Här är bästa spagettin - test av åtta märken

Här är bästa spagettin - test av åtta märken

Gruppbild av åtta olika paket spagetti.
Spagetti av åtta olika sorter bedömdes av både en konsumentpanel och en sensorisk expertpanel. Dessutom testades kadmiumhalt och såsupptagningsförmåga. Foto: Rickars Kilström.
Laboratorietest

Dyr spagetti är inte alltid bättre – det finns bra budgetalternativ också. Och att pastan är bronsvalsad betyder inte att den är bättre på att ta upp sås, visar Testfaktas test.

Laboratorietest
Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 12 Nov, 2017
Läs senare

I pastahyllan kan priserna skilja sig åt enormt – spagetti av ett finare märke kan kosta fyra gånger så mycket som en billigare variant. Men det är tveksamt om prisskillnaderna är motiverade.

Testfakta har låtit Rise jordbruk och livsmedel testa åtta olika spaghettisorter. Spagettin bedömdes både av en konsumentpanel och av en sensorisk expertpanel.

[PDF]

Testvinnare är Barillas premiummärke Academia, men på delad andraplats kommer Icas egna spagettimärke. Ica får samma slutbetyg som det tre gånger så dyra De Cecco.

De dyra märkena Barilla Academia och DeCecco får klart högst poäng när det gäller konsistens. Men smak och utseende är i flera fall lika bra eller bättre hos de billigare sorterna.

Flera av de dyrare märkena lyfter också fram att deras spaghetti är bronsvalsad, något som enligt texten på paketen ska göra den extra bra på att ta upp sås. Men när Testfakta låter laboratoriet mäta hur mycket sås ett spagettistrå får med sig så ser vi inga sådana fördelar. Barilla Academias bronsvalsade pasta får inte med sig mer än Icas icke bronsvalsade strån.

Enligt Barilla är det framför allt när pastan tillagas på italiensk vis som skillnaden med bronsvalsningen märks, och företaget säger att man har egna tester som visar på det. Pastan ska då kokas två minuter kortare än rekommenderad koktid och hälls i en panna för att sautera med såsen på slutet. Men den informationen finns inte på förpackningen.

Testfakta har även analyserat innehållet av den skadliga tungmetallen kadmium i pastan. Italienska Barilla Spaghetti n. 5 sticker ut och innehåller klart mer kadmium än övriga. För ett barn på 25 kilo skulle det räcka med 200 gram om dagen av den spagettin (okokt) för att överskrida det tolererbara dagsintaget. Och spagetti är bara en av många källor till kadmium i kosten.

– Det är förstås inte bra att halten är hög i just den pastan. Men halterna kan variera mellan olika batcher av samma pastamärke. Det beror på var vetet är odlat. Ett generellt råd är att inte äta samma märke hela tiden, då sprider man både riskerna och nyttigheterna från maten, säger Barbro Kollander, kemist på Livsmedelsverket.

Från Barillas sida understryker man att man har höga krav på sina råvaruleverantörer och håller sig väl under det gränsvärde som finns för veteråvaran. (Se faktaruta om riskbedömning av kadmium i pasta)

En del märken är noga med att understryka att deras spagetti är gjord på durumvete, men faktum är att alla sorter är det, även om inte alla skriver det på framsidan. Bara Kungsörnen innehåller en blandning av durumvete och vanlig vete. Är det då inte underligt att smak och konsistens alls skiljer sig åt mellan märkena? Nej, menar kocken Christian Campogiani, som äger två italienska restauranger i Stockholm där han tillverkar sin egen pasta.

– Mjölets kvalitet kan variera. Det är skillnad på durumvete och durumvete. Vi har själva märkt att luftfuktighet och temperatur vid tillverkningen också kan spela roll. Den pasta vi tillverkar på sommaren brukar till exempel skilja sig från den vi tillverkar på vintern.

Kocken Christian Campogianis bästa spagettitips:

Christian Compogiani Hur länge ska man koka den?
– Dra bort två minuters koktid från det som står på paketet. Häll av kokvattnet och lägg spagettin i den sås du planerar att servera till. Låt pastan mjukna klart där.

Ska man inte kasta ett strå i väggen för att testa enligt ”om det fastnar är det klart”?
– Nej! Är du osäker kan du bryta av ett strå och kolla – det ska finnas en liten vit prick i mitten när du tar ur den ur kokvattnet och lägger över den i såsen.

Hur mycket ska man salta vattnet?
 Mer än de flesta tror. En bra tumregel är att 100 gram pasta behöver 10 gram salt och 1 liter vatten. Pastan tar bara upp 2 procent av saltet i kokvattnet.
Ska man skölja pastan under kallt vatten?
– Bara om du vill att den ska bli kall, om du till exempel ska göra pastasallad.

Vad ska jag göra för att spaghettin inte ska klibba ihop när jag hällt av vattnet?
– Du ska som sagt servera spaghettin med såsen. Håll inte på och dela upp i olika serveringsskålar. Ett bra tips är också att ta vara på kokvattnet, inte bara hälla bort det. Vattnet innehåller stärkelse och är perfekt att använda i såser som inte är gräddbaserade för att göra dem krämigare.

Christian Campogiani använder bronsvalsad pasta eftersom den enligt honom släpper ifrån sig mer stärkelse till kokvattnet, som därför blir extra bra i såsen.

Christian Campogiani äger restaurangerna Döden i grytan och Den gamle och havet i Stockholm.

Kadmium

Kadmium är en tungmetall som stannar kvar i kroppen under lång tid och lagras i njurarna. Om man får i sig mycket kadmium under en längre tid kan njurarna skadas. Man har även sett samband mellan kadmium och effekter på skelettet.

