrare specialkängor med dubbar eller utfällbara skydd till enklare halkskydd för runt 200 kronor. Tidigare var halkskydden gjorda i metall, men de senaste årens materialutveckling har lett fram till smidigare och elegantare varianter.  Glenn Berggård, universitetslektor vid Luleå Tekniska Universitet, har skrivit en avhandling om halkskador och halkskydd:

– Många tror att det bara är gamla människor som skadar sig. Men jag brukar säga att den som köper halkskydd till sina pensionerade föräldrar bör köpa till sig själv också. Värst är män i 40-årsåldern som tror att de är odödliga, säger han.

För en nybörjare kan det kännas ovant att gå omkring i ett par broddar och det är lätt att man får ont i olika muskler. Glenn Berggård rekommenderar att man tar sig tid att provgå skydden innan man ger sig ut i trafiken.

– Saker som att backa, eller vända kan kännas svårt i början. Och beroende på vilket typ av skydd du har så kan det vara svårt med uppför- och nedförslutningar, säger han.

Det finns tre olika typer av enklare halkskydd – hälskydd, fotbladsskydd och helfotsskydd. De två första är mindre och lättare att bära med sig. Men de kräver å andra sidan att man anpassar sin gång mer för att verkligen få fäste. Hälskydden fungerar till exempel bättre i nedförsbacke, medan fotbladsskydden blir mer naturliga om det bär uppför.

– Man får helt enkelt prova sig fram vad som känns bäst. I en studie vi gjorde visade det sig att kvinnor ofta föredrar fotbladsskydd. Vi tror att det beror på att de är vana att gå i högklackat och då kan man inte sätta i hälen, säger Glenn Berggård.

Alla skydd passar inte till alla skor och det är inte heller säkert att storleksangivelsen på skyddet stämmer. Ta därför med dig skorna som skydden ska sitta på till affären och prova ut dem i lugn och ro. Se till att de går att montera ordentligt, att de är lätta att få av och på och att friktionsmaterialet hamnar på rätt ställe.  Ett bra halkskydd ska sitta nära omkretsen på skon.
– De aktiva delarna ska finnas långt bak och långt fram och i sidled så att de kan greppa i marken hur man än sätter i foten. Sitter de för långt in så kan delar av skon komma i kontakt med isen innan halkskyddet sätter in, säger Glenn Berggård.

Var också noga med att välja ett CE-märkt skydd vilket garanterar att de uppfyller vissa grundläggande kvalitets- och säkerhetskrav.
– Det väller in halkskydd på den svenska marknaden via postorder eller på nätet och som inte är CE-märkta. Jag tycker att man ska köpa CE-märkta skydd och helst i en butik där man kan få kvalificerad hjälp.

Förutom de klassiska broddarna finns även specialskor med inbyggda skydd som fälls ut vid behov. Fördelen är att man slipper ta av och på skyddet, men skorna är ganska dyra.

Det finns självklart även vanliga vinterskor som skyddar bra mot halkan. Här ska man inte gå efter hur mönstret på undersidan ser ut, utan vilken friktion sulan ger.
– Allt hänger på materialet i sulan. Ta ett par vanliga Dr Martens-kängor till exempel – de har traktormönster som kan se bra ut, men de är jättehala i verkligheten, säger Glenn Berggård.