Att vi slänger mycket mat i onödan är nog de flesta medvetna om. Men den mat vi slänger kan också göra mer eller mindre nytta. I dag hamnar den största delen av matresterna direkt i soporna – bara cirka 40 procent går till biologisk återvinning.
– Det finns mycket näring och energi i matavfallet som går att ta till vara på, säger Britta Moutakis, rådgivare på Avfall Sverige.
Med biologisk återvinning menas att matresterna antingen komposteras och blir till näringsrik jord eller skickas till en rötningsanläggning. Det som rötas blir dels till biogödsel som kan spridas på åkrarna och dels till fordonsbränsle i form av biogas. Med en veckas matrester från ett normalhushåll går det att köra en biogasbil i 12 kilometer.
– Ur återvinningssynpunkt är rötning det bästa eftersom man både tar till vara på näringen och energin. I en kompost försvinner energin som värme, säger Britta Moutakis.
I dag erbjuder cirka två tredjedelar av landets kommuner att hämta matavfallet för rötning och på vissa håll arbetar man med miljötaxor som gör det klart fördelaktigare för hushållen att källsortera. Ett exempel är Karlstad, där sophämtningen för en villaägare kostar 5 586 kronor per år utan källsortering. Väljer man att återvinna matresterna betalar man bara 1 759 kronor. Det har inneburit att 99 procent av villaägarna valt att källsortera sitt matavfall, enligt Peo Ajaxson, kommunikatör på Karlstad Energi.
Vilka reaktioner har ni fått sedan införandet?
– Nästan inga vad gäller taxorna. I början var det en del som klagade på mask och fluglarver i sopkärlen men det berodde på att man inte stängt papperspåsarna ordentligt eller att påsarna gått sönder för att man inte hanterat dem på rätt sätt. Men efter ett tag lärde folk sig hur man skulle göra och sedan dess har vi mycket få klagomål, säger han.
Hur hanterar man avfallspåsen rätt?
– Låt den inte bli för full och förslut den väl. Det är också bra att förstärka botten med hushållspapper. Hushållspapper i matavfallspåsen håller också innehållet mer torrt, säger han.
Fortfarande saknas dock hämtning av matavfall på många håll i landet. Där är alternativet i första hand kompostering hemma. I vissa kommuner tillåter man även avfallskvarnar som dock kostar lite att köpa och installera. Samtidigt går det att spara pengar på både kvarnar och komposter eftersom mängden hushållssopor minskar.
– Hur mycket beror på hur just din kommuns avfallstaxa ser ut, säger Britta Moutakis.
Att fler kommuner börjar samla in matavfallet är en förutsättning för att regeringens mål om en 50-procentig källsortering av matavfallet senast 2018 ska nås.
– Det kan bli svårt, men det är inte omöjligt. Många kommuner ligger i startgroparna för att komma igång, säger Britta Moutakis.
– En annan positiv bieffekt av matavfallssortering är att studier visat att den som börjar sortera sitt matavfall även blir bättre på att källsortera rent generellt. Så det finns mycket att vinna på det här.
