Svenskarna är ett kaffeälskande folk. I snitt dricker vi nästan tre och en halv kopp java per invånare och dag. Det placerar oss som nummer två på listan över de mest kaffekonsumerande länderna, endast slagna av finnarna.

Testfakta gav laboratoriet Eurofins i uppgift att analysera koffeinhalt samt halten av de vanligaste tungmetallerna i tolv olika fabrikat av bryggkaffe. Resultatet visar att lågpriskaffe innehåller ungefär dubbelt så mycket koffein och flera gånger högre halt av nickel än de dyrare och ofta ekologiska kaffesorterna. Mest nickel hade Bremer från Lidl, där halten var sju gånger så hög.

[PDF]

– Skillnaden i koffein beror troligtvis på att de billigare kaffesorterna innehåller en stor andel robustabönor, som har en hög koffeinhalt, säger Calle Åkerstedt på branschföreningen Svensk Kaffeinformation.
– Om nickelhalten också kan härledas till böntypen är svårare att svara på. Den kan bero på alltifrån jordmån till vilken typ av gödsling och bekämpningsmedel som används i produktionen.

De två vanligaste arterna av kaffebönor är robusta och arabica. Robustabönan växer främst i afrikanska lågländer och till viss del även i Vietnam. Den anses kvalitetsmässigt sämre än arabican, som kräver hög höjd och oftast har sitt ursprung i sydamerikanska bergssluttningar.  Det internationella marknadspriset för robusta ligger på ungefär två tredjedelar av arabican.
– Det är först på senare år som robusta har börjat användas i svenskt kaffe och då endast i lågprisfabrikaten, säger Calle Åkerstedt.  

De något dyrare fabrikaten med ett pris på cirka 30 kronor och uppåt innehåller mycket riktigt hundra procent arabica. När det gäller lågpriskaffet finns inte bönsort angivet på förpackningarna. Men efter viss möda återkommer  leverantörerna med uppgifter om att kaffet består av en blandning av robusta och arabica.
David Haugaard, oberoende kaffeimportör, som besökt många plantager världen över på jakt efter de bästa bönorna, menar dock att det inte bara handlar om vilken typ av böna som används.   
– Det säger sig själv att kaffe som i slutändan kostar runt 15 kronor är restprodukter med väldigt dålig kvalitet. Jag har med egna ögon sett hur man sorterar bort de sämre bönorna som får ligga direkt på marken i värmen och halvt förmultna. Dessa bönor säljs sedan till extremt lågt pris och används i lågpris- och snabbkaffe, säger han.

Enligt Magnus Frisk, informationsansvarig på Coop, stämmer inte detta.
– Nej, vårt kaffe köps på världsmarknaden med erkända beskrivningar av kvalitet där man får analysprov. Om proven inte lever upp till de krav vi har köper vi inte.
Coop kan inte förklara den högre nickelhalten i sitt lågpriskaffe.
– Nej, det är svårt att förklara. Vi gör tester på kaffet för tungmetaller som kadmium och bly, där det finns gränsvärden. Vi har inte haft några värden som överskrider gränserna.