Så stoppar du köpsuget

Så stoppar du köpsuget

Kvinna med många shoppingkassar i händerna.
Först julrush, sen mellandagsrea. I teorin tycker vi att det låter bra med minskad konsumtion, men för många är det svårt att ändra mönster och handla mindre. Foto: Shutterstock.

Trots klimatångest, dålig ekonomi och ett hem som drunknar i prylar fortsätter vi handla, mer än vi vill. Inte så konstigt menar experterna - bakom vår överkonsumtion döljer sig ofta knepiga psykologiska och sociala mekanismer. Men de går att överlista. Här är tipsen om hur du stoppar köpsuget.

Lotta Hedin
Lotta Hedin Publicerad: 7 Jan, 2019
Läs senare

Julens köp- och prylfest står dig upp i halsen. Ändå är du snart ute igen och handlar på mellandagsrean. Känns förloppet igen? Många av oss vill köpa mindre, och vi vet att vi måste minska vår konsumtion för att rädda klimatet. Ändå gör vi inte det. Varför är det så svårt?

Annika Tibblin, fotoCharlotte PahrsonEnligt Annika Tibblin, psykolog med fokus på hållbarhetsfrågor, ligger drivkraften att vilja samla och passa på innan det tar slut djupt inom oss människor, från att vi levde som jägare och samlare.

– När vi nås av reklam och reahets triggas lätt det här i oss. Problemet är att allt är så lättillgängligt, vi hinner ofta inte tänka utan kan agera impulsivt, säger hon.

Annika Tibblin menar också att en del av förklaringen till vårt köpbeteende grundar sig i om vi fick en trygg eller otrygg anknytning till våra föräldrar när vi var små.

– Om ens behov inte blivit förstådda och sedda och man inte fått hjälpa att tolka och hantera sina känslor när man var barn kan det orsaka otrygghetskänslor hos en som vuxen. Man går runt med en känsla av att något fattas en, men man vet inte vad. Att köpa saker kan vara ett sätt att försöka fylla det där tomrummet. Men det blir bara en kortvarig tillfredsställelse, snart känner vi återigen att det är något nytt vi behöver.

Ett råd är därför att fundera på varför du shoppar. Enligt Annika Tibblin uppskattar man inom psykologin att nästan hälften av befolkningen har en otrygg anknytning.

– En otrygg anknytning leder ofta till osäkrare identitet, vilket kan ge ett ökat behov av att vilja tillhöra en speciell grupp och visa tillhörighet till denna grupp genom kläder, prylar och livsstil, säger hon.

Ulrika HolmbergUlrika Holmberg som är doktor i företagsekonomi och föreståndare för Centrum för konsumtionsvetenskap vid Göteborgs universitet har studerat problemet med personer som blir köpberoende. Hon poängterar att förklaringen till köpberoende inte bara ligger hos individen, utan lika mycket i samhället.

– Det som premieras i vår kultur, till exempel att man ska träna och ha ett snyggt yttre, att man ska ha ett fint och välordnat hem, det är saker som hela tiden knuffar oss mot mer konsumtion. Vi dras alla med i de här samhällsnormerna, det gäller inte bara de som hamnar i ett erkänt köpberoende.

För att stå emot krävs en aktiv insats som kan blir krävande för den enskilda att hålla fast vid.

– Om vi inte hela tiden gör aktiva val att avstå utan slappnar av och följer strömmen, då innebär det att vi fortsätter köpa, säger Ulrika Holmberg.

Därför gäller det att man håller fast vid tanken att konsumera mindre, och inte tappar den.

– Att haka på ett socialt sammanhang där man får bränsle för de tankarna kan vara en god hjälp. Annars blir det nästan oöverstigligt som enskild konsument.

Konsumtionsvetaren Ulrika Holmbergs tips för att konsumera mindre:

• Sluta följa facebookgrupper, bloggar, instagramkonton med mera som får dig att vilja handla. Säg nej till reklamutskick via mail och till mobilen.

• Hitta sociala sammanhang där det finns andra som vill minska sin konsumtion och hjälper dig upprätthålla tanken. Till exempel genom sociala medier.

• Gå igenom dina garderober, skåp och lådor så att du får koll på vad du redan har.

• Ge dig själv tid att tänka efter innan du köper något.

