Miljöfarliga ämnen i vanliga skosprejer

Miljöfarliga ämnen i vanliga skosprejer

Dags för nya höstskor? Se upp innan du impregnerar dem. Många av flaskorna som säljs i vanliga skobutiker innehåller miljöskadliga ämnen som naturen inte kan bryta ner.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 5 Sep, 2014
Läs senare

Att man ska impregnera sina nya skor innan man börjar använda dem är ett råd som de flesta skoaffärer ger sina kunder. Men impregneringsmedlen som ska skydda materialen mot både vatten och smuts innehåller ofta perfluorerade ämnen - kemikalier som är omöjliga för naturen att bryta ner.

– Problemet är att de aldrig försvinner, de finns kvar i miljön och kan ansamlas i våra kroppar. Flera av de här ämnena har eller misstänks också ha hormonstörande eller giftiga effekter, säger Frida Ramström, inspektör på Kemikalieinspektionen.

Av de perfluorerade ämnena är PFOA och PFOS de mest välkända. PFOS är hittills det enda som är förbjudet, och PFOA finns med på EU:s kandidatlista över särskilt skadliga ämnen.

På flera av flaskorna med impregneringsmedel som säljs i butikerna idag står det att produkterna är just PFOA och PFOS-fria. Men det betyder inte att de är oproblematiska, menar Frida Ramström.

–Det finns många andra perfluorerade ämnen som inte är lika uppmärksammade, men som också kan ha skadliga effekter. Personligen skulle jag inte köpa en produkt som innehåller några perfluorerade ämnen alls.

För en konsument är det dessvärre inte lätt att veta vad impregneringsmedlet innehåller. Något krav på att redovisa ingredienserna på förpackningen finns det inte.

När Testfkata kontaktar tillverkarna svarar flera att de använder perfluorerade ämnen, fast inte PFOS eller PFOA. Boston, vars impregneringsmedel säljs på bland annat Din Sko, uppger att de bland annat använder ämnet PFBS istället.

– PFBS är en vanlig ersättare för det förbjudna PFOS. Det är inte lika giftigt, men det har visat sig ha negativa effekter på fågelembryons överlevnad, säger Magnus Engwall, professor i ekotoxikologi vid Örebro universitet.

Om de här ämnena är så dåliga, hur kan det då vara tillåtet att sälja dem?

– Som med den mesta lagstiftningen när det gäller kemikalier så tar det lång tid att arbeta fram förbud eftersom effekter måste utredas noggrant och även vägas mot nyttoaspekterna. Det är möjligt att man på sikt kommer att införa begränsningar av fler fluorerade ämnen, säger Frida Ramström på Kemikalieinspektionen.

Vill man undvika de perfluorerade ämnena kan man som konsument välja att behandla med vax, fett eller oljaav naturmaterial. Det finns också alternativa impregneringssprayer. Märket Bama har nyligen lanserat en spray i sitt sortiment som man lovar är fri från fluorkarboner, alltså fri från perfluorerade och polyfluorerade ämnen. Märket Nikiwax lovar att inga sådana ämnen används i några av deras sprayer.

– Man får helt enkelt fråga i butiken, och visa att man ställer krav, säger Frida Ramström.

Fakta

Perfluorerade ämnen
Är organiska ämnen som innehåller kolkedjor där väteatomer ersatts med fluoratomer. Ämnena är populära i impregneringsmedel eftersom de är både vatten, smuts och fett-avvisande, samtidigt som de tillåter materialet att andas. Kol-fluorbindningar är dock mycket stabila och kan inte brytas ned i naturen.

Polyfluorerade ämnen
Är mycket lika perfluorerade ämnen, men de är inte fullständigt fluorerade utan har väteatomer kvar i kolkedjan. Därför är de inte lika stabila som perfluorerade ämnen. Dessa kan dock innehålla resthalter av perfluorerade ämnen och kan brytas ned till perfluorerade ämnen i miljön.

Högfluorerade ämnen är ett samlingsbegrepp för både perfluorerade och polyfluorerade ämnen.

Källa: Kemikalieinspektionen

 

Innehållet i några vanliga impregneringssprayer

• Ecco Universal waterproofer: Innehåller flourpolymerer. Det kan betyda både perfluorerade och polyfluorerade ämnen.

