Att matresterna i sophinken ska kunna bli näringsrik jord låter som trolleri för den oinvigde. Men av de cirka 250 kilo hushållssopor som genomsnittssvensken bär ut till soptunnan varje år är runt 40 procent fullt möjligt att kompostera. För en familj på fyra personer kan det innebära 400 kilo mindre sopor om året.

– Det finns ett stort intresse för att ta hand om sitt matavfall idag, många vet bara inte hur, säger Gunnar Eriksson på Kompostcenter i Solna, som jobbat med komposter i 20 år och även gett ut en bok i ämnet.

Den första frågan nybörjaren ställs inför är vilken kompostmodell han eller hon ska välja. Enligt Gunnar Eriksson är det klassiska stående behållare som fylls på uppifrån som säljer mest, eftersom utbudet av dem är störst. Men det finns också modeller som roterar, fylls på underifrån, eller har flera fack – och alla sorter görs i större och mindre varianter.

Oavsett vilken man väljer följer komposteringen samma princip: Organiskt avfall läggs i en behållare och bakterier, svampar och maskar bryter ner det till näringsrik kompostmull som passar utmärkt i trädgården. För att det hela ska fungera krävs en lagom blandning av kol och kväve. Det ska också vara lagom fuktigt och luftigt och komma in syre.

– Att man inte lägger i tillräckligt med strömaterial och får en för blöt och kladdig kompostmassa är helt klart det vanligaste felet folk gör. Det är då det kan börja lukta illa, men det gör det inte om komposten är rätt skött, säger Gunnar Eriksson.

Ett annat vanligt misstag är att man skaffar en för liten kompost.

– Många tittar på storleken och vill ha en så liten som möjligt, den ska inte ta för mycket plats i trädgården. Men om man vill kunna använda den året om så behöver den rymma minst 250 liter, annars är risken stor att den fryser och processen stannar av.

Åretruntkomposten måste också vara utrustad med isolering. Nöjer man sig med att bara kompostera under sommarhalvåret räcker det med en mindre, oisolerad modell. Det finns också riktigt små komposter som går att ha i lägenheten. De kan man antingen köpa eller bygga själv av några plastlådor.

– Men då talar vi mer om kompostering på en terapeutisk nivå, en kompostlåda inomhus klarar bara ungefär en liter avfall i veckan, så det gör ingen större skillnad för sopmängden, säger Gunnar Eriksson.

När det gäller inomhuslösningar har det japanska systemet bokashi större kapacitet. Det handlar egentligen inte om kompostering av avfallet utan en sorts jäsning. Den sker i förslutna hinkar utan syre med hjälp av en speciell sorts bakterier som man själv tillsätter.

– I steg två gräver man sedan ner det i jorden, och då går resten av processen mycket fort, allt blir till näringsrik jord, säger Bertil Olsson som driver webbshopen bokashi.se.

– Våra kunder är framför allt odlare, men även de som mest intresserar sig för miljöaspekten av vår sophantering har börjat få upp ögonen, de senaste åren har vi dubblat försäljningen varje år.