Så stoppar du köpsuget

Så stoppar du köpsuget

Kvinna med många shoppingkassar i händerna.
Först julrush, sen mellandagsrea. I teorin tycker vi att det låter bra med minskad konsumtion, men för många är det svårt att ändra mönster och handla mindre. Foto: Shutterstock.

Trots klimatångest, dålig ekonomi och ett hem som drunknar i prylar fortsätter vi handla, mer än vi vill. Inte så konstigt menar experterna - bakom vår överkonsumtion döljer sig ofta knepiga psykologiska och sociala mekanismer. Men de går att överlista. Här är tipsen om hur du stoppar köpsuget.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 7 Jan, 2019
Läs senare

Julens köp- och prylfest står dig upp i halsen. Ändå är du snart ute igen och handlar på mellandagsrean. Känns förloppet igen? Många av oss vill köpa mindre, och vi vet att vi måste minska vår konsumtion för att rädda klimatet. Ändå gör vi inte det. Varför är det så svårt?

Annika Tibblin, fotoCharlotte PahrsonEnligt Annika Tibblin, psykolog med fokus på hållbarhetsfrågor, ligger drivkraften att vilja samla och passa på innan det tar slut djupt inom oss människor, från att vi levde som jägare och samlare.

– När vi nås av reklam och reahets triggas lätt det här i oss. Problemet är att allt är så lättillgängligt, vi hinner ofta inte tänka utan kan agera impulsivt, säger hon.

Annika Tibblin menar också att en del av förklaringen till vårt köpbeteende grundar sig i om vi fick en trygg eller otrygg anknytning till våra föräldrar när vi var små.

– Om ens behov inte blivit förstådda och sedda och man inte fått hjälpa att tolka och hantera sina känslor när man var barn kan det orsaka otrygghetskänslor hos en som vuxen. Man går runt med en känsla av att något fattas en, men man vet inte vad. Att köpa saker kan vara ett sätt att försöka fylla det där tomrummet. Men det blir bara en kortvarig tillfredsställelse, snart känner vi återigen att det är något nytt vi behöver.

Ett råd är därför att fundera på varför du shoppar. Enligt Annika Tibblin uppskattar man inom psykologin att nästan hälften av befolkningen har en otrygg anknytning.

– En otrygg anknytning leder ofta till osäkrare identitet, vilket kan ge ett ökat behov av att vilja tillhöra en speciell grupp och visa tillhörighet till denna grupp genom kläder, prylar och livsstil, säger hon.

Ulrika HolmbergUlrika Holmberg som är doktor i företagsekonomi och föreståndare för Centrum för konsumtionsvetenskap vid Göteborgs universitet har studerat problemet med personer som blir köpberoende. Hon poängterar att förklaringen till köpberoende inte bara ligger hos individen, utan lika mycket i samhället.

– Det som premieras i vår kultur, till exempel att man ska träna och ha ett snyggt yttre, att man ska ha ett fint och välordnat hem, det är saker som hela tiden knuffar oss mot mer konsumtion. Vi dras alla med i de här samhällsnormerna, det gäller inte bara de som hamnar i ett erkänt köpberoende.

För att stå emot krävs en aktiv insats som kan blir krävande för den enskilda att hålla fast vid.

– Om vi inte hela tiden gör aktiva val att avstå utan slappnar av och följer strömmen, då innebär det att vi fortsätter köpa, säger Ulrika Holmberg.

Därför gäller det att man håller fast vid tanken att konsumera mindre, och inte tappar den.

– Att haka på ett socialt sammanhang där man får bränsle för de tankarna kan vara en god hjälp. Annars blir det nästan oöverstigligt som enskild konsument.

Konsumtionsvetaren Ulrika Holmbergs tips för att konsumera mindre:

• Sluta följa facebookgrupper, bloggar, instagramkonton med mera som får dig att vilja handla. Säg nej till reklamutskick via mail och till mobilen.

• Hitta sociala sammanhang där det finns andra som vill minska sin konsumtion och hjälper dig upprätthålla tanken. Till exempel genom sociala medier.

• Gå igenom dina garderober, skåp och lådor så att du får koll på vad du redan har.

• Ge dig själv tid att tänka efter innan du köper något.

Psykologen Annika Tibblins tips för att konsumera mindre:

• Fundera på varför du shoppar. Är det för att dämpa obehagliga känslor? Tänker du ofta att du skulle må bättre om du bara hade den eller den saken? Det kan grunda sig i otrygg anknytning. Samtalsterapi kan vara ett sätt att få hjälp.

• Gör det lite krångligare för dig själv att handla så att du inte kan agera på den första impulsen. Till exempel: Gör dig av med kreditkort och ha en begränsad summa på ett visst köp-kort.

• Gå igenom vad du behöver innan du åker till köpcentret. Gör en lista och köp sen bara det.

• Shoppa inte när du är trött, hungrig eller stressad. Då är det svårare att tänka klart och lättare att agera impulsivt. Köp kan inge en falsk känsla av kontroll när man är stressad.

• Försök se prylarnas hela livscykel framför dig - råvarorna, tillverkningen, transporterna. Tänk att dina beslut spelar roll.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Bästa vapnet i sommarkvällen

De fina sommarkvällarna är för få för att förstöras av myggor. Testfakta har jämfört sju vanliga myggmedel i sprayform.

Så slipper du sniglarna

Den största snackisen bland villaägarna i Sverige just nu är med all säkerhet mördarsniglar. Efter en regnig maj har de små slemmiga djuren hamnat i sitt rätta element – fukt och blöta är det bästa mördarsniglarna vet. ”De är i full gång, jag har den tredje kullen i min trädgård just nu”, säger Kerstin Engstrand, chefredaktör för Rabarber Trädgård, författare och expert på mördarsniglar
Laboratorietest

Bara hälften klipper som de lovar - Test av robotgräsklippare 2015

Tanken på en perfekt gräsmatta utan ansträngning lockar allt fler. Men vissa robotgräsklippare har stora problem att klippa gräset och är brutala mot hinder som kommer i vägen, visar Testfaktas test. En maskin rymmer dessutom från testbanan.

Skydd mot id-kapning? – då får du betala

Kreditupplysningsföretag säljer tjänster som ska skydda dig mot id-kapning och bedrägeriförsök. Men att förebyggande spärra sina uppgifter i kreditupplysarnas register går inte. – Det finns inget i kreditupplysningslagen som hindrar, men det är klart att det skulle strida mot deras affärsidé, säger Datainspektionens jurist.
Laboratorietest

Stort test av borrskruvdragare

En borrskruvdragare är hemmafixarens bästa vän. Testfakta har testat sju modeller inför semesterns byggprojekt.

Intresset för drönare har exploderat

De säljer slut i butik och myndigheterna bombarderas med ansökningar. Samtidigt är rättsläget för var och hur man får använda drönare oklart.
Laboratorietest

Bästa och sämsta laddarna för mobilen

Längre laddtid än deklarerat och el som bara förvinner till kråkorna. Det gäller att se upp när du köper laddare till mobilen, visar Testfaktas test.

Kameran som ger mest action

Från att ha varit en specialpryl för extremsportare har actionkameran blivit en storsäljare även bland vanliga konsumenter. Testfakta tog hjälp av en världsmästare i downhillcykling för att jämföra åtta olika märken.

Laboratorietest

Bästa stavmixern under 500-lappen

En bra stavmixer ska finfördela maten, vara bekväm att arbeta med och inte alltför högljudd. Testfakta har testat åtta billiga modeller.

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.