Psykologen Annika Tibblins tips för att konsumera mindre:

• Fundera på varför du shoppar. Är det för att dämpa obehagliga känslor? Tänker du ofta att du skulle må bättre om du bara hade den eller den saken? Det kan grunda sig i otrygg anknytning. Samtalsterapi kan vara ett sätt att få hjälp.

• Gör det lite krångligare för dig själv att handla så att du inte kan agera på den första impulsen. Till exempel: Gör dig av med kreditkort och ha en begränsad summa på ett visst köp-kort.

• Gå igenom vad du behöver innan du åker till köpcentret. Gör en lista och köp sen bara det.

• Shoppa inte när du är trött, hungrig eller stressad. Då är det svårare att tänka klart och lättare att agera impulsivt. Köp kan inge en falsk känsla av kontroll när man är stressad.

• Försök se prylarnas hela livscykel framför dig - råvarorna, tillverkningen, transporterna. Tänk att dina beslut spelar roll.

facebook Comments

Fler nyheter

Laboratorietest

Resväskan som håller i längden – tufft test av sju modeller

Handtag som går av och hjul som går sönder – en trasig resväska kan verkligen förstöra semesterstämningen. Vi har testat sju olika resväskor och det är stora skillnader på hur bra de håller.

Många tillsatser i färdig pepparkaksdeg

Färdig deg underlättar pepparkaksbaket. Men förutom de klassiska julkryddorna innehåller flera märken också en hel del tillsatser. Och kvalitén på pepparkakorna blir varierande bra.

Laboratorietest

Test av billampor avslöjar tomma löften från tillverkarna

Visst kan du få lite bättre halvljus om du byter lampor på bilen, men knappast så mycket som tillverkarna lovar. Testfakta har testat 15 olika halogenlampor för att se hur mycket ljus de ger och hur länge de håller.

Bästa stormköket

Strömavbrott? Eller skogsutflykt? I båda fallen är det är bra med ett litet portabelt kök som inte kräver el. Testfakta har jämfört åtta camping- och friluftskök.

Laboratorietest

Här är bästa spagettin - test av åtta märken

Dyr spagetti är inte alltid bättre – det finns bra budgetalternativ också. Och att pastan är bronsvalsad betyder inte att den är bättre på att ta upp sås, visar Testfaktas test.

Streamingtjänster kan bli kostnadfälla – så håller du kollen

Att streama film och musik och läsa böcker och tidningar via nätet börjar bli standard i de flesta hem. Men se upp – tjänsterna kan lätt bli en post i hushållsbudgeten som vi tappar kontrollen över.

MC-hjälmar byggda för standardens krav

MC-hjälmar kan vara designade för att klara standardens krav, avslöjar Testfaktas uppföljningstest. Bara genom att ändra vinkeln på islaget blir resultaten i flera fall helt annorlunda.

– Det är så klart inte bra. Standarden är gammal och kan behöva förnyas, säger Peter Halldin, forskare vid KTH och hjälmexpert.

Laboratorietest

Vattentäta vantar för barn håller inte tätt

Flera vantar till barn marknadsförs som vattentäta trots att de inte är det, visar Testfaktas test.
– Även om tyget är vattentätt så behöver inte sömmar och tejpningar vara det. För konsumenten kan det så klart bli missvisande, säger Rebecka Landin vid textillaboratoriet Swerea IVF.

Bästa sällskapet i höstmörkret. Fem streamingtjänster för film och tv i test

Har du svårt att välja rätt streamingtjänst för film och tv? Ingen fara. Testfakta har testat de fem största leverantörerna och jämfört bildkvalitet, utbud och teknik – för att du ska få det bästa sällskapet i höstmörkret.

Laboratorietest

Slut på sladdtrassel men till högre pris. Åtta trådlösa in-ear-hörlurar i test

Du slipper sladdtrasslet men får räkna med sämre samtalsljud och sinande batterier. Testfakta har testat åtta trådlösa in-ear-lurar för att se vilka som är bäst. 

Om Testfakta

Sedan 2001 har Testfakta underlättat köpbeslut och påverkat tillverkare genom oberoende tester, guider och journalistik.

Läs mer om Testfakta.

TEMA CYKLA

Allt inför cykelsäsongen

Tester av elcyklar, cykelhjälmar, och andra cykelrelaterade produkter. Här hittar du även tips och guider.

TEMA SOVA

Allt för din nattsömn

Tester av sängar, bäddmadrasser och kuddar samt guider och artiklar om sömnrelaterade produkter.