Så slipper du direktreklam

Så slipper du direktreklam

Erbjudanden om lotterier och billigt bredband dimper ner i brevlådan, trots att du avsäger dig reklam på dörren. Adresserad direktreklam är big business och massor av företag tjänar pengar på att sälja dina personuppgifter från statens register. Men det går att bli helt reklamfri.

Mattias Boström Publicerad: 23 Mar, 2009
Läs senare
En lapp med orden ”ingen reklam, tack” är en vanlig syn som möter landets brevbärare. Men samma brevbärare delar varje månad ändå ut mängder av reklam till hushåll som tydligt sagt nej tack. Anledningen är att så länge ditt namn och din adress står på utskicket så måste brevbäraren dela ut det.
– Jag är väldigt trött på att få reklam jag inte vill ha. Mest less är jag på Postkodlotteriet, som lockar med miljonvinster och personligt tilltal för att få mig att köpa deras lotter, säger Anders Enerlöv.
Han är en av många svenskar som sett till att bli helt reklamfri. Och det är inte så bökigt som man kan tro. På varje adresserat reklamkuvert som dimper ner i brevlådan måste det finnas tryckt varifrån dina personuppgifter är hämtade. Därefter är det bara att kontakta dessa företag och be dem att sätta en reklamspärr på dina uppgifter. Dessutom bör du skaffa dig NIX Adresserat, ett spärregister som drivs av branschorganisationen.
– Visst, det är inte världens jobbigaste grej att göra. Men det är ändå irriterande att jag ska behöva kontakta ett företag för att säga nej till reklam som jag inte bett om att få.
Direktreklamsdjungeln är en aning snårig. Men enkelt uttryckt fungerar det så här: Ett företag köper rätten att använda sig av något av de flera omfattande personregister som finns i Sverige. I och med det får de ett aktuellt adressregister till massor av svenskar och kan skicka ut reklam. Det största registret är Statliga personadressregistret, Spar. Detta administreras av företaget Infodata, som i sin tur säljer personuppgifterna vidare till företagen.
– Att till exempel ett bibliotek kan köpa information från Infodata är logiskt, eftersom biblioteken är statliga. Men att vilket företag som helst kan göra det, är faktiskt lite ruttet. I förlängningen blir det ju som att staten säljer sina medborgares personuppgifter, säger Anders Enerlöv.
Postkodlotteriet är i dag ett av de företag som skickar ut mest adresserad direktreklam. Tidigare använde de sig av kreditupplysningsföretaget Business Check för att samla information om medborgarna. Detta uppmärksammades av en rad personer, som slog larm till Datainspektionen.
– Ett kreditupplysningsföretag har rätt att, och behöver, använda ett omfattande register. Men de får inte sälja informationen vidare, säger Jonas Agnvall, jurist på Datainspektionen.
Nu köper Postkodlotteriet sina uppgifter från registerföretaget Mia. Deras register sköts av just Business Check. På Datainspektionen har man just nu två tillsynsärenden mot Mia.
– De vägrar att säga vilket register de använder sig av, men hävdar att det inte är Business Checks. Med hänsyn till att bolaget hänvisar till grundlagsskydd har det varit svårt att utreda vilka register som Mia har, säger Jonas Agnvall.
Det råder inget tvivel om att dina personuppgifter är åtråvärda på marknaden. Men det går som sagt att bli reklamfri. Det krävs bara lite arbete.
– På internet kan man åtminstone välja om man vill ha reklam i sin mejlbox när man köper saker. Det är märkligt att inte samma regler gäller i den fysiska världen, säger Anders Enerlöv.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Ny testmetod avslöjar honungsfusket

Två av sju undersökta fabrikat av flytande honung är falska, visar Testfaktas analys. Såväl Coops som Eldorados honung är utspädd med socker.

Nya regler ska skydda EU från svensk dioxinfisk

Livsmedelsverket föreslår nya regler för att förhindra att fisk med höga halter dioxin säljs till andra EU-länder. Reglerna innebär att fisken tydligt ska märkas att den endast får säljas i Sverige, Finland och Lettland.

Kommentar från tillverkare

Felaktig uppgift om glasleverantör till Lensways glasögon

Ostkakans framtid säkrad

Det ska även i framtiden vara tillåtet för bondgårdar att sälja eller ge bort mindre mängder opastöriserad mjölk. Livsmedelsverket har tidigare velat förbjuda mjölken men efter starka protester har man nu ändrat sig.

Mobilanvändare luras av falska säkerhets-appar

Den senaste tiden har antalet falska antivirus-appar ökat i flera app-butiker, som Google Play och Windows Phone Store, skriver tidningen PC för Alla.

Många barn skadas i elolyckor

Varje år skadas omkring 350 barn i elolyckor, skriver Elsäkerhetsverket i sin olycksfallsrapport. Oftast handlar det om barn under fem år.

Infravärmare kan vara livsfarlig

Flera infravärmare som säljs av de stora bygg- och elektronik-kedjorna i Sverige är livsfarliga att använda för utomhusbruk. Men i nätbutikerna slarvar flera av företagen med att märka ut om infravärmaren är gjord för att ha inne eller ute.

Ökat sug efter fluorfri tandkräm

Orolig för innehållet i barntandkrämen? Nu dyker fluorfria alternativ med naturliga ingredienser upp i allt fler butikshyllor. Men tandläkare avråder bestämt. – Barnen får betala ett högt pris i form av sämre tandhälsa säger Göran Dahllöf, professor och expert på barntandvård.

Olika rön om barns fluorintag

Dricksvattnet kan bidra med mer fluor än tandkrämen. Men olika myndigheter ger olika svar när det gäller hur mycket fluor ett barn bör få i sig.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.