• Vagabond Waterbased Protector och Rainguard Protector: Innehåller perfluorerade ämnen.

• Boston Raingard protector och Boston Waterbased Protector (säljs bl.a. i Din Skos butiker): Innehåller perfluorerade ämnen, den första bland annat PFBS.

• Bama Power Protector och All Protector (säljs bl.a. i Nilson skobutiker) Innehåller inga fluorkarboner, dvs varken perfluorerade eller polyfluorerade ämnen.

• Nikiwax (säljs i olika friluftsbutiker): innehåller inte perfluorerade eller polyfluorerade ämnen.

Ingen av produkterna innehåller enligt tillverkarna PFOS (förbjudet) eller PFOA.

(Informationen bygger på uppgifter från de olika företagen.)

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Sladdlös tappar sugen snabbt

Sladdlöst låter väl bekvämt, men det kan snabbt vara över. 

Testfaktas laboratorietest av sju batteridrivna dammsugare visar att en av dem inte klarar mer än sex minuters drift efter full laddning.

– Med den klarar man knappast dammsuga ett rum innan man måste avbryta, säger Albrecht Liskowsky ansvarig testledare på det tyska laboratoriet.

 

Laboratorietest

Billiga mascaran fixar fransarna lika bra som lyxmärket

När Testfakta laboratorietestade tio vattenfasta mascaror blev visserligen en av de dyraste produkterna, Lancôme Hypnôse, testvinnare men med knapp marginal till en av de billigaste.

 

Skrämmande följder när en båt tvärstoppar vid 20 knop

Aldrig tidigare har Testfakta utfört ett krocktest av en båt. På uppdrag av norska Sjøfartsdirektoratet, norska Kystverket och Redningsselskapet kraschades en fritidsbåt med 20 knop vid RISE Research Institutes of Swedens krockbana i Borås. Resultatet var skrämmande.

Laboratorietest

Elcykelns bromsar är undermåliga

Räckvidden blir bättre och konstruktionerna stabilare. Men för några av elcyklarna räcker inte bromsarna till visar resultaten i Testfaktas laboratorietest.

 

Laboratorietest

Bästa skyddet med billigaste cykellåset

Cykelintresset har skjutit i höjden under pandemin. Samtidigt har cykelstölderna ökat. Vilket lås ska man då köpa för att mest effektivt stoppa tjuven? Testfakta har låtit testa åtta vanliga cykellås, varav sju är certifierade. Det visar sig att de billigaste låsen ger bäst skydd.

Laboratorietest

Rusta glasräcke

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas glasräcke avsett för montering på altan. Rustas glasräcke har testats tillsammans med jämförbara glasräcken från Bauhaus och Jula. Glasräcket från Rusta presterar genomgående bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Rusta kaffebryggare Kitchen Gear

Testfakta Research har på uppdrag av Rusta AB genomfört ett laboratorietest av Rustas kaffebryggare Kitchen Gear. Rustas kaffebryggare har testats tillsammans med jämförbara bryggare från Braun och Coline. Kaffebryggaren från Rusta presterar genomgående bra och uppfyller kraven för Testfaktas kvalitetsmärkning Verified Quality & Performance.

Laboratorietest

Dålig fyr på elgrillen

Testets sämsta grill nådde inte högre maxtemperatur än 148 grader.
– Då får du snarast ”kokta” korvar. Det är först vid 160-170 grader som du ens får grillränder, konstaterar Grillexperten Johan Åkerberg.

 

Kundkorten som ger mest tillbaka

Det är stora skillnader mellan dagligvaruhandelns olika medlemsprogram. Det visar Testfaktas stora jämförelse av olika lojalitetsprogram. För en barnfamilj kan det skilja flera tusen kronor om året i återbäring.

Testfaktas guide till luftrenare

Damm, pollen, virus och bakterier – vad krävs för att andas ren luft?
Försäljningen av luftrenare har ökat rejält de senaste åren, och med pandemins intåg har den formligen exploderat. Men hur fungerar egentligen en luftrenare och har den någon effekt på virus och bakterier? Testfakta ger dig några goda råd på vägen inför ett eventuellt köp.

 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.