Kadmium finns naturligt i jorden. Föroreningar i luften och olika slags gödsel kan öka mängderna. Resultatet av Testfaktas analys skiljer sig delvis från Livsmedelsverkets test av kadmium i pasta 2015. Då var det de svenskproducerade pastasorterna som innehöll högst halter.

Det finns inget gränsvärde för hur mycket kadmium just pasta får innehålla, däremot finns ett gränsvärden för vete generellt på 0.2 mg/kg.

Det finns ett så kallat ”tolerabelt dagsintag”, TDI på 0,36 mikrogram kadmium per kilo kroppsvikt. (Tolererbart veckointag 2,5 mikrogram per kilo kroppsvikt). TDI är den mängd av ett ämne som man kan få i sig varje dag under hela livet utan att riskera negativa hälsoeffekter.

För barn som inte väger så mycket och äter mer i förhållande till sin kroppsvikt än vuxna kan det vara lättare att komma upp i TDI.

Med tanke på kadmiumet – hur mycket pasta kan ett barn äta?

Eftersom kadmiumhalten kan variera mellan olika märken och olika batcher tycker Livsmedelsverket att man ska utgå från ett medelvärde av kadmiumhalten i de analyserade produkterna, när man beräknar kadmiumintaget över tid. Medelvädet för testet ligger på 0,032 milligram per kilo. För ett barn på 25 kg skulle 744 gram kokt (283 okokt) pasta per dag ge ett kadmiumintag motsvarande det tolerabla veckointaget. Om man tänker på att kadmium finns i många olika livsmedel, och säger att pasta får stå för exempelvis max 20 procent av intaget innebär det att barnet kan äta ca 150 gram kokt (57 gram okokt) spagetti per dag. Livsmedelsverket har dock inga begränsande råd vad gäller pasta.

Källa: Livsmedelsverket

Fakta om Testet

På uppdrag av Testfakta har Rise jordbruk och livsmedel (tidigare SP Food and Bioscience) utfört en sensorisk analys av spagetti. De har även gjort en teknisk mätning av spagettins förmåga att ta upp sås.

Test av smak och konsistens
Konsistens, smak, lukt och utseende hos spagettin har bedömts både av en konsumentpanel och av en sensorisk expertpanel. Spagettin kokades enligt instruktionerna på paketet och bedömdes både med och utan sås.

Förmåga att ta upp sås
20 strån spagetti kokades och vägdes. Spagettin blandades därefter med tomatsås. Stråna lyftes sedan ur såsen med pastapincett och vägdes igen. ”Såsupptag per strå” som redovisas i tabellen är ett medelvärde av vad 20 strån tagit upp.

Fakta om Testet
Laboratoriet Eurofins har analyserat halten kadmium i spagettisorterna. Analysen gjordes på okokt spagetti.

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

facebook Comments

Fler nyheter

Välgörenhetsgåvor populärt under granen

En get, mensskydd eller ett matpaket till människor på flykt. Hjälporganisationernas konkreta gåvoprodukter ökar viljan att skänka pengar, särskilt till jul. Men om pengarna blir till just den gåva som givaren valt varierar mellan olika organisationer.

Laboratorietest

Resväskan som håller i längden – tufft test av sju modeller

Handtag som går av och hjul som går sönder – en trasig resväska kan verkligen förstöra semesterstämningen. Vi har testat sju olika resväskor och det är stora skillnader på hur bra de håller.

Många tillsatser i färdig pepparkaksdeg

Färdig deg underlättar pepparkaksbaket. Men förutom de klassiska julkryddorna innehåller flera märken också en hel del tillsatser. Och kvalitén på pepparkakorna blir varierande bra.

Laboratorietest

Test av billampor avslöjar tomma löften från tillverkarna

Visst kan du få lite bättre halvljus om du byter lampor på bilen, men knappast så mycket som tillverkarna lovar. Testfakta har testat 15 olika halogenlampor för att se hur mycket ljus de ger och hur länge de håller.

Bästa stormköket

Strömavbrott? Eller skogsutflykt? I båda fallen är det är bra med ett litet portabelt kök som inte kräver el. Testfakta har jämfört åtta camping- och friluftskök.

Streamingtjänster kan bli kostnadfälla – så håller du kollen

Att streama film och musik och läsa böcker och tidningar via nätet börjar bli standard i de flesta hem. Men se upp – tjänsterna kan lätt bli en post i hushållsbudgeten som vi tappar kontrollen över.

MC-hjälmar byggda för standardens krav

MC-hjälmar kan vara designade för att klara standardens krav, avslöjar Testfaktas uppföljningstest. Bara genom att ändra vinkeln på islaget blir resultaten i flera fall helt annorlunda.

– Det är så klart inte bra. Standarden är gammal och kan behöva förnyas, säger Peter Halldin, forskare vid KTH och hjälmexpert.

Laboratorietest

Vattentäta vantar för barn håller inte tätt

Flera vantar till barn marknadsförs som vattentäta trots att de inte är det, visar Testfaktas test.
– Även om tyget är vattentätt så behöver inte sömmar och tejpningar vara det. För konsumenten kan det så klart bli missvisande, säger Rebecka Landin vid textillaboratoriet Swerea IVF.

Bästa sällskapet i höstmörkret. Fem streamingtjänster för film och tv i test

Har du svårt att välja rätt streamingtjänst för film och tv? Ingen fara. Testfakta har testat de fem största leverantörerna och jämfört bildkvalitet, utbud och teknik – för att du ska få det bästa sällskapet i höstmörkret.

Laboratorietest

Slut på sladdtrassel men till högre pris. Åtta trådlösa in-ear-hörlurar i test

Du slipper sladdtrasslet men får räkna med sämre samtalsljud och sinande batterier. Testfakta har testat åtta trådlösa in-ear-lurar för att se vilka som är bäst. 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.