Bästa och sämsta snabbmaten

Bästa och sämsta snabbmaten

Vad är minst onyttigt av pizza, hamburgare och kebab? Testfakta har tillsammans med dietisten Sara Ask jämfört nio olika snabbmatsrätter.

Martin Hansson
Martin Hansson Publicerad: 16 Mar, 2015
Läs senare

Fett, kalorier och salt. Att våra älskade snabbmatsfavoriter inte är några hälsotallrikar är ingen nyhet. Men allt som går snabbt är inte skräp, visar Testfaktas genomgång av innehållet i nio populära rätter. Näringsvärdena är tagna från Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas och bedömningen har gjorts av dietisten Sara Ask.

– Både sushi och falafel är riktigt bra mat. Falafel för att den är näringstät och sushi för att den ger d-vitamin, selen och nyttigt fett som många får för lite av, säger hon.
– Man bör dock tänka på att soja är väldigt salt. Här har vi bara räknat med en matsked soja och ändå blir sushin klart saltast av alla rätter i jämförelsen.

Även fiskburgaren får plus i kanten då den är en bra källa till mineralen selen och innehåller nyttigare fett än exempelvis en vanlig hamburgare. Däremot är fiskburgaren en riktig energibomb och inget för den som räknar kalorier.

Värstingarna i sammanhanget är pizza och pommes frites. De ger mycket fett, salt och kalorier, men knappt någon näring alls.
– Man vill gärna att maten ska ge så mycket näring per kalori som möjligt. Hamburgaren och korven ger inte heller så mycket näring i förhållande till energi. Kebaben ett klart bättre alternativ eftersom den innehåller mer näring per kalori.   

I undersökningen har vi jämfört näringsinnehållet per hundra gram. Men självklart spelar det även roll hur mycket man äter. På en pizza går det till exempel tre och en halv korvar med bröd.
– En pizza motsvarar nästan en halv dags energibehov och med tanke på hur näringsfattig den är måste man äta extremt kalorisnålt och näringsriktigt resten av dagen för att få i sig det man behöver och samtidigt inte gå upp för mycket i vikt.
– Äter man pizza mer än en gång i veckan bör man ta sig en tankeställare. Särskilt om man inte rör på sig så mycket. 
 
Sara Ask tycker ändå att man kan unna sig snabbmat då och då. Och det går att göra maten nyttigare genom att välja bort och välja till.
– Ett problem med snabbmat är att det ofta ingår dåliga tillbehör som läsk och pommes frites. Om man väljer bort det och i stället ber om fullkornsbröd och mer grönsaker så behöver det inte bli så illa.

Jämförelsen visar också att fisk- och vegoalternativen är bättre än de med kött.
– Förutom att falafel och sojakorv innehåller mer fibrer och näring så är det också bättre ur andra aspekter. Rött kött är både dåligt för miljön och en riskfaktor för flera vanliga cancerformer som exempelvis ändtarmscancer.

 

Fakta

Jämförelsen bygger på värden från Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas. De näringsämnen som valts ut är ämnen som är extra viktiga och som många människor får i sig för lite av. Bedömningen av de olika rätterna har gjorts av dietisten Sara Ask.

Fakta: Riktvärden för olika näringsämnen (vuxna)

Vitamin D
Rekommenderat dagligt intag: 10 mikrogram. För personer över 75 år rekommenderas 20 mikrogram per dag.

Folat
Rekommenderat dagligt intag: 300 mikrogram.
(Kvinnor i barnafödande ålder rekommenderas 400 mikrogram/dag).

Selen
Rekommenderat dagligt intag för kvinnor: 50 mikrogram.
Rekommenderat dagligt intag för män: 60 mikrogram.

Järn
Rekommenderat dagligt intag för kvinnor: 15 milligram.
Rekommenderat dagligt intag för män och kvinnor efter sista menstruationen: 9 milligram.

Fibrer
En lagom mängd för vuxna är cirka 25-35 gram fibrer per dag.

Salt
Max 5-6 gram per dag (ca en tesked)

TABELL MED RESULTAT FRÅN TESTET

Taggar: Sara Ask - Snabbmat

facebook Comments

Fler nyheter

Testfaktas guide till luftrenare

Damm, pollen, virus och bakterier – vad krävs för att andas ren luft?
Försäljningen av luftrenare har ökat rejält de senaste åren, och med pandemins intåg har den formligen exploderat. Men hur fungerar egentligen en luftrenare och har den någon effekt på virus och bakterier? Testfakta ger dig några goda råd på vägen inför ett eventuellt köp.

 

Laboratorietest

Stora skillnader mellan olika maskindiskmedel

Ett stort test av maskindiskmedel visar att ett par produkter har svårt att få disken och diskmaskinen ren. Vinnaren klarar dock rengöringen med nästan full pott.

Laboratorietest

Värmeslag bland strykjärnen

Hälften av ångstrykjärnen klarar inte att hålla värmen under Testfaktas laboratorietest.

Laboratorietest

Byggmax impregnerad trall

Testfakta Research har på uppdrag av Byggmax laboratorietestat och verifierat kvaliteten på Byggmax tryckimpregnerade trallvirke. Resultatet för fyra olika batcher visar att trallvirket uppfyller kraven på virkeskvalitet och impregnering samt att levererade längder motsvarar specifikationen.

Laboratorietest

Rusta ångstrykjärn Berry 2200W

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas ångstrykjärn Berry 2200 W. Rustas ångstrykjärn presterar genomgående bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Testfaktas kvalitetsmärkning av yogamattor

I Testfakta Researchs laboratorietest av yogamattor testas glidmotstånd, tryckfördelning, tålighet, rengöring och innehåll av skadliga kemikalier. För att uppfylla kraven för kvalitetsmärkningen måste yogamattan prestera genomgående bra i samtliga testmoment.

Laboratorietest

Proteinrikaste kattmaten testvinnare

Kattmat i form av torrfoder innehåller ofta mer kolhydrater än vad katten behöver. I värsta fall kan det leda till övervikt.

Laboratorietest

Takboxarna som inte klarade krocktestet - packningen slungas ut

Tre takboxar klarar inte krocktesterna.
–  Vissa öppnar sig som en fiskmun i framkant och sakerna glider ut. Andra har även slagit sönder plasten, berättar provningsingenjör Frank Jagersjö.

Laboratorietest

Stor variation mellan D-vitamintillskott

Fem av tio analyserade D-vitamintabletter innehåller mer än två gånger det rekommenderade dagliga intaget och några så mycket som fem till tio gånger, visar Testfaktas analys av D-vitamintillskott.

Ny energimärkning i mars – så funkar den

Från och med 1 mars gäller en ny energimärkning för bland annat kylar, frysar, diskmaskiner, tvättmaskiner och tv-apparater. 
Skalan med energiklasser på den nya etiketten ändras samtidig till A-G från tidigare A+++ - D.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.