Så stoppar du köpsuget

Så stoppar du köpsuget

Kvinna med många shoppingkassar i händerna.
Först julrush, sen mellandagsrea. I teorin tycker vi att det låter bra med minskad konsumtion, men för många är det svårt att ändra mönster och handla mindre. Foto: Shutterstock.

Trots klimatångest, dålig ekonomi och ett hem som drunknar i prylar fortsätter vi handla, mer än vi vill. Inte så konstigt menar experterna - bakom vår överkonsumtion döljer sig ofta knepiga psykologiska och sociala mekanismer. Men de går att överlista. Här är tipsen om hur du stoppar köpsuget.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 7 Jan, 2019
Läs senare

Julens köp- och prylfest står dig upp i halsen. Ändå är du snart ute igen och handlar på mellandagsrean. Känns förloppet igen? Många av oss vill köpa mindre, och vi vet att vi måste minska vår konsumtion för att rädda klimatet. Ändå gör vi inte det. Varför är det så svårt?

Annika Tibblin, fotoCharlotte PahrsonEnligt Annika Tibblin, psykolog med fokus på hållbarhetsfrågor, ligger drivkraften att vilja samla och passa på innan det tar slut djupt inom oss människor, från att vi levde som jägare och samlare.

– När vi nås av reklam och reahets triggas lätt det här i oss. Problemet är att allt är så lättillgängligt, vi hinner ofta inte tänka utan kan agera impulsivt, säger hon.

Annika Tibblin menar också att en del av förklaringen till vårt köpbeteende grundar sig i om vi fick en trygg eller otrygg anknytning till våra föräldrar när vi var små.

– Om ens behov inte blivit förstådda och sedda och man inte fått hjälpa att tolka och hantera sina känslor när man var barn kan det orsaka otrygghetskänslor hos en som vuxen. Man går runt med en känsla av att något fattas en, men man vet inte vad. Att köpa saker kan vara ett sätt att försöka fylla det där tomrummet. Men det blir bara en kortvarig tillfredsställelse, snart känner vi återigen att det är något nytt vi behöver.

Ett råd är därför att fundera på varför du shoppar. Enligt Annika Tibblin uppskattar man inom psykologin att nästan hälften av befolkningen har en otrygg anknytning.

– En otrygg anknytning leder ofta till osäkrare identitet, vilket kan ge ett ökat behov av att vilja tillhöra en speciell grupp och visa tillhörighet till denna grupp genom kläder, prylar och livsstil, säger hon.

Ulrika HolmbergUlrika Holmberg som är doktor i företagsekonomi och föreståndare för Centrum för konsumtionsvetenskap vid Göteborgs universitet har studerat problemet med personer som blir köpberoende. Hon poängterar att förklaringen till köpberoende inte bara ligger hos individen, utan lika mycket i samhället.

– Det som premieras i vår kultur, till exempel att man ska träna och ha ett snyggt yttre, att man ska ha ett fint och välordnat hem, det är saker som hela tiden knuffar oss mot mer konsumtion. Vi dras alla med i de här samhällsnormerna, det gäller inte bara de som hamnar i ett erkänt köpberoende.

För att stå emot krävs en aktiv insats som kan blir krävande för den enskilda att hålla fast vid.

– Om vi inte hela tiden gör aktiva val att avstå utan slappnar av och följer strömmen, då innebär det att vi fortsätter köpa, säger Ulrika Holmberg.

Därför gäller det att man håller fast vid tanken att konsumera mindre, och inte tappar den.

– Att haka på ett socialt sammanhang där man får bränsle för de tankarna kan vara en god hjälp. Annars blir det nästan oöverstigligt som enskild konsument.

Konsumtionsvetaren Ulrika Holmbergs tips för att konsumera mindre:

• Sluta följa facebookgrupper, bloggar, instagramkonton med mera som får dig att vilja handla. Säg nej till reklamutskick via mail och till mobilen.

• Hitta sociala sammanhang där det finns andra som vill minska sin konsumtion och hjälper dig upprätthålla tanken. Till exempel genom sociala medier.

• Gå igenom dina garderober, skåp och lådor så att du får koll på vad du redan har.

• Ge dig själv tid att tänka efter innan du köper något.

Psykologen Annika Tibblins tips för att konsumera mindre:

• Fundera på varför du shoppar. Är det för att dämpa obehagliga känslor? Tänker du ofta att du skulle må bättre om du bara hade den eller den saken? Det kan grunda sig i otrygg anknytning. Samtalsterapi kan vara ett sätt att få hjälp.

• Gör det lite krångligare för dig själv att handla så att du inte kan agera på den första impulsen. Till exempel: Gör dig av med kreditkort och ha en begränsad summa på ett visst köp-kort.

• Gå igenom vad du behöver innan du åker till köpcentret. Gör en lista och köp sen bara det.

• Shoppa inte när du är trött, hungrig eller stressad. Då är det svårare att tänka klart och lättare att agera impulsivt. Köp kan inge en falsk känsla av kontroll när man är stressad.

• Försök se prylarnas hela livscykel framför dig - råvarorna, tillverkningen, transporterna. Tänk att dina beslut spelar roll.

facebook Comments

Fler nyheter

Bedragare köpte kläder – Helen fick räkningen

Modeföretaget Zalando har blivit en storspelare på den svenska klädmarknaden. Men nätbutiken används också flitigt av bedragare. Någon möjlighet att förhindra att ens personuppgifter utnyttjas för köp på sajten finns inte.
Laboratorietest

Barnjeansen som håller bäst

Vårväder betyder jeanskläder till barnen. Men vill du slippa hål, otrevliga ämnen och att jeansen krymper gäller det att välja rätt fabrikat, visar Testfaktas test.

Glasbit i soltorkade tomater från Zeta

Livsmedelsföretaget Di Luca & Di Luca återkallar ett parti med soltorkade tomater efter att glas påträffats i produkter.
Laboratorietest

Ifrågasatta ämnen i jordgubbar

Livsmedel får inte innehålla hormonstörande ämnen från bekämpningsmedel. Ändå finns de där, visar Testfaktas test av frysta jordgubbar. – Det är skandal att vi ännu inte har någon tydlig lagstiftning kring det här, säger professor Christina Rudén.

Så maxar du ditt trådlösa nätverk

Tycker du att nätverket hemma är slött? Kanske har du fått en för gammal utrustning från din bredbandsleverantör. – Vissa skickar ut utrustning som inte klarar tjänsten de erbjuder. Det är som att sälja en bil utan ratt, säger experten.

Så fortsätter du skidsäsongen på hjul

Rullskidåkning har gått från specialträning för skideliten till en motionsform för alla. Testfakta tipsar om vad du behöver för att fortsätta skidsäsongen på hjul.
Laboratorietest

Dåliga sömmar ger blöta bakar

Flera av årets regnställ för barn läcker i sömmarna, visar Testfaktas test. Däremot hittade laboratoriet inga farliga kemikalier i något av plaggen.

Bästa och sämsta snabbmaten

Vad är minst onyttigt av pizza, hamburgare och kebab? Testfakta har tillsammans med dietisten Sara Ask jämfört nio olika snabbmatsrätter.

Laboratorietest

Hög nivå på energisnåla dammsugare

En dammsugares kapacitet sitter inte bara i motorn, visar Testfaktas test. Eu:s nya krav på energisnåla dammsugare har snarare höjt nivån på maskinerna, anser labbet.

Frysta grönsaker lika nyttiga som färska

Visste du att ketchup är näringsrikare än färska tomater? Eller att mikron bevarar näringen i maten bättre än spisen? Testfakta slår hål på fyra myter om mat.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.